Arkitektur Stockholm – del 3 Långsiktig hållbarhet

 

I Arkitektur Stockholm del 3 av vårt remissvar till Stockholm stad har vi tittat närmre på hur den långsiktiga hållbarhetsfrågan bör utformas. Idag sker en stor och snabb exploatering av innerstaden utan egentliga svar på hur det kommer att bli längre fram. Detta är mycket viktigt att utforma riktlinjer för, vilket kommer att underlätta Stockholms utbyggnad:

Vi tycker det är bra att det tydligt sägs att den ur ett hållbarhetsperspektiv önskade tätheten inte bör likställas med höga hus. Likaså bra att krav på hög kvalitet hos nybyggande, omsorg om det befintliga byggnadsbeståndet och att trafikleder ska ingå som boulevarder i stadsmiljön och inte bara passera poängteras. Långsiktig hållbarhet måste dock handla lika mycket om att hushålla med pengar och naturresurser som att vara tekniskt innovativ

Rivingsmaterial, Big Bags och containrer är ingen ovanlig syn på Stockholms gator. Är det möjligt att det är hållbart att byta ut i sådan stor utsträckning som vi gör?

Vi måste fråga oss om dagens byggande verkligen är hållbart? För att kunna pressa in största möjliga byggnadsvolym centralt i Stockholm används dyra och komplicerade lösningar som att bygga på tak och vindar, ovanpå spårområden eller på områden i behov av penningslukande och ekologiskt tveksam sanering. För att motsvara nya och oftast kortsiktiga behov som den just nu moderna kontors- eller kökslösningen eller för att uppnå det perfekta inomhusklimatet rivs hela hus eller  rivs ut och byggs om.  Långsiktigt mer hållbara byggnadssätt än dagens, mer effektiv användning av pengarna och större varsamhet om befintlig äldre bebyggelses goda fortbestånd bör finnas med bland presenterade riktlinjer också ur ett hållbarhetsperspektiv.

Hur grön är egentligen Sjöstaden? Foto: Pieter Kupier

Kan en stadsdel som Hammarby sjöstad verkligen kallas grön enbart p.g.a. att den kräver mindre energi för uppvärmning, att där finns bilpooler, miljöanpassad sophantering, kollektivtrafik, relativ täthet mm? Husen är byggda med utfackningsväggar, cellplast och puts av silikonharts, tillsammans både fuktsugande, mögelalstrande och ömtåligt. Ju exklusivare område desto mer av terrasser på tak, profileringar med blandade material och specialdetaljer som oftast är komplicerade, dyrbara och svåra och materialkrävande att underhålla. 

Vasaparken är populär och trycket stort. De många aktivitetsetableringarna ger ett stort slitage. 

Är det hållbart att innerstadens parker på grund av alla succesivt tillkommande aktivitetsytor förlorar allt mer av sin växtlighet? År det verkligen rimligt att en alltmer krävande befolkning ställer samma krav som i förorten? Vad blir dessutom då fördelen med att bo där om samma krav tillgodoses i innerstaden? Är det överhuvudtaget klokt att öka belastningen genom att bygga för ännu fler? Det finns många skäl att anta att nuvarande täthet är nära nog optimal ur ett hållbarhetsperspektiv.

Kan det verkligen kallas långsiktigt uthålligt med bebyggelse på tak och i vindar som kostar mer  än dubbelt så mycket och på sikt äventyrar husens goda fortbestånd i stället för att med ny arkitektur skapa attraktivitet på nya platser för mindre än halva priset? Två bostäder på taket ger fem på marken.

Norra Djurgårdstaden som modell. Foto: I99Pema

Kan vi verkligen kalla den planerade Norra Djurgårdsstaden eller Liljeholmen för hållbara när det innebär att ta de sista hamnområdena i anspråk för om än så klimatsmart bebyggelse och därmed för alltid förhindra energieffektiva sjötransporter direkt till konsumenter och verksamhet? Det kanske inte dröjer särskilt länge förrän det framstår som alldeles självklart att de idag helt överlastade järnvägs- och vägtrafikstråken kompletteras med linjer för sjötransport längs kusten, i Mälaren, längs andra insjöstråk och över Östersjön för att försörja våra städer med konsumtionsvaror.

Ska vi kunna få ut fördelarna med det och slippa dagens långtradartransporter genom stan så måste det finnas plats för grossister och andra företag i hamnarna. Ska Stockholm då stå utanför p g a brist på utrymme att hantera varorna på plats eller ska vi ta värdefulla vattenrum i anspråk för att bygga ny hamn?

Kerstin Westerlund Bjurström

Peter Elmlund 

Henrik Waldenström

Erika Wörman

Matti Shevchenko Sandin

Stockholm Skyline

Länkar till Arkitektur Stockholm del 1 och del 2

30 kommentarer