Edholm: Länsstyrelsen har rätt!

Orgelpipan 6 sedd från sidan. Bild: Jernhusen

 

Lotta Edholm skriver på sin blogg om Folkparitets tankar runt stadsplanering och med fokus på senaste veckans storm runt Orgelpipan 6.

För oss är det därför oerhört viktigt att planeringen och utformningen av Station City sker med utgångspunkt i den gällande stadsplanen samt att stor hänsyn visas stenstadens unika struktur, karaktärsdrag och silhuett. Detta bör vara en självklarhet då man planerar ny bebyggelse på denna centrala plats på Vasagatan. Märkligt nog verkar vi vara ensamma om denna slutsats.

Orgelpipans högdel är idag 10 våningar. Omgivande bebyggelse varierar mellan 5 och 10 våningar. Byggnadens utformning bör därför inte överstiga dagens höjd. Vi godtar därför inte de 2-3 extra våningar som föreslås i det nu liggande förslaget. Precis som länsstyrelsen är vi fullständigt övertygade om att en bra och samlad stationslösning kan rymmas inom dagens 10 våningar. (…)

Stockholms stadsutveckling måste bygga på både förnyelse och varsamhet – inte dumhet.

Centralstationen stod klar 1871 och ritades av Järnvägsstyrelsens chefsarkitekt Adolf W. Edelsvärd. Foto: Jorges

Gott så, hoppas att de även tar upp att den föreslagna byggnaden ”sväller” ut över trottoaren. Tips till de som är frustrerade och anser att inget får byggas – kom med bättre förslag! Börja med platsen och dess förutsättningar och dess karaktär. Centralstationen är en av Stockholms många vackra och imponerande byggnader som helt har försvunnit ur diskussionen. En pendang till denna borde spegla den – inte konkurrera.

Länk till Edholms blogg här

Matti Shevchenko Sandin

Skyline

83 kommentarer

  1. Tobbe den 23 februari 2012

    Så sant!

  2. Herbert, Tingesten den 23 februari 2012

    ”Stockholms stadsutveckling måste bygga på både förnyelse och varsamhet – inte dumhet.”

    Ja, det får man hoppas. Till att börja med kan man kolla sina fakta: Huset med de tio våningarna som Edholm tycker är det absoluta idealet har faktiskt elva våningar.

    Ett antal alternativförslag, som SS efterlyser, finns i signaturlänken. Några andra finns här:

    http://www.yimby.se/forum/thread.aspx?id=1112

  3. Niklas den 24 februari 2012

    Rätt eller fel? Tycke och smak.. Kan det vara rätt eller fel?

    Sedan så har ju länsstyrelsen direkt fel då de pratar om Vasagatans normalhöjd på fem våningar. Någon sådan normalhöjd finns inte där.

    Och så felet med 10 våningar. Som Herbert skriver: De är elva till antalet. Lätt att räkna själv.

    De som läst det som länstyrelsen skrivit inser att de är fel ute och kritiken går ut att huset syns. De snuddar vid ett problem som byggnaden dras med, nämligen att det är onödigt brett. Men det skulle lätt kunna lösas genom att bygga med ytterligare ett antal våningar. Då skulle man dessutom få plats med en hel del bostäder – något som city idag till stor del saknar.

  4. Kalle p den 24 februari 2012

    Antar att länken var ett skämt och de som skrev i den var på sin humoristiska sida den dagen. Annars kan man nog börja undra… I snitt har nog Vasagatan 5 våningar. Bara att räkna och dividera.

    • Herbert, Tingesten den 25 februari 2012

      Genomsnittet? Bortsett från Centralens flyglar så finns det nog inte en enda byggnad på Vasagatan med mindre än sex våningar, om man räknar in takvåningar (gör man inte det så har det föreslagna nya huset bara 10 våningar).

      Edholm: ”Omgivande bebyggelse varierar mellan 5 och 10 våningar. Byggnadens utformning bör därför inte överstiga dagens höjd.” Det första är ett lätt konstaterat faktum, det senare är bara uttryck för hennes egen personliga smak och följer inte på minsta sätt ur resonemanget, som man annars lätt kan tro när någon binder ihop två påståendesatser med ”därför”.

    • Henrik den 26 februari 2012

      Modalvärdet – är det verkligen intressant i detta sammanhang- det är bara det mest förekommande talet – inte ett snittvärde där man adderar och sedan dividerar med antalet. Våningsantalet är bortöver fem, om man då inte räknar med senare antalet takvåningar och det man sällan tar in i värdet – bottenplan. Jag själv bor på något som beskrivs i entrén som tredjevåningen och är egentligen rent fysiskt fjärde eftersom bottenplanet inte inräknas. Min granne bor på ingen våning eftersom det är vindsvåning- alltså ett senare tillägg. Man utgår från det antal våningar som först byggdes. Beräkningarna görs alltså från 1 våningen till tak. Att man senare funnit utrymme i byggnader som vind och dylikt är en annan femma.

      Jag håller med om att variationen är rätt stor, speciellt vid Royal viking/Mercedes, men sedan finner jag inte det så. 1800tals byggnaderna har högre våningsplan, d v s till planenheterna högre centimetertal medan de byggda på 1900-talet har lägre cm-tal per våning. Dett har gjort att man fått in fler våningar i ex. Esseltehuset än hotellbyggnaden bredvid den. Jg tycker snarare Länsstyrelsen borde ha presenterat ett mediantal för antal meter husen sträcker sig och sedan beskrivit sin analys mot b la Klara Kyrka.

      Skall tillägga att jag rent personligen inte lägger så stor vikt vid 9-13 våningar på platsen. Däremot är den svullna volymen rent av skrattretande och uppenbart ett första steg i förhandlandet- inte en klar beskrivning av slututförandet.

      • Niklas den 26 februari 2012

        På östra sidan är det bara det nordligaste kvarteret och posthuset som har en takfotshöjd på fem våningar eller mindre.

        På västra sidan är är det bara Kungsbrohuset som har takfotshöjd på fem våningar. Även delar av det nordligaste kvarteret har takfotshöjd på fem våningar.

        Modalvärdet är förstås intressant om det är få förekomster eftersom man inte nödvändigtvis kan anta en normalfördelning.

      • Herbert, Tingesten den 27 februari 2012

        Räknar man bort den 2-3 normalvåningar höga bottenvåningen och de två takvåningarna så har det föreslagna huset faktiskt inte mer än 7-8 våningar.

        • Arkitekten den 27 februari 2012

          I den här frågan har länsstyrelsen en poäng. Det ät tämligen normalhöga byggnader på Vasagatan, modal- eller genomsnittsvärden. Man bör titta på vilka byggnader som markerar och betonar den. Som jag ser det är det korsningen Kungsgatan och sedan Posthuset, Centralen och Klara kyrktorn(like it or not). Däri skall man hitta lösningen och fråga sig om man vill förstärka dem eller bleka ut dem.

          • Niklas den 29 februari 2012

            Om man med normalhögt menar 7-8 våningar och med en variation mellan 4 och 13 våningar.

  5. Kalle p den 24 februari 2012

    Fast det är 10 fula våningar.

    • Herbert, Tingesten den 25 februari 2012

      Kan inte se att den elfte skiljer sig från de andra tio på något avgörande sätt…

  6. Kalle p den 24 februari 2012

    Bostäder ja, men på en Centralstation? Det finns gott om ökenkvarter att konvertera i området. Börja där, billigare å bättre.

    • Niklas den 27 februari 2012

      De ökenkvarter är ökenkvarter pga att man drog fram motorleder istället för stadsgator (Vattugatan och Herkulesgatan). För att det skulle funka skulle dessa behöva återgå till stadsgator och övergångsställen. Allra helst skulle man behöva ta bort ramperna över Järvägsparken.

      Så frågan är vad man ska börja med. Att bygga bostäder på ett hus som ska byggas inom något år eller det andra. Är det ens politiskt möjligt att ta bort dessa ramper inom de närmsta 10 åren (inte mig emot iof).

      Sedan finns det kanslikvarter som är tråkiga men där bygger man redan bostäder ovanpå.

  7. Estelle-Mary den 25 februari 2012

    Undrar just varför det blev så viktigt med en klump där? I dag ser man med förstoringsglas på allt. Bara där det ska va, och lägger in en massa hopp om framtid i byggnaden, som om den på något sätt skulle kunna spegla den mångfacetterade verkligheten . Man är verkligen tillbaka under kyrkan och monarkins tid att markera: inget samband bara manifestationer.

    Det märkligaste är att arkitektur verkar sammankopplat med stor volym. Hur blev det så? Är konstverk beroende på dukens storlek också numer..

    • Herbert, Tingesten den 27 februari 2012

      Man brukar ju tillåta en byggnadshöjd med samma bredd som gatan, så några våningar till hade gått bra om man hade följt den regeln. På andra sidan Vasagatan ligger dessutom en stor taxiplan som breddar gatan ytterligare. Det är nog inga formella problem med 12-13 våningar (dvs 1 våning högre än befintligt hus), men den här oformliga klunsen lyckas på något märkligt sätt se dubbelt så stor ut som den är. Inget av de föreslagna höghusen såg så här massivt och dominerande ut trots sina ytterligare 10 våningar.

      • Tobbe den 27 februari 2012

        det ligger ju faktiskt byggnader på samma sida som det tänkta huset. Uppenbarligen händer en hel del med dem, trots den vida taxiplanen. Man måste ta in fler aspekter än de som just passar politikerna.

        • Herbert, Tingesten den 29 februari 2012

          På norra sidan ligger den ännu bredare Klarabergsgatan, dessutom på en 5 meter högre nivå. På östra sidan ligger kyrkogården och ett lågt hus som redan idag skuggas av befintlig bebyggelse (en våning till gör varken till eller från). På södra sidan ligger ett kvarter som inte nås av någon skugga alls från det här huset, utom sena sommarkvällar.

          • Estelle-Mary den 29 februari 2012

            Jo, men nu gällde det landmärket Klara Kyrka.

            • Herbert, Tingesten den 1 mars 2012

              Som är mer än dubbelt så hög som det här bygget. Den behöver du nog inte oroa dig för.

  8. Marcus Larsson den 25 februari 2012

    Jag vill ha ett högra och slimmat och fräsch hus,, inte en stor tegelsten,,,

  9. Tobbe den 26 februari 2012

    Fortfarande begriper jag inte varför inte folk har släppt den absurda idéen om att ha en höghus på platsen? ”Som utkiksplats” brukar det dimpa ned i kommentatorspåren. Varför då? Det är fullkomligt knäppt att bygga ett hus för att folk skall kunna se hustak från toppen av det. Kan man inte bara erkänna att man ränner politikernas ärenden om att behaga byggföretag? ”Om du får göra en s.k. märkesbyggnad där, så får du bygga ett helt område där” ?

    • Herbert, Tingesten den 26 februari 2012

      Som jag alltid brukar framhålla: Det behövs inga argument för det eller det byggprojektet, det räcker med att någon är villig att genomföra det. Det är den som vill stoppa eller stympa bygget som måste ha argument, väldigt bra argument. Några sådana har vi inte sett röken av hittills.

      • Tobbe den 26 februari 2012

        Inte? jag tycker det kryllar av argument – för högt- det sväller ut- för fult- för stängt. Det är argument nog.

        • Herbert, Tingesten den 27 februari 2012

          Fult är det förvisso. Men den här designen blir inte vackrare av att man kapar bort våningar. Länsstyrelsen och Edholm har skjutit in sig på fel saker, troligen av gammal vana.

