Miniatyr över Le Plessis-Robinson. De färglagda husen är nya och de vita är de äldre. En del av dess funktionalistiska förflutna finns alltså kvar och nyttjas främst av företag då hyrorna är billigare än det mycket närliggande Paris innerstad.
Idag diskuteras hur vi skall hantera det allt mer slitna miljonprojektet i Stockholm. Skall vi bevara, förändra eller både och? Paris har många förorter från samma tid i kraftigt förfall. Segregationen har nått skrämmande proportioner och klassklyftorna ökar. Modernismen där har blivit en fråga om elit eller underklass. Området Le Plessis-Robinson hamnade mitt i detta, och kom inget vart tills man tog ett radikalt beslut och förvandlade det gamla modernistiska området till en traditionell fransk stad i nyromantisk dräkt och populäriteten och stoltheten kom tillbaka.
Le Plessis-Robinson ligger ca en mil utanför Paris centrum och sex kilometer från stadsgränsen i området Il-de- France. Stadskärnan ser ut som ett utsnitt ur Paris eftertraktade 1800-tals stad med sandstensfärgad puts, gjutjärnsbalkonger och blånande takkupor. Gatorna svänger efter medeltida mönster och möts upp av torg och vackra parker. I gatmöten har hörnen på husen kapats för att ge utsikt. Här återfinns brasserierna där människor flockas under gaslyktorna som är de samma som inne runt Seine, här möts man, samtalar äter och allt det där andra som hör Paris till.
Det nyanlagda Le Plessis-Robinson på 30-talet. En modernistisk dröm med alla de funktionssepareringar man kunde tänka sig, eller ett desperat plåster för industrialismens sår.
Om man aldrig hört talas om denna romantiska stadsdel så är det inte så märkligt. För ca femton år sedan var det en i mängden av Paris nedkörda modernistiska förorter. Skillnaden var kanske den lilla trädgårdsstad som låg i anslutning till där mest folk bodde folk; i de stora bostadslängorna från 1930-talet och framåt. En del bättre många sämre. Kommunikationerna intill centrala Paris, Île de la Cité, var inte bra eftersom man fick ta sig ca 1,5 km till närmaste tåg. Inte direkt en drömplats att slå ned bopålarna i eller etablera ett företag.
På 1990-talet bestämde man sig för att få rätsida med området innan det förföll helt till ännu en av Paris sorgliga förorter. Istället för den strikt modernistiska planen anlades nu en romantiskt urban miljö efter klassiskt franskt mått där ”urban renässans” var ledordet. Fokus har legat på att hitta en herarkisk urban väv som skall ge en stark identitet och på så sätt skapa gemenskap. Man menar att det konventionella sättet att skapa urbana ytor med billigt uppförda bostäder för ekonomiskt svaga grupper, minsta möjliga nivå på avfallshantering etc inte var aktuellt. Man gjorde tvärtom och satsade mer pengar på detta.
Det pittoreska och romantiska i motiven har visat sig vara populärt.
Det hela har gett önskat resultat och befolkningen har ökat. Idag bor där över 21 000 invånare, 10 skolor finns. De kvarvarande 1960-talsområdena utnyttjas flitigt av företag eftersom de har billigare hyror än Paris innerstad vilket skapar arbetstillfällen. Man har alltså lyckats med att skapa en miljö som är attraktiv, och lösningen låg ca en mil bort i Paris äldsta del, Le Marais, den del som sakta växte fram och hotades av utplåning under modernismen. I motsats till föregångaren har man här tagit ett ekologiskt ansvar om hanteringen av utsläpp, bevarande av våtmarker i området samt arbete med att neutralisera koldoixidutsläpp. Det man inte lyckats med är att få Paris tunnelbane- och pendeltågsnät dit vilket verkligen borde göras om man vill öka tillgängligheten och minska utsläppen.
Ungefär samtida projektet Jakriborg som ligger ca 10 km från centrala Malmö. Området var och är omdebatterat för sin förindustiriella form och framförallt för sitt stilmässiga utseende. Även om det inte följer samtida stil-ismer så är det mycket populärt bland boende och besökare. Foto. Johan Magnus
Det många höjer på ögonbrynen för är stilen. Som förklaring till de historiska stilar som man har uppfört husen i nämner man ”regional stil” och låg budget. Att det inte fanns pengar till exempelvis sten och dyrbara arkitekter så att man istället satsade på detaljer och arkitektoniska spel i puts och korvirkesestetik. Fokus låg på annat och igenkännandet var viktigt för att attrahera ny publik. I Sverige har vi liknande exempel, bespottade men populära Jakriborg utanför Lund där man använde sig av en medeltida stilorientering, i Stockholm området St. Erik på Kungsholmen i tjugotalsstil. Tittar man på villabyggandet i landet så är det med en övervikt på traditionellt utförande.
