Vikten av färg och grönska

I rad texter om stadsplanering av arkitekt Erika Wörman behandlat olika viktiga faktorer för att skapa en god stadsmiljö. I detta inlägg beskriver hon nödvändigheten med färg och natur i stadsrummet. Skyline har i flera artiklar påpekat att just färg är något som lätt byts ut mot vitt idag vilket inte är bra. Erika visar i sin text på färgens pedagogiska som rent fysiologiska fördelar.

Grönska är ett annat sätt att variera stadens utseende. Den behöver nödvändigtvis inte bara återfinnas i typisk parkmiljö utan kan interagera den i gatumiljön på ett enkelt sätt med stora vinster, både ekologiskt och färgmässigt. Stockholm är en fantastiskt grönskande stad vilket har blivit ett av dess kännemärken, mycket tack vare intelligent planering. Man behöver nämligen inte slå av på urban miljö för just grönska utan se den som en naturlig del i staden och skapa arkitektur eller stöd åt arkitektur och ekologi med levande material.

Färger, gärna i kombination med mönster, har stora effekter på vårt psykiska samt fysiska tillstånd.Dags att börja använda det aktivt i stadsplaneringen för att skapa postiva och effektiva stadsrum?

Färger, gärna i kombination med mönster, har stora effekter på vårt psykiska samt fysiska tillstånd.Dags att börja använda det aktivt i stadsplaneringen för att skapa postiva och effektiva stadsrum?

Färger är starka symboler och påverkar oss på alla sätt. Till exempel är grön och blå färg är de mest förekommande i naturen tenderar att ha en tröstande och lugnande effekt på människor. Purpur, som också är en lugnande färg, påminner människor om upphöjdhet, mod och ära. Man kan spåra detta ända till romarna.  Problemet med färgnyanser är att vissa kan vara alltför grälla eller har svårighet att samspela i urbana landskap vilket tolkats in dåligt. Idag delar ofta våra stadsområden färger i samma skala: nyanser av grått och vitt.

Den vita box vi har vant oss att se konst i är ändamålsenlig efter som den är neutral och följer sin uppgift i ett begränsat rum, där den väntar på att bli dekorerad med vanligtvis färg och form. Inget ideal för gatan. White Gallery i Rom

I studier av psykologiska och fysiologiska effekter på människor i färgsatta rumsinteriörer visar på effekter på flera olika nivåer:  Uppfattningen av det spatiala utrymmet påverkades likväl som testpersonernas fysiska och emotionella tillstånd.  Starka färger, särskilt rött ,samt mönster, försätter hjärnan  i ett mer upphetsat tillstånd, ibland i en sådan utsträckning att det orsakar en paradoxalt långsam hjärtfrekvens. Det innebär att i praktiken skulle vi kunna använda färger för att stimulera känslor och fysiologi som är lämpliga för det särskilda erfarenhet som vi vill skapa i en specifikt stadsrummet.

Symbios mellan bebyggelse och vegetation

Grönska i städer ger bra luft, svalka och vackra rum.

Fördelarna när vi planerar städer i symbios med vegetation är många. Den planerade grönskan som träd och häckar formas efter byggnaderna det viktigaste verktyget för att skapa en definition av stadens rum. Kombinationen av byggnader, grönska och bredden på gatorna ger oändliga möjligheter till variation. Skillnaden mellan stadsliknande gator och gröna, slingrande vägar med privata villor är en central del av en stads dynamisk hierarki. Ny teknik är inte tillräckligt för att lösa den ekologiska krisen i världen. Vi måste ändra vårt sätt att leva och tänka.

Rinvägens grönska skapar inte bara en bra ekologi utan även ett föränderligt stadsrum genom året. Under sommaren är blir det ett svulstigt lövrum och om hösten en fantastisk färgkaskad i rött och gult. Om vintern bjuder det på dramatiskt grenverk mot fasaderna och glittrande kristaller om vintern..

När vi planerar vår framtid städer måste vi överväga framtida livsstil där möjligheten att odla vår egenmat och kompostera rester är en viktig fråga. Fördelarna är ekologiska, ekonomiska, sociala, estetiska och pedagogiska. Urban odling bör integreras i stadens delar och ge stora socialekologiska samordningsvinster. För att detta ska ske måste detta planeras in aktivt. Man kan visa på kognitiva fördelar av att interagera med naturen och naturliknande områden såsom parker. Ämnet  är därför centralt i humanistisk stadsplanering. Mikroklimatet mellan byggnader i många modernistiska förorter är ofta väldigt blåsigt.

Modernismen bjöd på ljus och grönska men samtidigt blåst, osäkerhet och dåliga mikroklimat. Foto: Peter Bergström

Bristen på höga träd och för stora byggnader utan stadsmässiga kvaliteter i planstrukturen,  ger miljön en dålig mikroklimat. Träd är centrala i urbana naturen. De bildar ett grönt tak på gatorna och över trottoarer, de minskar obekväma vindstyrkor, de ger oss skugga på sommaren, glittrande grenar med rimfrost på vintern. Blommande träd och buskar kan ge en underbar doft och vackra färger. Vi utforska och uppleva stadsmiljöer med alla fem sinnen, medvetet och omedvetet. Urban natur erbjuder också lokala ekosystemtjänster som absorbtion av luftföroreningar, minskning av buller och blåst och tillhandahållande av platser för rekreation, och är därför avgörande för hur hållbara städer utvecklas.

Erika Wörman

Kommentarsregler:

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!

2 kommentarer

  1. Johannes Persson den 24 augusti 2016

    Var är fotot på de färgglada husen taget någonstans?

    • Skyline den 24 augusti 2016

      Hej, bilden är från kvarteret Chepeus i Gamla stan: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvarteret_Cepheus

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *