Det fjärde förslaget: Stockholm Nobel Center i Nordens Venedig

 

foto Jeppe Wikström

Förslagen till det nya Nobel Center bakom Nationalmuseum rönte mycket undran och förfäran. Till och med kommittén som lade ut tävlingen höjde på ögonbrynen över den misstolkning av byggnadens storlek som kom in. Andra förslag sågs mest som marknadsföring av arkitektkontor som ville ut i etern. Frågan är vad som komma skall av de förslag som kokats ned. Få länkar till övrig bebyggelse i närheten kan skönjas. Platsen är en av de mest iögonfallande i Stockholm och den byggnadsmassa som finns runt kajerna bär tydliga hälsningar till varandra. Så varför en med etiketten ”från vår egen tid”? Konstnären och författaren Linda G Nameth har reagerat kraftfullt och ställt frågan om vår ”egen tid” är en isolerad händelse.

Efter att ha sett de tre förslagen till Nobel Center på Blasieholmen är det lätt att misströsta och gripas av frustration och djup sorg, faktiskt. Och passivitet. Man får känslan av att det inte är någon idé att försöka kämpa emot.

Titta hur det gick på Östermalmstorg. Är det inte lika bra att döpa om det gamla torget med månghundraårig saluhall och kyrka  till Åhléns Torg. Trots massivt motstånd blev det så här. En jättelik låda, gjord i plast som det verkar, dominerar fullkomligt sina grannar, ja hela torget, vittnande om samtida arkitekters och politikers blindhet och/eller förakt för äldre tiders estetik och arkitektoniska formspråk. Lådan visar hur man effektivt kan döda en historisk atmosfär. Och nu är det dags igen, på Blasieholmen denna gång.

Nationalmuseumfasad

Redan som mycket ung, nyinflyttad elev vid Konsthögskolan fängslades jag av Blasieholmens speciella stämning. De mystiska gamla palatsen, läget vid vattnet, både förnämt avskilt och ändå centralt. Och så pärlan Nationalmuseum som med åren blivit mitt favoritmuseum.

Nationalmuseum byggdes 1866 efter många diskussioner om olika förslag och platser. Arkitekt blev till slut den tyske Friedrich August Stüler, en berömd museiarkitekt som utan att skämmas hämtade sin inspiration från Florens och Venedigs renässanspalats vars arkitekter i sin tur låtit sig influeras av grekisk/romersk antik arkitektur. Så har konstnärer och arkitekter i tusentals år byggt vidare på en levande tradition som  utmejslats och förfinats, anpassats och förändrats men alltid behållit kontakten med sina rötter. Så skapas en kontinuitet och en historisk hemkänsla. Så skapas en kultur. Alla vet att något radikalt förändrades vid funktionalismens genombrott. Jag vill inte gå in vidare i det ämnet.

Nationalmuseum_entre_takfris

Nationalmuseums dekorelement påvisar en historisk kontinuitet, med sin tids tolkning av motiven. Foto: Holger Ellgaard

Däremot vill jag lyfta frågan om den skam och det absoluta tabu som råder kring att bygga något nytt i en annan stil än den förhärskande moderna. Eller att någon politiker eller makthavare skulle föreslå något sådant. De allra flesta arkitekter och politiker är livrädda för att framstå som konservativa och bakåtsträvande, som någon som förordar pastischer och kopior. Alla vill de vara nytänkande, nyskapande, progressiva och spegla sin tid, ja allra helst vill man spegla framtiden.

View_3-1024x544

Ett av de idag ratade förslagen. Hur utformades frågan egentligen?

Jag är varken arkitekt eller politiker. Jag är konstnär med siktet inställt på skönhet och harmoni. Inte på ”spännande kontraster” eller ”kartsättande”. Min önskan och mitt förslag är att det nya Nobelcentret på Blasieholmen byggs med utgångspunkt i den historiskt känsliga befintliga bebyggelsen. Att det byggs med samma formspråk och material som Nationalmuseum, med pelare och pilastrar, i grå och rosaskimrande kalksten, med stiliga rundade fönster i varierade storlekar på olika våningsplan, med ett välvt koppartak kanske med en kupol och en ståtlig trappa mot vattnet. Med betonade lodlinjer i stället för de depressiva horisontala linjerna som dominerar speciellt två av de tre utvalda förslagen.

det fjärde förslaget

Författarens egna idéskiss- Det fjärde förslaget. Teckning: Linda G Nameth

Man kan välja att bygga ihop Nobelhuset med det fina gamla tullhuset som skulle kunna fungera som handikappingång, varuintag, personalingång etc. Eller att det står kvar som en separat byggnad, skild från NC av en smal gränd. Museiparken behålls nästan helt intakt. Det nya NC skulle spegla sin huvudfasad med ett mittparti och trappa i Nybrovikens vatten som ett venetianskt renässanspalats och förstärka bilden av Stockholm som Nordens Venedig. Och kopplingen till Italien är verkligen inte fel med tanke på Nobels sista hem i San Remo.

Katarina kyrka

Katarina kyrka byggdes upp igen efter branden. Det finns kunskap att bygga nytt efter gamla ritningar. Mycken hantverksskicklighet skulle stimuleras och utvecklas i byggprocessen. Foto: Bermax

Interiören kan vara hur modern man vill och behövs mer utrymme kan underjorden utnyttjas. Det viktigaste är att exteriören inte förstör den utsökta stämning av lätt sagoaktig värdighet som råder på Blasieholmen. En modern byggnad i den miljön skulle vara som om Nobelpristagarna kom till Nobelfesten iförda jeans.

-Stockholm,_Gamla_stan_och_Riddarholmen

Blasieholmen med sina 1600-tals palats har för mig samma kulturella dignitet som Gamla Stan och Riddarholmen. Få arkitekter och politiker skulle våga föreslå något modernt bygge på dessa platser. Foto: Hans A

Låt oss komma över den mentala blockeringen som hindrar oss från att bygga nytt efter äldre ritningar. Vi spelar och lyssnar ju fortfarande till musik av klassiska kompositörer!

Det finns en skattkista full med utsökt material i Stockholms Stadsarkiv som bara väntar på att återanvändas. En stimulerande, kreativ utmaning för de arkitektkontor som vågar. Mitt tips till Nobelstiftelsen är: Utlys en ny tävling, denna gång inspirerad av klassiska förtecken!

Avslutningsvis ett citat från en artikel nyligen av Calle Pauli i Svd om Shakespeare och hans tid:

Eftersom plagiat i dag är tabu kan det vara svårt för oss att inse hur hedervärt det var på Shakespeares tid att använda andras verk som

utgångspunkt för egna. Imitatio  betraktades som en skön konst”.

Låt Nobel Center bli en byggnad som samspelar över vattnen med Slottet, Nationalmuseum, Dramaten, Strandvägen, Nordiska museet… En byggnad som förstärker varumärket Nordens Venedig och som Alfred Nobel skulle känna sig hemma i. Och jag lovar, alla de amerikanska pristagarna kommer att älska det nya NC, likaså stockholmarna!

Linda G Nameth

Länk till förslagen här

Läs mer i DN här

Läs vad Ola Andersson tycker i DN här

Fler artiklar i ämnet här

Kommentarsregler: 

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret  publiceras inte.

18 kommentarer

  1. Pingback: Riksantikvarieämbetet sågar Nobel Center på kulturhistoriska Blasieholmen | Sustend

  2. Pingback: Nobel center – fjärde förslaget förfinat | Skyline

    • Pingback: Bra att protestera! | Skyline