Nybyggnation i Hjorthagen. Visserligen färgas numer de "vita lådorna" men mycket mer är det inte. Att så mycket av detta byggs måste betyda att detta är den samtida arkitekturen enligt Stockholm.
Man kanske kan förklara det som att man tar stöd i det klassiska för att gå vidare, förklara en ny tids början, inte rädsla för den. Det går nog alldeles utmärkt att enbart använda sig av ”samtida” arkitektur så länge gator och torg planeras efter den klassiska kvarterstadens mått, med slingrande eller raka gator, alternativt en kombination och möjligheten för verksamheter vävs in i gatumiljön. Stockholm har ett antal sådana miljöer som kommer att behöva tas om hand mycket snart och diskussionerna är i full gång om man skall bevara eller förändra eller både och. Det finns även stora mellanrum som kommer att bebyggas. De områden som anläggs och byggs ut i Stockholm följer visserligen en regional stilorientering. Inte den från 1800-talet utan från 1960-talet. Frågan är om vi inte är redo för nyromantik även här?
Matti Shevchenko Sandin
Stockholm Skyline
Kunde inte hålla med mer, och det säger jag som aktiv medlem i Yimby
Jag gillar det med också och det säger jag som innehavare av Ikea family kort.
Fräscht med nystilar. Känns riktigt samtida och nyskapande… Gäsp.
Så här ser mycket av 2000-talets arkitektur och stadsplanering ut i Sverige:
http://bilder.hemnet.se/images/original/79/56/7956510876e07a2deacbb2b8267b7cfc.jpg
Fräscht. Känns riktigt samtida och nyskapande… Gäsp.
Jag håller nog med om det mesta och jag är medlem i YIMBY också. Stockholm borde ha mer av dekorerade fasader och tinnar och torn, fast det är inte tvunget att det måste se exakt ut som det som byggdes på 1800-talet. Bygg tätt, bygg vackert, bygg nyskapande, och släpp den där jädrans modernismen nån gång.
Formen på staden är bra men det där konservativa förgentrifierade uttrycket känns mycket märkligt. Det är ingen hemlighet att man mer än gärna stänger ut än släpper in i Paris när det kommer vilka som skall bo vart. Så om Stockholm ska bygga upp en gamla stan eller Östermalm så är det knappast någon som helst blandstad ekonomiskt och socialgruppmässigt sett. Arkitektoniskt måste jag säga att det ser kulissartat ut och har mycket lite med den arkitektur den skall avspegla, skönt att det framgår att inte Stockholmskyline har förkärlek till pastischerier som nu Kevius har. Det tar oss ingen vart konstnärligt.
Mnjo, när man står i en återvändsgränd kan det ibland vara meningsfullt att ta ett steg bakåt. Tycker du på allvar att Le Plessis-Robinson var snyggare innan?
(Jag gissar förresten att du är arkitekt till yrket).
Svar ja, jag gissar att du är webbdesigner. Går man baklänges drattar man lätt på ändan. Tänk på det.
Jag är inte webbdesigner (även om jag givetvis kan hantera HTML på hobbynivå), så där fick du en minuspoäng. Det faktum att du inte svarade på någon av frågorna, liksom det faktum att du använder ”pastisch” som ett skällsord, duger som bekräftelse för mig att du jobbar inom arkitektkåren, och då blir din motvilja mot projekt som Jakriborg och Le Plessis-Robinson begripligare.
Tja, kanske kan det ibland vara bättre att dratta omkull och vakna till. Kanske man då kommer vidare i stället för att sitta fast med ena benet i Stockholmsutsällningen 1930 (nyfunkisen) och andra benet bland 1960-tals pastischerna.
Oftast slår man sig dock och inser misstaget, reser sig och går frammåt.
Är det inte lite konstigt att arkitekter alltid tycker precis tvärt emot vad 95% av befolkningen tycker?
8 930000 personer tycker alltså som du? Irdentligt undersökt publicera gärna den. 8 930 000 alltså som gillar gammal stil. Wow!
Det låter inte osannolikt alls. Finns det något exempel på någon som ogillar klassiska byggnadsstilar annat än de som gör det av yrkesideologiska skäl?
Låter helt osannolikt att 95 % skule tycka samma sak.Vem har sagt detta? Mao?
”Det är ingen hemlighet att man mer än gärna stänger ut än släpper in i Paris när det kommer vilka som skall bo vart. Så om Stockholm ska bygga upp en gamla stan eller Östermalm så är det knappast någon som helst blandstad ekonomiskt och socialgruppmässigt sett”. Så då ska vi med andra ord bara bygga 1960-talspastischer så vi undviker potentiell gentrifiering?
Insidan är väl alltid viktigare än utsidan…. Eller? Det är kul med roligare stilar men tyvärr verkar det iallafall i Sthlm inte spela nån roll allt blir ändå 1960-talspasicher! Se t.ex nya och tilltänkta Årstadal. DET är resultatet av byggivrande partiet utan hållbarhetstänk!
Jakriborg har nästan inga balkonger och knäppa planlösningar för lghterna. Där går stil före komfort.
Jakriborg är bra ur arkitektonisk synvinkel. Bra att man får testa lite nytt och inte bara nyfunkis. Även StEriksområdet är på detta sättet bra.
Men problemet med avsaknad av helhetsplanering kvarstår tyvärr. Är Jakriborg verkligen stadsmässigt? Eller är det egentligen bara en trevligare förort till Lund eller Malmö? Jakriborg borde byggts antingen som en del av Malmö och med stråk rakt igenom stadsdelen. Vem åker egentligen dit om det inte handlar om att man bor där eller har specifikt ärende dit (ex studiebesök).
Samma sak med St Eriksområdet. Trevlig arkitektur, men vem tar sig egentligen från Flemminggatan ner till grönskan vid Karlbergskanal om man inte visste att det fanns en park där? Tänk om en riktig stadsplan hade lagts från första början med någotsånär raka gator ner till parken… Det blir problematiskt när arkitekten ska få till ett uttryck med sin stadsplan. Men stadsplanens utseende från en kilometers höjd är lika irrelevant vid StEriksområdet som Hagastaden, Starrängsringen och Albano. Det som är viktigt är hur människor kan tänkas röra sig inom planen. Kan inte se vad dessa cirklar är tänkta att tillföra. Några stråk bildar de definitivt inte.
Så börja med att lägg riktiga stadsplaner. Därefter tillåter vi arkitektonisk frihet inom denna.
Folk är olika och prioriterar olika. Vissa gillar rymliga balkonger, eller bra planlösningar. Andra föredrar områden byggda i någon idag inte så vanlig stil, trots nästan inga balkonger och knäppa planlösningar. Låt folks olika preferensramar få synas i arkitekturen.
Hammarby Sjöstad har också knäppa planlösningar så där går stil också före konfort.
Konceptet är helt klar värt att prova som förnyelse av miljonprogramsområden även i Svenska städer. Att blandade funktioner, lokaler i bottenplanet och slutna kvarter är bra kanske allt fler politiker/stadsplanerare/arkitekter/byggherrar börjar inse. Men för att ett projekt likt detta ska bli möjligt i Sverige krävs det nog en del ytterligare mentala omprövningar:
1. Det arkitektoniska uttrycket i nybyggda områden behöver inte nästan alltid vara 1960-talspastischer eller nyfunkis.
2. Gör upp med rädslan för att riva ett antal kvarter för att bygga nytt. Det kan faktisk innebära en klar förbättring, som i exemplet ovan. En del gamla 1960-talshus sparades ju också för att kunna erbjuda lokaler med lägre hyror. Jag tror att det är ”Klaratraumat” som spökar hos oss. Gör upp med det någon gång och våga göra verkliga förändringar i miljonprogramsområden i stället för dagens verkningslösa småduttande.
Intressant. Det mesta av Stockholms förorter är uppförda enligt modernistisk plan.
En viktig anledning till att det blir modernistiska lådor vid Hjorthagen är förbundet för ekoparken som ihärdigt och framgångsrikt lobbat för en mer uppluckrat stadsplan. Jag hade hellre sett en mer traditionellt sammanhållen stadsplan ala 1800-talssnitt – Med täta kvarter.
Trist med ekoparksvännernas ståndpunkt. De är ju förnuftiga människor annars. Undrar varför de så gärna vill ha förort runt parken istället för stad? Är det för att ingen ska använda den?
Jo det är trist. Deras ståndpunkt vad gäller byggnation intill, men utanför parken är solklar. Inget nytt ska få störa själva parken. Helst ska heller inget nytt utanför parken få synas inifrån den. För Hagastadens del innebar detta att, eftersom ingen byggnation fick förekomma nära gränsen, lät man istället den gigantiska trafikplatsen ligga kvar. Den var ju befintlig så då störde det väl inte lika mycket… Eller? Nej jag förstår verkligen inte hur de resonerar.
För Hjorthagens del så handlade det om de ekologiska spridningsvägarna mellan Ladugårdsgärdet Lill Jansskogen. Vad de glömde var givetvis att de urbana/mänskliga spridningskorridorerna blev lidande av detta. Och urbana spridningskorridorer är avgörande komponenter i en stadspark (som ju nationalstadsparken är om man får tro på dess namn).
En stadspark är ju i första hand till för stadsbornas rekreation. Men jag vet inte hur ”föreningen för ekoparken” tänker där. De ondgjorde sig starkt över en musikfestival under förra årets sommar som slet mycket på gräset i Stora Skuggan. Men bara efter ett par veckor var gräset återställt. Kanske var det ett problem att många fick glädje utav att utnyttja parken till detta ändamål? Eller att de ekologiska spridningsvägarna under någon vecka fick stå tillbaka för mänsklig verksamhet?
Ofta får man intrycket att ekologiska spridningsvägar väger tungt och att inget inom (och till viss del utanför) parken får ändras. Vad man glömmer är ju att stora delar av dagens innerstad för bara något sekel sedan med all säkerhet var viktiga ekologiska spridningsvägar. Tänk om man inte byggt ut innerstaden med hänvisning till spirdningsvägarna? Då hade Vasastan, Östermalm, Kungsholmen eller Södermalm sett dagens ljus. Innerstaden hade man gått igenom på ett par minuter. Resten hade bestått av en orgie i punkthusmatta (så pass glest så att de ekologiska spridningsvägarna skulle brytas). Att idag inte bygga vidare på innerstaden med täta kvarter intill nationalstadsparken innebär att det måste byggas på annat håll och ju längre ut man kommer desto mindre benägna är man att bygga stad, tyvärr. Ekkologiska spridningsvägar finns ju dessutom längre ut så även där kan man med samma argument motsätta sig byggande av tät kvartersstad. Då blir det istället väldigt stora ytor med uppluckrad struktur bestående av nyfunkislådor (eller andra typer av punkthus).
Här är deras yttrande gällande Hjorthagen:
http://www.ekoparken.org/6arkiv/skrivelser/080129hjorthagen.htm
”att bebyggelsen öppnar sig mot stranden och inte är sluten”
”att bebyggelse runt Gasverksparken, Gasverksvillorna, Portvaktsstugan och den äldre gasverksarkitekturen underordnas och anpassas till dessa – gles, låg bebyggelse”
Intryck från detta yttrande har säkerligen tagit och då resulterar det inte i täta stadskvarter, utan i punkthus i gles odefinierad struktur.
Yttrande gällande Norra Station (märk väl: en bra bit bort från NSP):
http://www.ekoparken.org/6arkiv/skrivelser/070628norrastation.htm
”Det är inte önskvärt att Stockholms innerstad flyter in över Solna. Bebyggelsen i denna del av Solna bör å sin sida bibehålla karaktären av institutionsområde och hus i park.”
”Solnabebyggelsen och Stockholmsbebyggelsen bör åtskiljas genom ett tydligt öppet och obebyggt stråk som gör det möjligt att erfara karaktärsskillnaderna och att möta stenstadens front.”
”Staden ska kunna anas bakom en trädridå och inte själv utgöra en mur av höga hus som förminskar parken.”
Lådhusen från Hjorthagen är ju verkligen nyskapande och fräscha … Tyvärr är det nog bara att sluta hoppas. Funkispastischer är det enda som dagens arkitekter gillar. När de till slut gör upp med modernismen kanske även andra pastischer tillåts.
Hjorthagen är ett kasst exempel eftersom det är helt nybyggt och färdiggentrifierat från start(sessutom blir det en del fina byggnader där som räkans som samtida). Mer intressant att t ex prata om vilken förort från miljonprogrammet ni som gillar pastischer skulle se ombyggd.
I Husby har viss ombyggnad startat (nyfunkis surprise!). Kvarteren sluts.
Fast det mest påtagliga i Husby är planerna på att åtgärda trafikseparationen. Norgegatans dike kan komma att fyllas igen, vilket nog är en förutsättning om det är stad och inte simpel förort som ska byggas.
Rent allmänt sett är det de sämst underhållna områdena med stort renoveringsbehov som skulle kunna vara aktuella för en omdaning likt Le Plessis-Robinson. Herrgården på Rosengård till exempel.
Betty: Hjorthagen är väl ett utmärkt exempel för de som gillar funkispastisch. Inte lika kul för oss andra som önskar inspiration från någon annan stilepok. Bara som lite omväxling.
Det känns lite enkelt art skylla på arkitekterna. De varken äger mark eller byggbolag, eller speciellt politiskt inflytande.
Självklart ska man inte bara skylla på arkitekterna. Det är många aktörer som med olika agendor påverkar att det inte längre är möjligt att bygga stad. Det är väl dock ganska uppenbart att det finns ett mentalt motstånd hos arkitekter att rita något annat än lådor i nyfunkis och ett tydligt avståndstangande – i modernismens anda – att på något sätt låta sig inspireras av någon annan äldre stil. Arkitekter tycks konstigt nog också tro att en stil som introducerades för 80 år sedan är modern och nyskapande. Varför kan vi exempelvis inte får lite 20-tals klassicism som ju ändå var den stil som några av våra mest omhuldade arkitektikoner skapade?
Egentligen borde Hagaparken kunna exploateras mer. Spara de gamla byggnaderna, de stora gräsytorna (pelousen och Vasaängarns etc), ekarna, ev riv några av de privata trävillorna och bygg sedan kvarter i resten av parken, varför inte 1700-tals pastischer! Folk rör sig ändå bara på vissa naturliga stråk i parken. Varför inte levandegöra hela Haga? Vem vill inte vilja bo i en våning på Haga?
Enda felet är väl att namnet ”Hagastaden” är upptaget nu…
Sorglig tanke. Dum. Det är som att säga att det är poppis att bo på Strandvägen därför river vi den och bygger skyskrapor hela vägen så att fler kan bo där, och studentlägenheter på Slottet osv. Man klassar ut sig på en gång med sådant barnsligt resonemang.
Intressant artikel! Vi kan väl ta Bredäng t.ex och ha en demokratisk process dör de boende får komma med förslag på hur det kunde byggas om och göras trevligare! Jag tror vi skulle få se sadeltak och roligare färger! Större uteplatser och balkonger. Insprängda radhusområden, roligare lekplatser och kolonilotter i massor! Jag tror inte att folk skulle vilja bygga kvarter av alltihopa eller pasticher av gamlastan!
Absolut. En mindre radikal början kan ju vara att tillåta invånare i miljonprogram att bygga om. Då måste ju dock antikvarierna också komma med på tåget. Om något område faktiskt skulle rivas och bebyggas i äldre stil skulle det vara delar av Rosengård som har enorm potential att flyta samman med andra delar av Malmö.
Tänkte också Bredäng, men det är väl blåmärkt i sin helhet?
Det räcker inte bara med husen. Trafikseparationen måste bort. De flesta miljonprogramsområden är relativt lätta att åtgärda då avstånden mellan husen ofta är så pass stora att det går att dra nya gator. Dessutom har de ofta en kvartersstruktur med raka potentiella stråk som grund. Svårare blir det med de gyttriga postmodernistiska områdena (Rissne, Kista, Dalen, Färgargårdstorget osv). Där byggde man ”lågt och tätt” vilket hindrar nya gatudragningar. Men där är problemen nog heller inte lika allvarliga som i de äldre miljonprogramsområden.
Men Södra Järva och Norra Botkyrka är goda kandidater.
@Sofia,
Nej, du behöver nog inte vara rädd för att ”folk skulle vilja bygga kvarter av alltihopa eller pasticher av gamlastan”.
Med dagens system med samråd och överklagandemöjligheter för boende och närboende är det svårt att genomföra ngt mer genomgripande än de åtgärder som du föreslår. De boendes åsikter är viktiga men varför inte även lyssna på dom som bor i andra delar av staden, de som kanske vill flytta dit, de som har flyttat ifrån Bredäng och kanske hade kunnat tänka sig att bo kvar om det fanns andra alternativ än gamla miljonprogramskåkar. Att bara lyssna på de boende gör att det blir för stor Nimby-slagsida.
Moderat propaganda..
Ärligt måste jag säga att de kunde ha lagt ned lite mer tid på arkitekturen. Den ser faktiskt plastig ut och gör det mesta för att ytterligare göra ordet pastisch dåligt.
Smaken är olika.
Jag tycker att resultatet är ljusår bättre än svensk nymodernism och postmodernism.
Kan det här bidra till en något mindre segregerad stad är mycket vunnet.
Något annat vi ska tillbaka till? Barnaga? Patrialkalt styre? Lungsot?
Kanske en arkitektutbildning som omfattar annat än lådor?
Vad har dessa saker med utseende på hus att göra? Trist inlägg. Delta konstruktivit i diskussionen istället!
Helt med på den, pluggade i Danmark och där var det annat. För övrigt har jag aldrig påstått att jag gillar nyfunkis.
Urgulligt med alla planer på omvandling av Miljonprogrammen…. Att skylla på invånarna e bara löjligt, det är inte direkt de som stoppar upp en upprustning. Idag saknas helt den politiska viljan! Det är sanningen. Istället för att rusta upp säljs allmännyttan ut till privata värdar. Dessa värdar hat främst ett vinstintresse inte något filantropiskt syfte. Så småningom kommer staden eller staten ändå få tvångsförvalta alltihopa- då kanske ers gulliga kvarter byggs! Eller ett nytt ännu sämre miljonprogram!
Om jag inte läser helt galet var du en av dem som hade planer för hur miljonprogram skulle omvandlas med insprängda radhusområden och allt möjligt …
Kanske konservatism?
”Det går nog alldeles utmärkt att enbart använda sig av ”samtida” arkitektur så länge gator och torg planeras efter den klassiska kvarterstadens mått, med slingrande eller raka gator, alternativt en kombination och möjligheten för verksamheter vävs in i gatumiljön.”
Om man håller med om det så blir ju frågan vem som bestämmer hur husen ska se ut, och varför och hur man gör det. Vad jag ser i parisexemplet ovan är stadsplanering von oben. Alla måste bygga nyromantik. En massa saker är i själva verket likadant som i modernistiska bostadsområden: homogen estetik, man bygger allt på en gång. rivningshysteri. Borde man inte först och främst säkerställa att man får en stad som är strukturellt fungerande? pastischstaden ovan verkar ju lida av få lokaler, enbart bostäder, dålig kollektivtrafik. Den kanske är ok, men var det inte onödigt att riva allt som var där innan istället för att se det som en tillgång? man kan ju bygga om och komplettera istället. antar att de är desperata där i paris…
inte för att det estetiska spelar så stor roll egentligen, men själv har jag lite svårt för variation när den ska klämmas in från början på det där krystade sättet. då föredrar jag typ 20-talsområden: http://bostad.erikolsson.se/filecache/pictures/medium2/659201.jpg.
Det är väl det som det står. SÅ tolkar jag att det ändå är en ifrågasättande av pastischen, städernas funktion viktigare. Samtida arkitektur är det som händer nu. Inte då.
Bodi: Bra synpunkter. Jag tolkar dock inte texten som att det saknas lokaler: ”Här återfinns brasserierna där människor flockas under gaslyktorna som är de samma som inne runt Seine, här möts man, samtalar äter och allt det där andra som hör Paris till”.
Homogen estetik i det nybyggda och dålig kollektivtrafik är ju däremot helt riktigt. Dock sparades ju en del av de äldre husen och man fick därmed också prisvariationer. Så området som helhet blir ju inte homogent estetiskt och argumenten om gentrifiering faller också.
Artikelförfattaren tar på intet sätt avstånd mot pastischer, det är en orlimlig tolkning. Han ser ju en fördel i att ”ta stöd i det klassiska för att gå vidare”. Däremot betonas att stadsplanering trots allt är överordad så egentligen funkar även funkispastisch, det är bara det att många är rätt trötta på den vid det här laget. Jag håller helt med att lite 20-tal skulle vara trevligt.
Det framgår ju också att segregationen nått ”skrämmande proportioner”, så fransmännen är nog inte galna eller särskilt rivningshysteriska. Det är nog bara lite svårt för oss svenskar att sätta oss in i den franska kontexten. Riktigt så förfallna är ju inte våra modernistiska områden ännu.
Jag tror artikelförfattaren säger samma sak som du. Din bild uppvisar hus byggda innan1920 dock.
artikelförfattaren kritiserar inte pastischstaden alls, den säger bara att kvartersstrukturen är viktigare än husen, och att husen kunde se annorlunda ut efter preferenser. Man ska göra si och så som på bilderna typ (hur nu det är) men så kan husen få se annorlunda ut.