          • Arkitekten den 27 februari 2012

            Du skjuter som vanligt -uppåt. inga andra förslag än just högt…

            • Herbert, Tingesten den 28 februari 2012

              Nu är du nog lite väl selektiv i din analys, jag har faktiskt kritiserat det här förslaget för ganska mycket. Och tolv våningar är inte speciellt högt med tanke på att det rör sig om en av de mest centrala platserna i en miljonstad.

    • Niklas den 26 februari 2012

      Höghus? 13 våningar?????
      Visst är det något högre än normalkvarter. Men höghus?

      Till Stockholms höghus räknar vi Victoria Tower, KST, DN-huset, Skatteskrapan, Folksamhuset, Söder torn… Eventuellt Hötorgsskraporna. De har alla mer än 23 våningar.

      • Tobbe den 27 februari 2012

        Jag antar att det är ett höghus i relation till de andra runt ikring. Det finns inga standardmatriser i skalförhållanden. Högt och lågt uppstår i kontrast. En envåningshus bredvid ett fyrvåningshus är ett exempel.

        • Herbert, Tingesten den 27 februari 2012

          En stad där ett fyravåningshus betraktas som ett ”höghus” må vara somligas ideal, men för dem finns det åtskilliga småorter i landet som redan nu uppfyller deras krav på hur en stad ska vara beskaffad, utan rivningar och 60-procentiga nerskärningar av våningsantalet.

  10. Jörgen Sundström den 27 februari 2012

    Det spelar ingen större roll om man gör om det liggande förslaget så att det blir 5 eller 25 våningar. Personligen tycker jag att det blir lika fult vilket som. Lägg ner förslaget helt istället och ta in en arkitekt utifrån. Varför inte Berlin. Här är några bilder från Berlin:
    http://www.yimby.se/2012/02/temakvall-arkitektur-21-f_1170.html
    Många av dom är exempel på relativt ny arkitektur som skulle passa på denna plats.

  11. Marcus Larsson den 27 februari 2012

    Finns det fortfarande de som tror att man bygger höga hus bara för att folk ska åka upp på taget för att titta på utsikten, eller att man vill sitta i en snurrande restaurang högst upp.. Man kan tänka lite längre och se möjligheter och lite nytänkande utan att det blir fult och tar över som man är så rädda för…

    • Tobbe den 27 februari 2012

      Inte, för bara några dagar sedan propagerades det vilt här för att man skulle ha fler utkiksplatser. Bland annat var en del arga på att de inte fick titta gratis från Skatteskrapan. Så det är visst ett argument som hörs. Men jag håller med dig -har inte folk kommit längre?

      • Herbert, Tingesten den 27 februari 2012

        Det är bara utsiktstorn som byggs enbart för utsikten. I höghus är utsikten en fördel bland många andra fördelar, vilket också framkom klart i diskussionen du refererar till.

  12. Herbert, Tingesten den 27 februari 2012

    Instämmer. Inför ett moratorium för svenska arkitekter och låt kompetenta utländska kollegor ta över under ett år. Skicka Strategisk Arkitektur, Wingårdh, White m fl på studiebesök utomlands. Avprogrammera dem från 60-talsideologin att fult = vackert. Och när jag ändå önskar, låt dogmen ”högt = fult” försvinna genom att Stockholm får några samtida bra exempel på motsatsen.

    • Arkitekten den 27 februari 2012

      Högt är heller inte lika med fint. VAr det inte du förresten som propagerade för utkiksplatser?

      • Herbert, Tingesten den 27 februari 2012

        Det jag sa var att turister tenderar att dras till sådana, men att det också finns många andra rent objektiva fördelar.

        Kan vi nu dra slutsatsen att högt, liksom lågt, varken är ”fint” eller ”fult” i sig? Överväger fördelarna med högt så bygger man högt, annars bygger man lågt.

  13. Arkitekten den 27 februari 2012

    Bilden visar utmärkt varför huset inte platsar. Det går troll i den där höjdfrågan. Men med enkla illustreringar (som bilden ) visar varför det inte fungerar i innerstaden.

    • Herbert, Tingesten den 27 februari 2012

      Tänk dig nu en tolvvåningsversion av Centralen, ritad av Järnvägsstyrelsens chefsarkitekt Adolf W. Edelsvärd och uppförd på sent 1800-tal. Ingen omöjlighet alls, i USA byggdes t ex Michigan Central Station (18 våningar) år 1912-13.

      Men jag håller med om att renderingarna av det aktuella förslaget framställer det som ganska fult. Strategisk Arkitektur hade nog hoppats att det skulle se bättre ut när de anlitade ett utomstående visualiseringsföretag.

      • Arkitekten den 27 februari 2012

        Och, ”tänk om”- leken nu igen… det där funkar inte. Nu är det inte så. Och Stockholm är inte Chicago eller dylikt. Isåfall kunde man lika gärna säga, tänk om inga hus över fem våningar byggts i Stockholm -någonsin – då hade staden varit en vacker kvarterstad som brett ut sig ordentligt samt skapat massor med fina stadsrum och spännande platser- tänk om det du!

        • Herbert, Tingesten den 28 februari 2012

          Ja, det hade varit jättebra och inom parentes precis vad Yimby verkar för (dock utan att låsa sig vid specifika våningstal).Tyvärr kom modernismen emellan med sitt bisarra gleshetsideal. Men tänk om… vi kunde undvika att sväva ut i off topic-diskussioner.

      • Arkitekten den 27 februari 2012

        Det är Jernhusens bild, de som beställde schabraket.

        • Herbert, Tingesten den 28 februari 2012

          Både de och SA har sitt namn på illustrationsbilagan men det är naturligtvis Jernhusen som betalar i slutänden. Minns inte namnet på visualiseringsbyeån nu men jag ska kolla upp det senare.

  14. Pawel Flato den 28 februari 2012

    @Arkitekten:

    ”Och Stockholm är inte Chicago eller dylikt.”

    Förvisso. Stockholm är Stockholm.
    Men vad betyder det egentligen!?

    Att det finns något ödesbestämt, bortom stockholmarnas påverkan och ansvar, som en gång för alla innebär…. ja vaddå?

    Bara för att någon någonannanstans har byggt en viss typ av hus, t.ex ett väldigt högt hus, så är den möjligheten förbrukad för stockholmarnas del?
    Det fanns ju hus och byggnader långt före Stockholms tillblivelse. Vad är det så unikt ”Stockholmska” i det som byggdes när Stockholm ”blev till”?

    • Arkitekten den 28 februari 2012

      Du upplever alltså inte staden Stockholm som särdeles speciell eller för den delen typisk. Du kunde alltså inte särkilja den från Bogota eller Paris?

      Stockholm har en tydlig identitet där de högsta hustaken(kyrkor) lagts på kullar och sedan i fallande skala mot vattnet.

      Om man nu gör allt för att bygga samma byggnader som överallt annars så suddas sakta identiteten ut. Det kan man om man nu inte upplever något annat än att ett hus är ett hus. En stad är en stad. Varför är det så viktigt med ett riktigt högt hus i Stockholm. Räkna upp argumenten.

      • Herbert, Tingesten den 28 februari 2012

        Det behövs som sagt inga argument för utan det räcker med att det finns någon som är villig att bygga. Tankefelet blir tydligare om du byter ut parametern våningsantal mot någon annan byggparameter, t ex fasadfärg. Vad finns det för argument för vitt?

  15. Pawel Flato den 28 februari 2012

    @Arkitekten

    Min poäng var inte att påstå att Stockholm inte har något ”eget”.
    Min poäng var att detta ”egna” ju inte är en naturlag eller något hugget i sten en gång för alla.

    ”Stockholm har en tydlig identitet där de högsta hustaken(kyrkor) lagts på kullar och sedan i fallande skala mot vattnet.
    Om man nu gör allt för att bygga samma byggnader som överallt annars så suddas sakta identiteten ut. ”

    Är förändring samma sak som att sudda ut?

    Innan Stockholm blev staden med kyrkorna på kullarna med fallande skala så såg den ut på något annat sätt.
    Någonstans har alltså en förändring/utveckling skett.

    Om det var möjligt då, varför inte idag?

    ”Varför är det så viktigt med ett riktigt högt hus i Stockholm. Räkna upp argumenten.”

    För variationen?
    För utsikten?
    Som landmärke?
    För att det kan vara snyggt?
    För att man vill manifestera sin potens?

    I princip samma argument som för att smälla upp kyrkor på kullar.

    • Emilia den 28 februari 2012

      Pawel- du vill bygga för byggandets skull. Det slutade man med när Berlinmuren föll i Europa. Nu gör man det i Asien. För att manifestera. Inte för nyttan. Skall skattebetalarna betala det när nu ingen annan vill?

      • Herbert, Tingesten den 29 februari 2012

        Hur menar du nu, är det bara bluff att huset ska hysa huvudingången till nya Station City, ett hotell och ett antal citylägenheter? Eller anser du att de lika gärna kan läggas i någon förort så att man inte riskerar att ”bygga för byggandets skull”, något som man enligt dig ägnade sig åt i hela Europa ända fram till 1989?

        • Ceasar den 29 februari 2012

          Antar att Emilia menar kommunistskraporna. Brr

          • Herbert, Tingesten den 29 februari 2012

            Det som brukar kallas ”commie blocks”, alltså betonghus med enklaste möjliga fasader i långa monotona rader är väl nästan normen för bostadsbyggande i Sverige? Färgade plexiglasräcken på balkongerna ändrar inte så mycket av intrycket. Men vad har det med det är bygget att göra, menar du att det finns någon öststatsbyggnad som liknar den och i så fall vilken?

            • Ceasar den 29 februari 2012

              Antar att hon menade de de kulturshöghusen som skule gläna över allt. Brr igen

              • Herbert, Tingesten den 29 februari 2012

                Tycker faktiskt inte de är så himla fula i sig, men jag vet att det kan vara svårt att se med sakliga ögon på något som förknippas så starkt med en ond dikatur. Det man bör känna till är att de är tydligt inspirerade av amerikanska 10-talsskyskrapor, t ex Manhattan Municipal Building.

          • Herbert, Tingesten den 29 februari 2012

            Och inte byggde man väl dessa commie blocks ”för byggandets skull” heller, utan för att befolkningen skulle ha någonstans att bo. Om det är så att Emilia talar om skyskrapor (det är lite oklart vad hon syftar på) så kan det vara intressant att veta att öststaterna tvärtom slutade med att inte bygga dem när Berlinmuren föll. Det finns t o m en artikel här på SS om det.

            Sverige håller dock fast vid det gamla.

            • Ceasar den 29 februari 2012

              Tack för tipset, skall genast leta reda på och läsa. Jo – de har verkligen börjat bygga högt – utan vits. För att visa ”potensen” som det här förespråkas.

              • Herbert, Tingesten den 29 februari 2012

                Eller kanske för att slippa riva hela stadsdelar, som man gjorde i Stockholm.

                • Estelle-Mary den 29 februari 2012

                  Ja det ska vi akta oss för igen. Så korkade blir vi nog aldrig igen, även om det finns minipartier som förespråkar detta. Men de är ju minimala.

                  • Herbert, Tingesten den 1 mars 2012

                    Så minimala att ingen hört talas om dem, åtminstone inte jag. Eller tänker du på 60-talet nu?

    • Arkitekten den 28 februari 2012

      Nu talar du om saker som inte finns längre -Stockholm innan 28/2 2012.

