Arkitektur Stockholm – del 3 Långsiktig hållbarhet

 

I Arkitektur Stockholm del 3 av vårt remissvar till Stockholm stad har vi tittat närmre på hur den långsiktiga hållbarhetsfrågan bör utformas. Idag sker en stor och snabb exploatering av innerstaden utan egentliga svar på hur det kommer att bli längre fram. Detta är mycket viktigt att utforma riktlinjer för, vilket kommer att underlätta Stockholms utbyggnad:

Vi tycker det är bra att det tydligt sägs att den ur ett hållbarhetsperspektiv önskade tätheten inte bör likställas med höga hus. Likaså bra att krav på hög kvalitet hos nybyggande, omsorg om det befintliga byggnadsbeståndet och att trafikleder ska ingå som boulevarder i stadsmiljön och inte bara passera poängteras. Långsiktig hållbarhet måste dock handla lika mycket om att hushålla med pengar och naturresurser som att vara tekniskt innovativ

Rivingsmaterial, Big Bags och containrer är ingen ovanlig syn på Stockholms gator. Är det möjligt att det är hållbart att byta ut i sådan stor utsträckning som vi gör?

Vi måste fråga oss om dagens byggande verkligen är hållbart? För att kunna pressa in största möjliga byggnadsvolym centralt i Stockholm används dyra och komplicerade lösningar som att bygga på tak och vindar, ovanpå spårområden eller på områden i behov av penningslukande och ekologiskt tveksam sanering. För att motsvara nya och oftast kortsiktiga behov som den just nu moderna kontors- eller kökslösningen eller för att uppnå det perfekta inomhusklimatet rivs hela hus eller  rivs ut och byggs om.  Långsiktigt mer hållbara byggnadssätt än dagens, mer effektiv användning av pengarna och större varsamhet om befintlig äldre bebyggelses goda fortbestånd bör finnas med bland presenterade riktlinjer också ur ett hållbarhetsperspektiv.

Hur grön är egentligen Sjöstaden? Foto: Pieter Kupier

Kan en stadsdel som Hammarby sjöstad verkligen kallas grön enbart p.g.a. att den kräver mindre energi för uppvärmning, att där finns bilpooler, miljöanpassad sophantering, kollektivtrafik, relativ täthet mm? Husen är byggda med utfackningsväggar, cellplast och puts av silikonharts, tillsammans både fuktsugande, mögelalstrande och ömtåligt. Ju exklusivare område desto mer av terrasser på tak, profileringar med blandade material och specialdetaljer som oftast är komplicerade, dyrbara och svåra och materialkrävande att underhålla. 

Vasaparken är populär och trycket stort. De många aktivitetsetableringarna ger ett stort slitage. 

Är det hållbart att innerstadens parker på grund av alla succesivt tillkommande aktivitetsytor förlorar allt mer av sin växtlighet? År det verkligen rimligt att en alltmer krävande befolkning ställer samma krav som i förorten? Vad blir dessutom då fördelen med att bo där om samma krav tillgodoses i innerstaden? Är det överhuvudtaget klokt att öka belastningen genom att bygga för ännu fler? Det finns många skäl att anta att nuvarande täthet är nära nog optimal ur ett hållbarhetsperspektiv.

Kan det verkligen kallas långsiktigt uthålligt med bebyggelse på tak och i vindar som kostar mer  än dubbelt så mycket och på sikt äventyrar husens goda fortbestånd i stället för att med ny arkitektur skapa attraktivitet på nya platser för mindre än halva priset? Två bostäder på taket ger fem på marken.

Norra Djurgårdstaden som modell. Foto: I99Pema

Kan vi verkligen kalla den planerade Norra Djurgårdsstaden eller Liljeholmen för hållbara när det innebär att ta de sista hamnområdena i anspråk för om än så klimatsmart bebyggelse och därmed för alltid förhindra energieffektiva sjötransporter direkt till konsumenter och verksamhet? Det kanske inte dröjer särskilt länge förrän det framstår som alldeles självklart att de idag helt överlastade järnvägs- och vägtrafikstråken kompletteras med linjer för sjötransport längs kusten, i Mälaren, längs andra insjöstråk och över Östersjön för att försörja våra städer med konsumtionsvaror.

Ska vi kunna få ut fördelarna med det och slippa dagens långtradartransporter genom stan så måste det finnas plats för grossister och andra företag i hamnarna. Ska Stockholm då stå utanför p g a brist på utrymme att hantera varorna på plats eller ska vi ta värdefulla vattenrum i anspråk för att bygga ny hamn?

Kerstin Westerlund Bjurström

Peter Elmlund 

Henrik Waldenström

Erika Wörman

Matti Shevchenko Sandin

Stockholm Skyline

Länkar till Arkitektur Stockholm del 1 och del 2

30 kommentarer

  1. Gigi H den 1 november 2011

    Skönt att några föreslår mer miljövänliga alternativ och hårdare nypor inom granskningen på påstådda miljövänliga Stockholm. Jag ger inte ett rött öre för alla dessa planer på betonggetton. Var tog de alternativa byggmaterialen vägen? Sverige är fyllt med skog och ändå envisas vi att köra betong. Var det inte bara ett nytt trähus i den s k miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden? Dåligt planerat, men tid till gulliga bilder på barn och ballonger finns att producera! Urk!

  2. Abel den 1 november 2011

    Kajerna ä kvar med inte den långt mer miljövänliga vattenvägen. Det är det fler nätverk som strävar efter.

    • Herbert, Tingesten den 1 november 2011

      Hur menar du nu, ska vattnet tas bort på något sätt? Är det landhöjningen du tänker på?

      • Gigi H den 3 november 2011

        Vilken spännande debatteknik. Om det ena sker kan inte det andra göras.. Och vad har lamdhhöjning att göra med detta? Att en vattenväg läggs ned är jämställt med art klippa av en landväg. Oftast dumt och oekonomiskt. I detta fall mycket miljöovänligt. Spännande att se att vissa vill se just mer utsläpp i stockholm idag 2011.

        • Abel den 3 november 2011

          Herbert, jag anar att du vet precis vad du menar. Jag ser ingen motsättning i att bevara hamnar för miljövänligare och tystare frakt och bygga stad. Hamnstäder har ju existerat sedan städer byggdes såå jag förstår inte varför de ska upphöra idag. Café Latte och ökat miljötryck eller café latte, frakt, och mindre miljöavtryck. För att man bygger en sorts stad behöver man inte utesluta en annan form. Alla vill inte bo i en stadskärna, alla vill inte bo i förort, det finns mellanting. Kolla Vaxholm.

          • Herbert, Tingesten den 5 november 2011

            Abel: Du anar fel då, för jag förstår inte vad det är för vattenvägar som du menar ”inte är kvar längre”. Tvärtom har man ju bemödat sig att hålla farleder öppna genom att inte bygga alltför många nya broar trots att det är i högsta grad motiverat av landtrafikskäl (Hammarby Sjöstad är det bästa exemplet på det).

            • Gigi H den 5 november 2011

              Jadu Herbert, jag förstår inte varför du väljer att ge sådana svar när jag vet att du kan bättre. Om allt en stad behöver ha fraktat till sig är boende så kanske din slutsats vore ok, men det är den tunga ladtrrafiken som behöver sjösättas, s t s, eller föredras tung trafik i den täta staden med barn, cyklar och uteserveringar? Det känns som att läsa nåt från 1960-talets kommungubbar.

              • Niklas den 5 november 2011

                Den typen av frakt ska ju flytta till Nynäshamn…

                • Gigi H den 5 november 2011

                  Men ojsan va bra! Då är ju alla problem lösta! Eller.. Hm, hur får man in det till Stockholm? Lastbil. Jo, det kanske ändå vore bra att ha kvar en del hamnar i stan och i närområdet. Jag offrar gärna lite café latte MIT mindre avgaser.