Det jag vänder mig mot är den tydliga estetiska agendan von oben i området ovan, att man måste bygga i en ”stil”. en annan fråga är om man skulle kunna bygga såna här hus som infill i stockholms innerstad – hur står de sig mot ett ”riktigt” hus i gammal stil, alltså ett förmodernistiskt hus. kommer utförandet att se oäkta ut? eller är set som en egen ”stil”? kommer det bli svårt att se vilket som är det ”äkta”?? är det bra eller dåligt? Eller kommer det se så taffligt ut att det blir fult? kan man i så fall ”rädda” stilen och göra en bättre pastisch? och kan man ha mage att acceptera pastischer i förorten om man inte accepterar dem i stenstaden?
förf skriver: ”De områden som anläggs och byggs ut i Stockholm följer visserligen en regional stilorientering. Inte den från 1800-talet utan från 1960-talet.” det här är helt fel: moderna hus följer en modern byggnadstradition, som har utvecklats under de senaste hundra åren (minst). i många pastischer tar man denna byggnadstradition och höljer den med stileklekticism, och resultatet blir, hm eklektiskt. Jag gillar inte detta, men det finns det väl antagligen folk som gör… så några sådana hus kan man väl bygga, men ett helt område är lite väl magstarkt.
Det är sant att man inte rev hela området – man rev halva och skapade två områden. De nya kanske är bättre eftersom de är mindre… men i pastischstaden ovan är det ju inte ett enda gammalt hus kvar ju. sedan ser jag inte heller ett enda brasseri eller någon lokal på bilderna för den delen heller, så frågan är om det finns några, kanske det gör. eller så kanske folk fantiserar ihop gatuliv eftersom det finns gaturum, och eftersom det inte tycks finnas så mycket alternativ i närheten… vad vet jag.
en likhet det här området med t.ex. många modernistiska stadsdelar är att de är relativt populära till en början. Frågan är bara om pastischstaden ovan kommer att tappa lika mycket. antagligen inte, eftersom det här ändå är bättre rent stadsbyggnadsmässigt – men alltså inte pga husen ser ut si eller så.
på jakri AB:s hemsida kan man läsa:
”Vi strävar efter en blandad sammansättning av hyresgäster, både äldre och yngre, studerande och arbetande, barnfamiljer, pensionärer osv. Med detta i åtanke förbehåller vi oss därför rätten att fritt välja bland de som söker till en ledig lägenhet.”
just den biten känns inte så het när det kommer till förnyelse av miljonprogrammet…
lille:
min bild visar hus från typ 1920. :)
Odd, om du trodde att jag ville att man skulle bygga 20-tal nu så tolkade den mig fel. jag menar bara att gamla hus inte alltid ser så himla varierade ut – pastischarkitekter, särskilt de i stockholm, har en tendens att bli så himla klåfingriga hela tiden – för vad är väl estetisk variation i jämförelse mot innehållslig i staden?
När jag läser dina svar och dina texter inser jag att du är ute efter att leta fel och tolka in saker. Synd. Det vore underbart om det fanns entydiga svar på något så komplicerat som sti och stadsbyggnad.
Dessutom blev jag mycket glad att du berättar att det som byggs har minst hundraåriga traditioner. Då har jag drömt hela nyfunkisen, ja t o m huset jag bor i!
Odd, klart ditt hus vilar på traditioner. tråkigt att du inte uppskattar ditt hus (för jag antar, eller tolkar in om du så vill, att du anser att det du uppfattar som traditionslöst är dåligt).
”inser” hm. Vad har jag tolkat in? vore bättre om du kritiserade mina argument istället för att lämna lite svepande värdeomdömen.
”Det vore underbart om det fanns entydiga svar på något så komplicerat som sti och stadsbyggnad.” har jag gett ett entydigt svar på något? det är ju inte det det handlar om för tusan – utan om att försöka förfina och fördjupa analyser. Tex genom att undersöka olika fora, läsa deras artiklar och diskutera i dem. är du med i stockholm skyline t.ex.?
Alla som kommer med negativa inlägg i den här kommentatorstråden får gärna säga något konstruktivt på Mattis artikel istället och gärna konstruktivt diskutera hur ni tycker att eftersatt miljonprogram i Sverige ska hanteras om det nu absolut ska vara förbjudet med nyromantik eller kvartersstad!
