Kristineberg får mediokert tillskott

Kristinebergs_slott_baksida

Kristinebergs slott. Foto: Udo Schröter

Kristineberg har de senaste åren gått från ”långt bort i stan” och allmänt rassligt område till ett av våra mest attraktiva bostadsområden. Närheten till den traditionella stenstaden, fantastisk parkmiljö och det på tre sidor omslutande vattnet är några av orsakerna. Detta har inte gått planerarana förbi och nu skall det byggas till. Sker med områdets dna?

Kristinebergs funkisområde är ett av de mest lyckade sådana i stans historia. Området är faktiskt det första, klubbat 1929, och man hade inte ens ett namn på stilen, kankse är det därför det blev så lyckat. Allt från kvardröjande och romantisk 20-tals klassicism till folkhemsstil kan man finna inbäddat i en väl genomtänkt parkmiljö. Parken i sig har den karaktär av bergsknallar, buskraviner och en stor blandning lövträd, däribland flerhundra åriga ekar, som är så typiskt för den tid det skapadades i. Och det har visat sig hålla. Det egentliga Kristineberg och dess namn kommer från det lilla rosa rokokoslottet nedanför berget där bostäder kom att byggas. Byggnaden tillskrivs Hårleman inom parantes då man inte hittat huset upptaget i hans rullor.

Kristineberg_vastra_flygel

En av Åboms flyglar. Vore inte dessa utmärkta som förebild till nybyggnation i området? Foto: Udo Schröter

Byggnaden var en malmgård och blev sedemera uppköpt av frimurarna som bedrev barnhem och skola på platsen. De byggde till flyglar ritade av J. F. Åbom (Berns b. la.) i stram och tidig nyrenässans. Även slottet färädlades till det utseende det har idag. Slottets lustpark förvandlades till en skön äppelträdgård den fortfarande är. På en kulle ovanför finns Kullskolan(Kristinebergsskolan) i stram jugend/nationalromantisk stil som man även hittar hos NK.

Åwl arkitekter NCC

In mot parken planeras detta. Vart i stan är vi?

 Förra året revs ”Krillans krog” – ett hotell som inte medfört annat än bekymmer det senaste decenniet. På platsen vill man nu uppföra bostäder, 170 st och kontorsbyggnader. Det är förståeligt att man vill utnyttja den populära platsen med bra kommunikationer och rekreationsmöjligheter till nybyggnation. En del ekar ryker och auktionsgrupper har startats, antagligen med stadens gräsliga förfarande med TV-eken i gott minne. Hur tråkigt det än är tänker jag inte gå in på detta, istället vad som staden nu tänkt lämna efter sig till framtiden.

krillanskrog1

Byggnationen mot tunnelbanan. Främmande fåglar som blir allt vanligare – överallt. Bild ÅWL arkitetker

I denna rara men finstämda röra av silar med klassicerande funkis i fonden planerar men nu arkitekturtillskott av allra enklaste snitt. Vi har redan sett det i kvarteret Iskristallen vid Fridhemsplan, i Årstadal i… ja överallt där det byggs. Det som man förr kunde utläsa som de olika stadsdelarnas karaktär är nu precis samma. Stora fönster mot alla håll, utsnitt så man kan se in på bakgårdarna och glasskivor till balkonräcken. Inget samspelar med den spröda arkitektur som redan finns, de skapar heller ingen klatschig kontrast, de är bara byggnader. Någon gång verkar någon person satt samman en formel utifrån mäklarannonser om vad det är som uppskattas som boendeform. Antagligen var detta i Hammarbysjöstadseran med tanke på de myckna och stora fönsterpartierna och tillgången till alla aktiviteter i det gröna och blåa.

primar_Iskristallen

Iskristallen som sammanbinder Thorildsplan, Lindhagens gata och Fridhemsplan fick också ett mycket slätstruket uttryck – trots avsaknaden av referenser kom man inte på något annat än nyfunkis.

Stora fönster är nog härligt, men måste de alltid ha den liggande rektangeln eller fyrkanten som förebild? Alla fönster i närområdet är stående rektanglar, med eller utan spröjs, är det inte då vackrare att fortsätta på den regeln? Man kan helt enkelt inte tänka utanför den berömda boxen och skapa ett samband. Det nya kvarteret kommer snarare se ut som en ö och slottet litet.

Thorildsplan

Det intilliggande Thorildsplan. Populärt för sin skönhet. Foto: Esquilo

Om man istället koncentrerar sig på att återknyta till kringliggande arkitektur kan man skapa ett extraordinärt vackert område för nu och framtiden. Det intilliggande Thorildsplan blir nu sammanlänkat med Kristineberg. Thorildsplan består till största delen av stram 20-tals klassicism där ett av stadens vackraste torg ligger. Kontrasten till dagens ängsliga industriarkitektur vid Lindhagens gata kan inte vara större. Ska vi då inte lära av det exemplet och se denna lilla markbit som lösningen på en sammanlänkning och ett storstilat exempel på arkitekter faktiskt kan – om de får – skapa framtid utan att konstant loopa i nyfunkis?

Matti Shevchenko Sandin

Kommentarsregler: 

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret  publiceras inte. Väl mött!

 

1 kommentar