                  • Herbert, Tingesten den 7 november 2011

                    Nej, det går faktiskt järnväg till Nynäshamn. Allt som lossas där ska inte till Stockholm heller utan till andra delar av Sverige och då är det dumt att köra det genom Stockholms innerstad.

              • Herbert, Tingesten den 6 november 2011

                Container- och bulkfrakt tycker inte jag hör hemma mitt inne i en stad, men du Gigi får förstås propagera för det om du vill. Det finns t ex ingen anledning att ha en oljehamn så centralt som Värtan eftersom det inte finns några stora oljekonsumenter i närområdet (enda undantaget är gasverket men det ska ju flyttas).

                Styckegodstransport med mindre och medelstora fartyg kan mycket väl komma tillbaka igen (det hoppas jag) och då är det bra att alla kajerna finns kvar. Det var min poäng. Vattenvägarna som Abel anser har försvunnit vet jag inte var de ligger, gör du?

                • Katrin den 6 november 2011

                  Det vore utmärkt ur miljösynpunkt om vi ka ha kvar hamnverksamhet. Personligen tror jag att ingen som skall bo i området bryr sig värst om man inte bygger så nära som 20 meter från kajen, utan har kvar lasttrafiken. Oljan är bra om den hamnar i säkrare hamn när det blir mer boende i området, men annan trafik kan ta vid. Är det inte det som kallas vattenvägar? Den farbara led i vattnet vi använt i årtusenden men struntat i till förmån för att bränna fossila bränslen. Det är egentligen skamligt att Stockholm nyttjar detta så dåligt då politikerna pratar om ”Den gröna huvudstaden”.

  3. Abel den 1 november 2011

    Ovanstående kommentar begriper jag inte. Den har ju inget med texten att göra. Snarar berättar texten om en annan sorts ingång än det idag relativt ointresanta sättet att bygga ut staden, fula höghus, ickemiljövänliga material och bortagande av smarta hamnar. Jag bor gärna i en hamn.

    de förespåkar en mer hållbar utveckling på sikt än en mandatperiod.

    ”Det kanske inte dröjer särskilt länge förrän det framstår som alldeles självklart att de idag helt överlastade järnvägs- och vägtrafikstråken kompletteras med linjer för sjötransport längs kusten, i Mälaren, längs andra insjöstråk och över Östersjön för att försörja våra städer med konsumtionsvaror.”

    • Herbert, Tingesten den 1 november 2011

      Kontentan är ju att man inte ska bygga stad i de gamla hamnområdena (och helst ingenstans alls i närheten av staden). Som jag påpekade så är det ett skäl att inte bygga som till stor del är irrelevant, eftersom kajerna är kvar och hamnmagasin lätt kan byggas upp igen i eller i anslutning till hamnarna — i den mån de alls behövs. Det är i så fall ett större problem att hamnjärnvägarna till stor del har rivits upp.

      Tät stad är hållbar stad. Gles stad är resursslukande stad. Det gäller oavsett vilka material husen byggs i.

      • Gigi H den 2 november 2011

        Ditt fyrkantiga tänkande leder bara till svart eller vitt. Det brukar minst sagt ge trista städer.

        • Herbert, Tingesten den 2 november 2011

          Själv tycker jag att Stockholms innerstad är allt annat än trist, och det skulle jag inte tycka om den såg ut som Huddinge och var utsmetad över ett tio gånger så stort område. Men visst får du gilla glesbebyggda förorter också, det är bara det att de inte är lika långsiktigt hållbara.

  4. Herbert, Tingesten den 1 november 2011

    Direkt efter ingressen kan vi läsa det viktiga:
    ”Vi tycker det är bra att det tydligt sägs att den ur ett hållbarhetsperspektiv önskade tätheten inte bör likställas med höga hus.”

    Artikelförfattarna vill även se ett slut på intunnling av vägar och spårområden, vindsinredningar och att bygga på gamla industriområden. Skälet man anför är att det är komplicerat och dyrt. Alternativet till förtätning är dock att bygga nya förorter långt bort från centrum och då får man även räkna in kostnaderna att biffa upp befintliga transportleder och att anlägga nya. Som måste byggas i tunnel, vilket är… komplicerat och dyrt.

