Tyvärr centern, ni är helt fel ute!

Miljörörelsen är inte alltid en kraft att lita på i stadsplanefrågor. Av tradition har den vänt sig från staden och blickat mot landsbygden. Den har för den skull inte varit enbart tillbakablickande utan har också omfamnat ny teknik som genererar energi eller motverkar utsläpp. Lite raljant skulle man kunna säga att det finns två tydliga karaktärer i denna rörelse, fältbiologen som talar om grodtunnlar och ekosystem och miljöteknokraten som talar om kilowattimmar och utsläppsnivåer.

När nu frågan staden som fenomen kommit i fokus för samhällets diskussioner om hållbarhet står miljörörelsen illa rustad. Den hållbara staden har en tydlig koppling till stadens form. Den täta, funktionsblandade och finmaskiga kvartersstaden har en potential att minska samhällets transportbehov väsentligt. Den har tillgänglighet som främsta kännetecken Denna sorts planering står i tydlig kontrast till efterkrigstidens stadsplanering, som hade största möjliga rörlighet som mål.

Kvardröjande modernism. Lösning på miljöproblem? Foto: Mr G

Kvardröjande modernism. Lösning på miljöproblem? Foto: Mr G

Stadens form har också bäring på frågan om social och ekonomisk hållbarhet. I den klassiska stadstrukturens stadsrum finner vi en mycket större komplexitet och blandning än vi gör i våra förortsstrukturer. Men i dessa formfrågor och har merparten av miljörörelsen ingen uppfattning.

I Stockholmspolitiken tycks det vara miljöteknokrater som har tagit ledningen. Inte minst märks det på centerpartiets olika utspel i stadsplanefrågor. Partiet förespråkar spårbilar  – förarlösa spårbundna elektriska saker vilka hänger i banor ett par meter över marken – som ett komplement till tunnelbanan, de förspråkar skyskrapor och de påstår att bilen i sig inte är ett problem, endast dess utsläpp.

Spårbilar i luften presenterat tidigare i år i Karlskrona. Foto: BLT

Spårbilar i luften presenterat tidigare i år i Karlskrona. Foto: BLT

Vad centern missar är att bilar i luften gör våra stadsrum mindre attraktiva, att skyskrapor inte ger fler bostäder än andra byggnadssätt (de har så mycket maskineri i sin kärna som äter upp utrymmet och dessutom krävs det fri utsikt runt i kring) och att bilen faktiskt är ett problem även utan utsläpp. Bilar kräver enormt mycket infrastruktur och denna förhindrar byggandet av den finmaskiga stadsstruktur som är nödvändig för att bygga städer där man till fots kan nå det mesta som behövs i vardagen.

Tyvärr centern, ni är helt fel ute.

Peter Elmlund – Projektledare Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen

6 kommentarer

  1. Malin v K den 28 mars 2011

    Det verkar som om skyskrapehögern försöker med näbbar och klor när det kommer till positiva argument med gigantiska hus.
    ” Maria: Det är billigare att värma upp en viss volym lokalyta om alla lokalerna ligger ovanpå varandra än om de ligger utspridda eftersom värme som bekant stiger och taket är den största värmeläckagekällan. Minskar man takytan, som i ett höghus, så minskar man också uppvärmningsbehovet.”

    men avkylningen är problemet – där kostar det massor med koldioxidutsläpp..

    ”Resten av resonemanget är lite svårbegripligt, marknadspris/hyra har man väl alltid haft på lokaler och bostadsrätter? Nybyggda hyreslägenheter tenderar också att kosta mer än äldre. Tror du förresten marknadshyrorna på Manhattan skulle gå ner om man rev alla bostadshus högre än 6 våningar?”

    Om författaren till kommentarern ens bott i en amerikansk storstad, inte nån mindre där alla bor utanför och jobbar i , så hade han nog tänkt sig för en o två gånger innan skrev så marknadshyror, då han uppenbarligen aldrig varit i situationen där man jobbar 6 dagar iveckan, runt 11 timmar om dagen för att få i hop det. Och varför riva Manhattan? Den är fin där den är, men bygg den inte i Stockholm, för som detta eminenta forum skrev: Stockholm är inte Manhattan.

  2. Reeza den 23 mars 2011

    @Maria

    det stämmer faktiskt. Man har i hitintills lyckats få en skyskrapa i London att producera 8 % av sin egen energi med solceller, resten importeras in i byggnaden. Det är ungefärligen lika mycket ett vanligt hus kan producera om man anlägger solceller på dess tak. Så gröna är de inte, även om de är grönare. Byggmatarielet är inte heller särdeles miljövänligt då det krävs kraftigare stommar, alltså mer av bärande konstruktion än för ett låghus, Vinsten som många påpekar att få i mer läghenheter härstammar från överbefolkade städer där redan skyskrapan varit vanligt sedan sekelskiftet och marken inte finns att tillgå längre.