      Skall man visa sin ”potens” genom skyskrapor och höghus? Jag tror det hör till historien att vräka ut sig så. Stockholm har mer att komma med än någon hög byggnad i city. Personligen är jag för att man anlägger dem i sin skalfamilj, alltså längre ut där man verkligen behöver hantera de stora volymer modernismen lämnade efter sig.

      Snyggt få du tycka – personligen anser jag att skala är det viktigaste, vilket gör det svårt att få till om man föreslår ett riktigt högt hus. Skalförskjutningen i en stad med 10 våningar(vilket är mer än i Stockholm) när man bygger ett 20 våningshus i den miljön är närmast barbarisk. det enda som dominerar är det högsta huset. Jag ser hellre en väv av flera. men gärna höjdförskjutningar på 1-3 våningar.

      Variation? menar du enbart höjd då? Lägg ett höghus framför Klara Kyrka och Royal Viking så har du mycket lite variation.

      Landmärke? Det finns gott om dom i staden och speciellt i det aktuella området som här avhandlas.

      För vilken utsikt? Den blockerar ju främst(märkligt argument det där…, men det verkar poppa upp som en god anledning)

      Skall vi riva kyrkorna och ersätta med höghus på kullarna? Nej, trodde inte det. Varför är så många emot att Stockholm utvecklas – utåt – och klamrar sig benhårt fast vid tanken att stan blir bättre av ett höghus eller två i centrala delarna? Det är för mig obegripligt hur man kan förhålla sig så konservativt.

      • Herbert, Tingesten den 29 februari 2012

        Arkitekten: Man kan ju vända på det och fråga om man ska visa sin ”potens” genom att bygga så oansenligt som möjligt, som du förespråkar. Vad har ”potens” med byggande att göra öht, varför kommer du hela tiden tillbaka till det? Ska vi riva kyrkorna och ersätta med femvåningshus på kullarna? Nej, trodde inte det.

        Och jag säger det igen: 20 våningar (eller 12 som i det här fallet) är inte speciellt högt på en så central plats i en miljonstad. Däremot kan man nog med fog hävda att fem våningar är abnormt lågt. Jag kan inte se någon som helst logisk anledning att utnyttja marken så dåligt, men upplys mig gärna om hur du vill fördela ytan för att få plats med både stationsentrén, hotellet och de två våningarna med citybostäder. Eller tänker man inte så när man är arkitekt?

        • Arkitekten den 6 mars 2012

          Kära Herbert, ja, internationellt går trenden för mindre bostäder, mindre hotellrum. Kanske t om skrota lite av den generösa takhöjden i gallerian? Märkligt är att vi i Sverige hellre bygger lite större där det är dyrt och inte tjänar mer på mindre bostäder. Det är frågan du skall ta upp. Tänk efter lite så får du nog ihop det också. Tänk långsiktigt och hållbart. Eller hur tänker du egentligen?

  16. Pawel Flato den 29 februari 2012

    @Emilia

    Hur du kan tolka mina kommentarer som att jag vill bygga för byggandets skull förstår jag inte.

    @Arkitekten

    ”Skall man visa sin ”potens” genom skyskrapor och höghus? Jag tror det hör till historien att vräka ut sig så.”

    Att bygga kyrkor högre än övriga byggnader och dessutom på kullar är just att ”vräka ut sig”. Detta vill du bevara. Om någon idag skulle vilja göra detsamma så är du emot det.
    Märklig hållning.
    Personligen har jag inget principiellt emot att någon vill manifestera något med en byggnad. Det är utmärkt med vackra kyrktorn på kullarna, men skulle det vara det enda godkända sättet?

    ”Skalförskjutningen i en stad med 10 våningar(vilket är mer än i Stockholm) när man bygger ett 20 våningshus i den miljön är närmast barbarisk. det enda som dominerar är det högsta huset.”

    Precis som med kyrkorna när det begav sig.

    ”Variation? menar du enbart höjd då?”

    Höjd är EN variabel bland många. Men det råkar vara en extremt sällan nyttjad sådan.

    ”Landmärke? Det finns gott om dom i staden och speciellt i det aktuella området som här avhandlas.”

    Du frågade varför man ska bygga ett riktigt högt hus i Stockholm.
    Att det kan vara ett landmärke var ett av argumenten.
    Finns det någon hemlig landmärkeskvot för Stockholm som redan är förbrukad?

    ”För vilken utsikt? Den blockerar ju främst”

    Osäker på vad du menar här.
    Men uppenbarligen får man fin utsikt från ett högt hus. Alltså ytterligare ett argument för att bygga högt.

    ”Varför är så många emot att Stockholm utvecklas – utåt – och klamrar sig benhårt fast vid tanken att stan blir bättre av ett höghus eller två i centrala delarna?”

    Ingenstans har jag givit uttryck för att vara emot utveckling av staden utåt. Tvärtom är det en alldeles utmärkt idé. Men att det på något sätt skulle stå i någon slags principiell motsats till ett högt hus inne i stan kan jag inte se.

    Du tycks anse att Stockholms innerstad vid någon tidpunkt blev färdig och ska därefter enbart förvaltas och konserveras. Man kan ju vara tacksam att folk som byggde det du omhuldar så mycket INTE resonerade som du gör. Då hade vi inte haft några kyrkor på kullarna att njuta av idag.
    Självklart vill jag inte rusa fram och bygga ohämmat och likgiltigt för det unika med Stockholms karaktär. Men varför just vi i våran tid inte ska tillåtas sätta någon egen prägel på innerstaden begriper jag inte. Vare sig det handlar om höga hus eller ej.

    • Estelle-Mary den 29 februari 2012

      Undrar just vad du tycker egentligen? Verkar som om du tycker om allt och ska hålla det som grund till en stadsbyggnadsplaner. Med det blir det mest en soppa av allt.