    Vidare säger man att det är ”ekologiskt tvivelaktigt” att sanera de gamla industriområden som genom stadstillväxt hamnar mitt inne i nya bostadsområden. Jovisst, industrier som producerar miljögifter är ju precis vad man vill ha utanför köksfönstret.

    Något man också ofta förbiser är att även om vi bebygger hamnområden så finns själva kajerna kvar — inte en meter kaj har rivits i staden. Skulle den småskaliga sjötransportverksamheten bli mer betydelsefull i framtiden så finns det inga ”fakta på marken” som förhindrar den. Det som saknas är lagerlokaler men det handlar bara om ganska enkla byggnader som enkelt kan smällas upp.

    Så ser jag det gamla uppochnerargumentet att en bra park är en park som inte är populär. Att många söker sig till Vasaparken beskrivs som ett fel, att parken skulle bli trivsammare för dem som vistas där om det färre som vistades där.

  5. Paul den 1 november 2011

    Jag tycker det verkligen är dags att diskutera denna täthet som nästan verkar vara en dogm i dag. Vad är den dära tätheten och hur har synen förändrats på den? Alla slänger ur sig ordet som om det knappt fanns någon och om den fanns så löste det alla problem. Jag kan tycka att dagens innerstad, med få undantag, är tät och balanserad. Ytterligare hoptätning kommer att ge effekter som kan vara trevliga i vissa fall men också rent av jobbiga i andra fall. En mer nyanserad diskussion om just täthet vore önskvärt.

    Jag håller verkligen med att man bör ta upp HUR miljövänligt vi bygger, nu när vi skall glasera hela Västra City med betong, allt annat i betong etc. Resultatet är en sak, processen är en annan. Om Hammarbysjöstad verkligen skall komma ikapp den mängd miljöfarligt avfall den blev skuld till innan inflytt så kommer det att ta många år. Det är inga politiker som nämner.

    • Niklas den 1 november 2011

      Det är ju inte tätheten i sig som nödvändigtvis skulle vara positiv. Däremot kan täthet om det utförs på ett bra sätt (som exempelvis Stockholms och Paris innerstäder) få följder som är positiva. Följder av täthet kan vara just närhet till verksamheter, jobb och vänner. Men detta förutsätter funktionsblandning. En annan positiv effekt är att det ger bra underlag för kollektivtrafiklösningar. Även här är funktionsblandning ett krav eftersom uppdelning i bostads- och arbetsområden leder till fulla bussar åt ena hållet och tomma åt andra. Täthet ger även goda förutsättning för bra och välskötta parker. Men detta kräver å sin sida att parkerna är lätta att nå och omgärdas av en översiktlig gatustruktur. Här är förstås innerstadens skötta parker överlägsna förortens utbredda snåriga områden ofta göms bakom långa längor av låga utsmetade lameller.

      Att Vasaparken är sliten kan ha att göra med att norra Vasastan har ont om parker. Sambanden till Karlbergs slottspark är bristfälliga. Samma sak gäller sambanden till Hagaparken. Iom Hagastaden kommer det bli ytterligare två lättillgängliga parker plus att Hagaparken kommer nås lite lättare.

      Kort och gott: Bygger vi vidare på innerstadens struktur med liknande täthet finns förutsättningar att dra nytta av de fördelar täthet kan föra med sig.

  6. Katrin den 31 oktober 2011

    som den här artikeln om Vårberg beskriver:
    http://www.dn.se/sthlm/allt-jag-har-har-jag-har

  7. Katrin den 31 oktober 2011

    Det menas helt säkerligen, om jag tolkade det rätt, att man i förorten faktiskt har stora grönområden, rikligt med lekplats, gröna stråk, yta att breda ut sig på. Det har jag svårt att säga om Vasaparken där gräset är slitet brunt och det är rena rama huggsexan om plats. Dessutom är ljudnivån ordentligt hög, en stor lekpark, fast mest för vuxna.

    Naturligtvis är det beroende på vilka känslor man har för förorten eller hur man definierar den? Det finns massor med förorter som domineras av välmående medelklass, det är de som säljer villor och flyttar till stan. Deras krav är högljudda och deras röster är oftast väl integrerade bland de styrande. Ex. Sätra är en typisk förort, när man pratar om sådan, men representerar inte dem som begrepp, däremot är det där man skall sätta in insatser. Och är det helt säkert att alla i Sätra vill flytta till stan? De kanske finner sin plats helt ok och trivs.

    Hammarbysjöstad är väl inget gott exempel på stadsutveckling? För glest och det verkar vara materialen som påtalas. Visste du inte att betong ger sin dubbla mängd koldioxid vid tillverkningsprocess? Byggplaster är inte heller något alternativ. Fasader som stått 15 år har svårt att tävla med en byggd av naturliga material för 100 år sedan. Där är det inte särdeles miljövänligt. Sean är det en god exprimentstadsdel när det kommer till den miljökonvertering alla stadsdelar kommer att genomgå så småningom, d v s med rötgaser, utvecklad, helst total, sopsortering, dagvattenbenhandling, kollektivtrafikutveckling etc. Däremot är de där miljöhusen från 90-talet snustorra inomhus vilket ger effekter negativt på hälsan. Det borde de ha haft med i texten.

    • Herbert, Tingesten den 1 november 2011

      En anledning till att förorten erbjuder yta att breda ut sig på kan ju vara att så få vill vistas ute där på fritiden…

      Vasaparken är i mitt tycke en av stans trevligare parker, mycket i kraft av folklivet. Visst slet fotbollsspelandet på gräsmattan innan man bytte den mot konstgräs, men något annat slitage lyckas i alla fall inte jag upptäcka. Jag tycker tvärtemot Stockholm Skyline att Vasaparken är ett utmärkt argument för att bygga tätt som i Vasastan.

  8. JF Åbom den 31 oktober 2011

    En del bra synpunkter. Samtidigt ägnas även den här delen till stor del åt att klaga över några påbyggda hus och ombyggda vindar. Någon måste verkligen störa sig enormt på detta! Bättre att hus byggs på eller byggs om än att de rivs tycker jag. Resonemanget om Hammarby Sjöstad är inte helt lätt att hänga med i. Problemet är väl att det inte är tillräckligt tätt. ”Grönt” är det emellertid. Väldigt fin lanskapsarkitektur till och med. På vilket sätt är Stockholms befolkning ”krävande”? Och med all respekt (för inte minst förortens riddare Per Wirtén), vilka fördelar har förorten? Att man måste åka bil för att handla, att man har stora oanvändbara grönytor framför motorvägar, eller vad? Förorten funkade så länge det gick smärtfritt och snabbt att åka bil in till stan. När detta inte längre fungerar flyttar inte folk längre ut.

  9. Anna L den 31 oktober 2011

    Bra att hållbarhetsperspektivet tas upp! Stadsplanering borde ha detta som huvudfokus. Håller med om att Stockholm snart har nått sin täthetsgräns för att kunna kallas hållbar. Växtlighet behövs i staden liksom stora grönområden som årstaskogen gärdet etc. Det måste vi ha råd med om vi vill ha en god livsmiljö. Intressant vinkel av vilka slags parker vi vill ha. Studier på Stockholms Universitet visar att t.ex koloniområden ökar den biologiska mångfalden enormt och på så sätt stadens resilience.Transporter, Kollektivstrafik, byggteknik etc är också viktigt! Hammarby sjöstad hade höga ambitioner men precis som skyline skriver är teknikiska inovationer inte lösningen utan vårt konsumtions och livsmönster.

    • Niklas den 1 november 2011

      Vad menar du med ”täthetsgräns”? Kvartersstaden är tät, men det är också det enda som är någorlunda tätt i Stockholm. Som nätverket tidigare uttryckt så finns en god potential i att låta innerstaden växa utåt i det som idag är halvcentrala bandet.