    Och ja – USA är inte Sverige, men många i Stockholm har helt enkelt inte fattat det.

  3. Herbert, Tingesten den 22 mars 2011

    Maria: Det är billigare att värma upp en viss volym lokalyta om alla lokalerna ligger ovanpå varandra än om de ligger utspridda eftersom värme som bekant stiger och taket är den största värmeläckagekällan. Minskar man takytan, som i ett höghus, så minskar man också uppvärmningsbehovet.

    Hissar har man även i lägre hus. Per personkilometer är hissen det överlägset billigaste transportmedlet efter apostlahästarna och cykel, något man bör ta i beaktande när man i stället för att bygga höghus sprider ut lokaler och bostäder över större områden som måste trafikförsörjas.

    Ventilationsinstallationer har man även i lägre hus, och vad jag vet blir de inte mindre ytkrävande för det (snarare mer eftersom man tvingas dubblera maskinrum o d).

    Med tanke på att i stort sett inget rivs i Stockholms innerstad så är ditt rivningsargument tämligen irrelevant. Vad gäller materialåtgången så glömmer du återigen bort att du måste jämföra med motsvarande mängd hus byggda med skylinistkosher höjd, dvs max 6 våningar. ingen skillnad där mer än att minst fem gånger så mycket mark (i praktiken minst 10) går åt.

    Resten av resonemanget är lite svårbegripligt, marknadspris/hyra har man väl alltid haft på lokaler och bostadsrätter? Nybyggda hyreslägenheter tenderar också att kosta mer än äldre. Tror du förresten marknadshyrorna på Manhattan skulle gå ner om man rev alla bostadshus högre än 6 våningar?

    Du nämner inte heller den viktigaste miljöaspekten av alla: Genom att bygga tätt skapar man underlag för miljövänligare kollektivtrafik som spårvagnar och tunnelbanor. Ju glesare vi bygger desto mer bilberoende blir vi och ju fler motorvägar behövs (och utrymmet de tar i anspråk ska givetvis läggas till låghusbyggandets förlustkonto.)

    Fler ”dåliga argument”?

  4. Maria den 22 mars 2011

    Centerns dåliga argument är skrattretande egentligen. Att försvara höghusbyggen med miljövänlighet stämmer inte. Det finns miljövänligare höghus och skyskrapor men det är en annan sak. De tar enorma summor kilowattimmar att kyla ned/värma upp, köra hissar för att inte prata om att allt material och oftast de rivningar som skall till. Ventilationslådorna tar upp en betydande del av ytan så man måste upp till riktigt höga höjder för att få igen spillet i yta. Då måste även fri marknadshyra till och därmed sänkta skatter och ett lägre socialtskyddsnät för att privatpersoner skall bo där. Då är det lika bra att flytta till USA där detta system redan är tillämpat, glömma det där med semestrar och trygghet. Men om Ankersjö vill prova på det har jag några fina kontakter jag kan erbjuda i form av bostäder på Manhattan. En etta på 35 kvadrat för 19000 sek i månaden. Varsågod.

  5. Jonas Borelius den 6 oktober 2010

    Stockholmscenterns Per Ankersjö är skyskraperomantikernas störste förkämpe. Per som har en jättebild av Manhattan i sitt tjänsterum kämpar för att ändra Stockholms utseende från en typisk svensk eller europeisk stad till något mer amerikanskt. Tricket Per använder är att påstå att skyskrapor ger positiva miljöeffekter när i själva verket det är utseendet och känslan av amerikansk stad som är drivkraften. Per Ankersjö och stockholmscentern har också låtit en arkitekt rita skyskrapan Trifolium, en 200 meter hög byggnad som om den byggts blivit sveriges högsta. Vad byggnaden skulle använts till och om det fanns behov av den ägnas inte så många rader på projektets hemsida. Målet med projektet var inte nyttan eller en förbättrad miljö utan ”Målet har varit att rita en vacker byggnad som tillför Stockholm nya kvaliteter”. I skyskrapedebatten pratas det väldigt lite om vad de höga byggnaderna ska användas till. Det är utseendet och känslan som verkar vara det viktiga – känslan av amerikansk storstad som man matats med genom tusentals amerikanska filmer och tv-serier. I diskussionen talas det också om att använda skyskrapor som bostadshus, vilket är egentligen är ganska oamerikanskt eftersom de flesta skyskraporna i USA är kontorsbyggnader. Amerikaner vill ju bo på marken.

    Från Bondeförbundet till Skyskrapecentern…

    • Olle den 28 mars 2011

      Klarsynt. Håller med dig Jonas fullt ut!