    • Ceasar den 29 februari 2012

      ”Men uppenbarligen får man fin utsikt från ett högt hus. Alltså ytterligare ett argument för att bygga högt.”

      ojojoj, så man skall alltså upp på husen för att de inte skall blockera. Hur många hinner det vardagsvis. Verkar mycket tveksamt argument. Men gå du upp på Kulturhusets terass så får du en mycket fin utsikt över Stockhomstaken, trots att det inte är en skyskrapa. Och hur många har varit eller få gå upp på Hötorgsskraporna? Nej, de tronar där mest för sig själva och de som jobbar där..

      ”Men varför just vi i våran tid inte ska tillåtas sätta någon egen prägel på innerstaden begriper jag inte. Vare sig det handlar om höga hus eller ej”

      Är det någon som har påstått att man inte skall bygga något där gamla Continetal står? Nej. Men en skyskrapa skulle te sig löljlig där. Mest som en slags ryssångest:”så häär bra är vi här att vi kan bygga ett höghus minsann! ” Hjälp vart är debatten på väg?

      • Herbert, Tingesten den 29 februari 2012

        Ceasar: Debatten är på väg ner i halmgubbegropen verkar det som, för ingen har väl påstått det som du argumenterar emot. LIte lustigt att det ännu år 2012 finns människor som tror att den primära funktionen hos ett 20-våningshus (!) skulle vara att imponera…

        Och resonemanget att utsikten inte riktigt finns därför att man måste ta sig upp till toppen för att kunna avnjuta den, det känns väl inte 100% klockrent heller. Dock är vi eniga om en sak, att det är synd att taken inte är tillgängliga för allmänheten på de få höga byggnader vi har i staden.

  17. Estelle-Mary den 29 februari 2012

    Det är så skojigt att läsa alla dessa negativa människor som upplever Stockholm som en bondhåla. Varför då? Det finns fantastiska värden som överstiger dessa grabbiga drömmar om jättehus, fyllda av kontor och gallerior. Som det inte fanns nog av dem i City…

    • Niklas den 1 mars 2012

      ”grabbiga drömmar om jättehus, fyllda av kontor och gallerior.”

      Du tar tyvärr ner nivån på debatten genom ovanstående kommentar.

    • Herbert, Tingesten den 1 mars 2012

      Dessutom är det ingen som har talat om några ”kontor och gallerior”. Det här huset ska som bekant hysa bostäder, en pendeltågsstation samt ett hotell.

      • Estelle-Mary den 2 mars 2012

        Haha, javisst ja, de klämde in några bostäder, vilket förövrigt är moderaternas svar på bostadsbristen: bygg 90% kontor och hotell och få tyst på oppositionen med några få bostäder… Det finns fortfarande inget projekt i city som inte har haft denna modell. Det är helt enkelt inte lönsamt annars. Att hävda annat drar verkligen ned debatten på brusiga grabbarnas nivå.

        • Herbert, Tingesten den 2 mars 2012

          Medan den brusiga brudens debatteknik tycks kännetecknas av en viss faktaskygghet. Jag upprepar igen att det inte alls är tänkt att huset ska ha några 90% kontor. Ungefär hälften av volymen är hotell, till skillnad från dagens fastighet där 100% är hotell. Dessutom ska huset rymma huvudentrén till nya Station City.

          Och alla är väl överens om att det behövs fler bostadslägenheter i City? Eller tycker du man ska bevara 60-talets döda kontorsstad så intakt som möjligt?

  18. Arkitekten den 3 mars 2012

    Jag har sett en rolig tendens att jämföra Orgelpipan med Posthuset. Visserligen ligger Posthuset på samma gata som det planerade projektet, hade en ad hoc-känsla och mening en gång i tiden, upptar en stor volym och skiljer sig i våningsantal från övrig bebyggelse( även den som raderades av de som såg ”framtiden” i stora systembyggen). Men kom igen! Posthuset har en förhöjning på mitten, en tornuppbyggnad. Temat finns i området med Lo-borgen som fond i åt ena hållet och söders kyrkor åt det andra. Oscarsteaterns komplexa fasad plockar upp det och även centralens rytmiska delkroppsspel gör så. Husen vid Kungsgatan/vasagatan har en förhöjning i hörnen, ja t o m Royal Viking – hur trist det än är – gör ett försök med sin Sky bar, och inte att glömma -Klara Kyrktorn. Varför inte plocka upp det?

    Orgelpipsförslaget är en klump, något som verkar ha landat rakt från himlen. Löser man det så kan man få in de där planerade lyxvåningarna på taket (hur många bostäder?)- och fortsatt det festliga temat till det som en gång var den viktigaste gatan i Stockholm. Problemet med för beslutsfattarna i den frågan är att då får de hicka av rädsla att huset kanske inte betalar sig på en gång, eftersom man då bör sänka översta våningarna på huvudkroppen och sedan bygga en slankare högre del upp till, låt säga, elva våningar. Det kanske tar minst tio(!) år för dem. Vilken mardröm!!?

    Lite stilla undrar jag — hur lång tid tog det för centralen att betala sig? Var är satsningarna på en av de viktigaste byggnaderna i Stockholms innerstad? Ska vi nöja oss åt miniräknarbyggen återigen?

    • Niklas den 3 mars 2012

      En sak är vi överens om: Den planerade ”orgelpipan” är en klump. Men man lurar sig själv om man tror jagg klumpigheten kan åtgärdas genom att sänka våningsantalet. Det smartaste är i så fall att smalna av byggnaden så att varje våning minskas med upp mot 50%, och ersätta genom att fördubbla höjden.

      Sedan så förvånar namnet på det alias du använder när du tar upp uttrycket ”ad hoc” i så negativa ordalag. Stadsbyggande är ad hoc (det trodde jag arkitekter kände till). Stadsplanerande är dock inte det. Oscarsteatern må enligt dig passa in i sitt sammanhang men dess gestaltning var knappast vald med tanke på närheten till posthuset och LO-huset. Samma sak med Royal Viking. Att du ändå tycker att det bildar en enhet har snarare med att Oscarsteatern, Posthuset, Loborgen legat där så länge. Det är något man vänjer sig vid. Men förändring är ju inte per definition något dåligt. Utan förändring hade Stockholm funnits idag. Att försöka stoppa förändringar för att de är just förändringar är således rätt historielöst.