  10. Niklas den 31 oktober 2011

    En stor del av hamnverksamheten kommer ju flytta till Nynäshamn. Men det är förstås förvånande att man inte samtidigt bygger järnväg mellan Nynäs och Södertälje.

    Det som blir kvar är främst passagerartrafik och en del färjetrafik med Silja Line. Tidvis kommer stora laster av bilar. Men ytor för containers kommer inte på samma sätt behövas.

    Jag är övertygad om att staden tjänar på att låta staden växa mot hamnen. Se bara på Hamburg. Om möjligt är det bättre att hamnen blir en del av staden än att de separeras åt.

  11. Lars den 31 oktober 2011

    Jag undrar faktiskt varför man inte kan kombinera stad och hamn. Det behöver ju inte vara Silja-line storlek, men inte bara pittoreska småbåtshamnar för boende. Det borde gå att samlösa. Idag struntar man i detta och skjuter problemet på framtiden, som Mea skriver, 500 lastbilar genom stan per dygn istället för cementfabriken där man fraktade vattenvägen. Inte speciellt hållbart tänkt. Är det sådan stad vi vill skapa där bara café Latte maskiner utgör den produktionen? Djurgårdsstaden är förövrigt jättemärkligt tänkt från politiker med att det ska bo hälsosamma och sportiga människor där. Undrar var de planerar för ohälsosamma och stillasittande?

  12. mea den 30 oktober 2011

    de har väl redan börjat..?

    tycker det vore lämpligare att göra nåt vettigt av Albano. Det blir som nåt glapp där med den där gräsmatteplaneringen.

    Hamnar ska man vara rädd om, de blir färre och färre och ändå vill vi ha en ”grön storstad”. Bara bortagandet av Cementfabriken i Hornsberg gav 500 fler transporter genom staden med lastbil per dag!(uppgift från stadsbyggnadskontoret) Helt galet då det inte ens funkar att cykla på vissa platser för trycket av tung trafik går där. Det är mycket allvarligt. Och sen kanske bygga ny hamn längre ut lär ju knappast minska trycket.

    Jag tycker bostadsminsisterns öronnyp på grannkommunerna är ett steg i rätt riktiing. Alla kan inte bo i stan och andra kommuner får faktiskt ta sitt ansvar.

    http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/grannarna-aker-snalskjuts-pa-stockholm-i-bostadsfragan

    • Niklas den 31 oktober 2011

      Håller med om Albano. Det liggande förslaget är än mer av punkthusmisär, när man istället hade ett utmärkt tillfälle att låta kvartersstaden expandera och omfamna universitetsområdet.

      Vad gäller Attefalls tal om att alla kommuner ska ”ta sitt ansvar” så blir det lite konstigt. Den regionala översiktsplanen säger att tillväxt i form av tät stad främst ska ske i den centrala regionkärnan (innerstaden + det halvcentrala bandet) samt Kista/Tureberg, Barkarby/Jakobsberg, Arninge, Skärholmen/Kungens kurva, Flemmingsberg och Haninge. Man har sagt nej till alternativet ”fördelad”, där befolkningen skulle spridas ut jämnt.

      Man har satt målet högt och förmodligen är det bara den centrala regionkärnan samt Kista och Skärholmen som har potential att bli just stadskärnor och inte bara tätare förorter. Ändå så verkar Attefall mena att befolkningen ska spridas ut, rakt emot det vi beslutat om i RUFS:en. I så fall undermineras även Kistas och Skärholmens potential att bli städer.

      I första hand är det Stockholm, Solna, Sudnbyberg, Nacka och Huddinge som ska växa om vi vill något med RUFS:en.

  13. Niklas den 30 oktober 2011

    Något som inte nämndes om vi verkligen har råd med ett tomt och underutnyttjat fält så pass centralt i staden (se sista bilden).

    Om man nu får för sig att det skulle vara ohållbart att bygga stad vid Värtan så är det inga problem att få plats med detta + parker inom det som idag är tom yta mellan innerstaden och Värtaområdet.

    Kort och gott: Vad vill nätverket se istället för stad vid Värtan? Någonstans måste man bygga.