Vad anser ni exempelvis om slutsatsen i artikeln att ”det går nog alldeles utmärkt att enbart använda sig av ‘samtida’ arkitektur så länge gator och torg planeras efter den klassiska kvarterstadens mått, med slingrande eller raka gator, alternativt en kombination och möjligheten för verksamheter vävs in i gatumiljön”?
Jag håller med om att nystilarna är lite von oben. Som om man inte kan komma på något annat och sedan ta till husfasader som ser ut som något, inte direkt precis som, gammalt. Att ta avstamp i klassiska former handlade väl om stadsplanering, hushöjder och täthet?
Ok… Jag blir inte riktigt klok på hur vissa läser texten. Hushöjder diskuteras väl exempelvis inte…? Uppenbart är också att många här verkar anse att det är von oben att inspireras av arkitektur före 1930. Ska jag tolka det som att ni föredrar Hjorthagenstilen? Och är inte den och annan ”samtida” arkitektur som waterfront o liknande von oben?
Du behöver inte bli klok av allt. Dessutom blir inte arkitekturen klokare av att man sätter på massa krumelurer, statyer, tinnar och torn och annat gulligull som Kristdemokraten Slottner föredrar. Det blir bara fånigt.
Kim: ok, jag lyder nog ditt råd. Dock förklara iaf varför ”gulligull” är omöjligt när rena fasader inte är det? Det är ju bara olika stilar. Är det för att en kristdemokrat uttryckt gillande för ”gulligull”?
Fasaddekorationer och takutsmyckningar förhöjer alltid trevnaden, det tycker nog de flesta oavsett partifärg. Flanerar du själv hellre i Skärholmen än på Strandvägen?
Därmed inte sagt att det nödvändigtvis måste försöka efterlikna sådant som redan gjorts. Så fort vi skakat av oss det modernistiska oket kan vi börja experimentera med former som glädjer ögat igen.
Pingback: Det går att bygga ny stad som är attraktiv i sig själv | Stockholm Skyline
Förhöjer alltid trevnaden? Ny lag? Som att säga att lockigt hår alltid gör en människa vacker.
Ingen lag, mer en allmän regel. Har du något exempel på en byggnad där de boende velat förhöja trevnaden genom att ta bort fasaddekorationer och takutsmyckningar?
Larvig tråd. Arkitektur handlar inte om krumelurer. Under flera årtionden har man tagit bort dekor utan att förstöra kvalitén på hus (se hela vasastan exempelvis) folk flockas fortfarande dit, bostadsrättsföreningar glada att slippa betala en massa extra för dekor som måste underhållas. !800talets gipdsfasader var dåtidens smakpolis och struntfärnama arkitekters behårda grepp. Allt såg samma ut. Det var alltjämt de boende som fick betala. Det är totalformen som räknas, inte pluttet runt fönstren.
Du får gärna ge något exempel på att fasaddekor, statyer, tinnar eller torn tagits bort i Vasastan, speciellt på de boendes begäran. Det finns ett hus på Hornsgatan som rakades modernistiskt rent nån gång på 50-talet men det har återfått sin dekor. För övrigt utförs väl inte fasader i så förgängliga material som gips, lärs det verkligen ut så på arkitektutbildningen?
Ok scenariot så här: Hej barnfamiljen på 50-talet! Ert hus är ruckligt och det trillar saker från fasaden i huvudet på er. Vi tänkte sätta upp allt krimskrams igen men då höjer vi hyran eller vill ni ha det lättskött och långt mindre hyreshöjning?
Typ så. Jo du kan nog promenera runt i Vasastan lite överallt typ Kungstensgatan, Odenplan och så, jag hoppas du hittar dit, för att se på släta 1800-tals fasader, rakade någon gång tiden 30-50-tal. Vill du klistra upp det igen så får du nog starta en insamling.
Men vi snackar ju inte 50-tal utan nutid! Är det där scenariot realistiskt år 2011?
Ska kolla efter rakade fasader på Odengatan när jag går hem. Intressant att trevnad mäts i kronor och ören i alla dina exempel.
Vi snackade vist varför de rakades, men ok nytt scenario 2011: Hej barnfamiljen, vi har ett ton krimskrams som skall sättas upp på er fasad. Vi höjer hyran med 2500 i månaden, bra va!”
Vilken omväg du tar till förorten, men passa på och kolla ordentligt. Det är andra värden än krusiduller som gör arkitektur.
@ Johanna & Herbert
Nu när alla fått delge sina känslor för ämnet och om varandra uppmanas ni att gå vidare./Moderatorn