    • Herbert, Tingesten den 3 mars 2012

      Absolut, helt enig med dig Arkitekten. Gärna hörnförhöjningar och något tornliknande à la Posthuset som bryter den modernistiska dödtråkigheten, den som arkitekter så ofta inbillar sig upphävs av stora platta dödtråkiga ytor i något dyrt material.

      Men igen: hur får du in bostäderna, hotellet och stationen på fem våningar, även om man bygger ett torn av Posthusettyp i mitten upp till elva våningar?

      • Arkitekten den 4 mars 2012

        Hur får man in bostäder? Ja, man får helt enkelt prioitera, ev, göra mindre. Trenden internationellt går mot mindre bostäder. Traditionellt gjorde man också mindre (speciellt i det området) då hela livet inte skall ske i lägenheten då det förväntade stadslivsmyllret skall kunna ersätta en hel del hemhäng i soffan. Sedan behöver man inte kopiera posthuset helt.

        Niklas: det förvånar mig att du alltid tolkar allt negativt som skrivs här. Det är sant att man vänjer sig — men deet behöver inte betyda att det är bra. Exemplen med andra byggnader och faktiskt ad-hoca stadsplanelösningar i omrodet(herkules/vattugatan) är inte bra. De uppräknande byggnaderna är planerade så att de fångar upp varandra, att detta så sedan bröts med stadsrivningen är en annan sak.

        Vem har påstått att jag är emot förändringar? Dumt påstående. Jag jobbar med förändringar eftersom all byggnation innebär förändring. Däremot kan jag se hur ofta när det kommer till föreslagna förändringar finns det en viss liten klick som alltid påstår att det måste vara extrema sådana, gärna med argument som gäller kyrkobyggnader som byggdes ungefärligen en per hundrade år. Det är över 750 år att ta hänsyn till när man bygger. Om man hade gjort alla föreslagna idéer hade det snarare blivit en dominans av 00-tal. Det är okunskap och teknokrati, vilket City i sig redan bjuder på. Vi är nog många arkitekter som anser att det är en gravsten nog.

        Dessutom slutar jag aldrig att förvånas över att den lilla klicken inte ser andra förändringar. De i takt med staden och tiden.

        • Herbert, Tingesten den 5 mars 2012

          Frågan gällde inte hur man får in bostäderna enbart utan hur man får in bostäderna, hotellet och stationsentrén. Hur skulle du som arkitekt lösa uppgiften, om vi för en sekund låtsas att det är uppdragsgivaren som bestämmer vad huset ska användas till?

          Vidare så är det lite historielöst att hävda att kyrkor bara byggs en gång vart hundrade år. I Stockholms innerstad finns 15 kyrkor som alla byggts sedan 1900. Mer än tio byggdes enbart under tjugoårsperioden 1890-1910. Tyder det på ”okunskap och teknokrati” rådde under de åren? (Teokrati kanske, men den diskussionen får vi ta någon annanstans).

        • Niklas den 5 mars 2012

          Jag upprepar då det jag skrev. Du menar att LO-borgen, Posthuset och Oscarsteatern bildar en enhet. Det må så vara idag. Men när de byggdes var knappast att de planerades som en del av en helhet. Sådant karakteriserade miljonprogrammet.

          Men att vi upplever dem som harmonierande har att göra med att vi vant oss. Det har inte legat något annat på platsen tidigare. Hade LO-borgen varit ett torn i Kungstornstil hade det troligtvis också ansetts kunna utgöra en del av en helhet.

          De flesta tycker idag att stadshuset utgör en del av Stockholms helhet. Så tyckte man definitivt inte när det byggdes. Så visst har vi framtiden att ta hänsyn till. Inte bara dem som vill konservera dagens karaktär.

          • Arkitekten den 6 mars 2012

            Då får jag nog lov att upprepa mig. Jag tror nog att du vet att inget av husen bara tillkommit hur som helst utan att de väl gått igenom processer som alla andra. Det har inget med miljonprogram att göra, isåfall började det redan på 1400-talet i Stockholm. Att man fångar upp, återanvänder former i ett så litet stadsrum som vi talar om är ingen nyhet. Mercedeshuset däremot har du ett stilbrott från modernismen, då inget skulle ha med det andra att göra. Ad hoc är fött.

            Stadshuset placerades som en nod i Stockholm, ett hus av enorm vikt och som i sig återspeglar historiska stilar samt återknyter till slottet Tre Kronor, även om det aldrig avslöjades vad som egentligen låg till grund. Dessutom tog det åratal med stor konstnärlig profil att skapa. Orgelpipan skall ritas och föras upp på kort tid med beklagliga moderna material, ingen som helst förankring i platsen, typ som Royal Viking, sin lilla hälsning till omgivningen till trots. Det faller inom ramen för de byggnader som i mina kretsar så romantiskt beskrivs som att de skall föras upp och sedan tas ned vid behov, typ 50-70 år, för att ingå i en slags tänkt organsik stadsbyggnadsform hemmahörande i exempelvis New York eller Shanghai (där blir de inte ens så gamla numer..).

            Stadshuset placerades dessutom på en gammal industritomt och var ett av huvudnumren i det då outvecklade Norrmälarstrand, fick ett torn, men det är ett torn, inte ett höghus, det anspelar därför på klocktornen i stadslandskapet. (hur kan man ens som arkitektur och stadsbyggnads intresserad jämföra dessa?)

            ta istället och titta på de myckna tornhuvarna i området, speciellt bortöver norra bantorget. Du har ett samspel(förstår inte varför du retar dig på det??) Hushöjderna är också ett faktum om man dp bortser från de i minoritet uppförda hotellen( Mercedes är det idag). Det fanns en vilja att låta Vasagatan ha en festlig karaktär och visa upp vad staden hade att erbjuda, det gör den inte idag och med Orgelpipan skulle den t o m dölja mer.

            Du har rätt i att vi vänjer oss med vissa saker. Precis som många (uppenbarligen varken du eller jag) med misstag som omdaningen av Herkules- och Vattugatan. Vet få som bryr sig eftersom de gillar att åka bil och den delen bara flimrar förbi. Det är inte skäl nog för mig att inte kämpa för att det inte skall vara så och visa en annan sorts stad, hållbar, folkrik och trevlig. Det blir inte bättre för att man klämmer upp ännu en ad hoc-byggnad på platsen, höjer våningsantalet för några flotta lägenheter och ökar kontorsytan. Vill man läka skall man snarare fortsätta det man började med på 90-talet att konvertera(ev riva vissa byggnader) i kontors- och vägslummen ned mot vattnet. Men si, det är för krångligt och känsligt för politiker idag, nämligen att rubba trafiklederna, snarare vill de öka flödet genom staden, kompensera med lite kontorslådor på tak och några tröstprislägenheter ovanpå en tågstation. Vill man cementera området är det i min mening att propagera för en sådan byggnad som orgelpipan.

            • Herbert, Tingesten den 7 mars 2012

              Märkligt hur en och samma byggnad både kan cementera ett område och vara ”förgänglig” på det där otäcka utländska viset som innebär att den ersätts av en annan byggnad när det behövs, för så har man ju aldrig någonsin gjort i Stockholm där alla byggnader är eviga, Continentalhuset t ex.

              Lite kluvet verkar det också att tala om tornhuvarnas samspel och samtidigt benhårt försvara modernismens utrotningskrig mot alla former av utsmyckningar. För några tornhuvar kan det ju inte bli tal om på en modern byggnad, det vore ju ett stilbrott och en pastisch, det hemskaste av det hemska!

              Att kräva bevarande av status quo blir då en fråga om hushöjd, för det är det enda som är tillåtet att kopiera från äldre tiders stilar. Men då måste man förtränga det faktum att byggnaden som står där har elva våningar och inte fem…

              • Arkitekten den 8 mars 2012

                Så var det den vanliga n´mytbildningen igen..

                Ingen har krävt fem våningar. Utgångsläget har hela tiden varit den nuvarande byggnadens höjd. Om man läser Länsstyrelsensrapport, då objektivt, är det relationen till övrig byggnation, inte att den skall ha som övrig byggnation. Men vill man bara sprida myter så…

                Vem har försvarat modernismens ”utrotningskrig”? Allvarligt mytspel igen. Tråkigt. Naivt och med din ålder borde du veta bättre än klottra sådär.

                Kopiera verkar du gilla. Tittade lite på dina verk och tydligen vill du fortsätta traditionen med det modernistiska utseendet. Förlåt, granarna var ju mest modernistiska i sig, inte ett typexempel på modernism.

                • Herbert, Tingesten den 10 mars 2012

                  Men visst sa du väl i den andra tråden ”Jag kan tänka mig ett femvåningshus med förhöjning, eftersom det går att få in yta på det med. Continentals höjd sätter ju hur högt det skall vara.” Inget du sagt tidigare antyder att du vill ha ett elvavåningshus på platsen. Menar du att ditt motstånd mot den föreslagna byggnaden bara handlar om en enda våning?

                  Trevligt att du tittade på mina förslag från förra året. Jag kan tipsa om att det finns fler än den med de toppiga trianglarna, den var som jag skrev mest instoppad som ett vaniljförslag för dem som bara kan acceptera traditionella (dvs fyrkantsmodernistiska) lösningar. Längst ner hittar du t ex en klassicerande lösning och två av förslagen klassificeras bäst som postmodernism. Andra låter sig inte klassificeras öht.

                  Och inte har du gett något intryck av att vara någon större fan av tornhuvar och andra utsmyckningar. Är du det?

                  • Arkitekten den 11 mars 2012

                    Vad är detta? Inkvisitationen inom arkitektur? Jag tycker man mycket väl får in de 10 våningar med lite fantasi – fyrkantiga klumpar är det ju gott om i området.. Varför skulle jag inte gilla tornhuvar? Återigen ett svar bara för att ha sista ordet. Jag tycker tornhuvar och all möjlig dekor på fasader är vackert, bara man vet hur man hanterar det. Vi har ju x antal exempel från postmodernismen där den yriga glädjen över att dekorera gick överstyr och snabbt uppfattades mest som märkligheter och föråldrades snabbt. Jag skulle gärna se fasaden artikuleras ordentligt av moderna konsthantverkare i exklusiva material. Och gärna en tornhuv, men inte en standardskyskrapa, som jag är hemskt ledsen Herbert, såg på din blogg. Ibland skall man faktiskt låta arkitekterna göra sitt jobb. Det finns de so är bra.

                    • Herbert, Tingesten den 12 mars 2012

                      OK, så vi är eniga om att man mycket väl kan bebygga hela tomten med ett hus som är lika högt som det existerande (plus minus en våning som vi fortfarande tvistar om, likt påvens skägg), att detta hus kan vara försett med dekorationer och tornhuvar, samt att modernismens utrotningskrig mot sådana inte nödvändigtvis gagnat skönheten. Men med tanke på hur intensivt du rackade ner på alla former av dekorationer som ”pastischer” i den här tråden så är det förståeligt om jag fick intrycket att du, liksom de flesta arkitekter som hörs i media, ställt dig helhjärtat bakom det fälttåget.

                      Nu skulle det vara intressant att höra var jag propagerat för några ”standardskyskrapor”. Har du en länk?

  19. Pingback: Klargörande av Sjöstedt | Skyline

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>