Nu blev det så här igen..

odenplan 1

I väntan på att se vad nya Stadshuset egentligen tänkt göra med Slussen tittar vi lite på vad som börjat byggas klart av gamla Stadshusets beslut. I detta fall Odenplans nya biljetthall till Citybanan.

Odenplans triangulära torg hade länge en karaktär av lummig och ruschig miljö med ett flygande tak från femtiotalet till tunnelbanans nedgång, en skojig kiosk och träd. Eftersom Karlbergsvägen och Odengatan ramar in torget har det inte varit vilsamt direkt, snarare energifylld mötesplats. I fonden finns Gustav Vasas kyrka från 1906, ritad av Agi Lindengren i stram och välkomponerad nybarock. Det omsluts av en skön blandning av det sena 1800-talets byggnadsstilar till det sena 60-talets diskutabla tillägg som Läkarhuset.

Odenplan-2003-04-14

För att säkra trafikanter från varandra gjordes vissa ombyggnader för några år sedan då räcken sattes upp mot Odengatan, trevliga och lågmälda. Även en skulptur i form av en stor stenkula markerade dess spets i linje med kyrkans kupol. Stiligt och stärkande för platsen. Foto: Gabbe

När Citybanan skulle till att byggas ville man skapa ännu en förändring och låta platsen bli mer av en plats där man kan fika, prata, shoppa eller bara pausa. Goda intentioner. Efter ett visst segdraget bråk så fick man stopp på en galleria under jord. Man ville ha kvar butikstrukturen ovan jord. De boende vajade med röda fanor från sina fönster och till slut satte politikerna stopp. Logistiken i bygget anmäldes som anledning.
För att Citybanan skulle kunna hantera såpass stora mängder folk, Odenplan blir Sveriges näst största järnvägsstation,  var man tvungen att spränga bort stora delar och bygga nya entréer. Den nya entrén står i princip klar nu och är 36 meter lång, åtta meter bred och fem meter hög med fem entréer till nya biljetthallen.

odenplan 2

Avtäckt sida mot Karlsbergsvägen. Känns lite tung och malplacé.

Eftersom den sträcker sig längs Karlbergsvägen så blir sidan mot torget en solplats där man anlagt något som minner om en amfiteaterlösning som man kan sitta och sola på. Även ett cykelgarage sammankopplad i tunnel med biljetthallen kommer att byggas i linje med entrén där kiosken förr stod. Frid och fröjd med det. Att det vackra tidstypiska taket till gamla biljetthallen och kiosken samt träd försvann må vara en ren nödvändighet i bygget. Frågan är varför den nya biljetthallsnedgången är så ful?

Som den marknadsfördes. Grace, lätthet och samtida.

Som den marknadsfördes. Grace, lätthet och samtida.

Jag såg fram emot att se den. Jag ville tycka om den. Inte gnälla. På de bilder som spreds såg den mer ut som en elegant paviljong från någon världsutställning med lätta linjer i minimalismens tecken. Själva huskroppen tycktes gjuten i ett stycke utan sömmar och gav en diskret kommentar om samtiden till 1800-talets mer artikulerade arkitektur. Nu när skynkena börjat trilla av så står där en låda som gränsar av torget. En låda i pastelligt kakel med illa inpassade listverk, plasttak som påminner om något man knäpper ihop hemma efter en tur till köpcentrat. Det saknar helt enkelt grace. Dessutom så verkar den mest ta plats, då mittensektionen är nedsjunken till förmån för sittrappen mot torget. Hela byggnaden känns nedsjunken.

Odenplan2006

Poängen med den äldre lösningen var att man kunde se rakt över, och med det skapa en mer säker plats. Alla avgränsningar utgör en fara. Att inte kunna ha uppsikt över en öppen plats skapar oro. Dessutom gav den stadsrummet en känsla av rymd. Foto: Bronks

Det kunde faktiskt ha blivit riktigt bra om man ansträngt sig lite mer, ökat kvalitén i byggnaden, den skall trots allt stå där över en försvarlig tid, många människor skall nyttja den och minst lika många titta på den. Samma är det med Orgelpipan som är Citybanans huvudbyggnad vid T-centralen.

Odenplan 7

Precisionen är inte på topp.

odenplan 5

Är man petig om man vill ha det ordentligt? Hade det vart hemma hade de fått göra om det.

 

Fick den optimal omsorg i arkitekturen? Det har varit många frågetecken på den frågan. Tilläggen som kommer till i staden skall ha en hög arkitektonisk kvalité – det har lovats. Men hur är det med utförandet? Detta är en av de mest offentliga byggnaderna i staden. Då bör man ha hög precision i utförandet, inte minst för det rent fysiska hållbarheten. Och för skönheten. Det finns ingen motsättning i det, det skall bara ske.

Odenplan 6

Huvudnumret i byggnaden är det guggenheimsliknande taket som lyser. Klamrarna som håller ihop trappstegen syns tydligt och effekten av ett helgjutet glastak försvinner till förmån för något man hittar på Granit, Ikea eller Rusta och tillfälligt piffar till hemmet med.

Jag fick frågan ” varför är du så gnällig på nytt?” av en kompis. Jag svarade: ” Är jag? Jo, kanske, när det gång efter annan inte blir bra. Tycker du själv att det blev snyggt?” ” Va? nä. Den är urful!” Nu blev det så här – igen. Varsågod Stockholm!

Matti Shevchenko Sandin – som inte alls är emot nytt, bara emot fult.

Kommentarsregler:

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!

2 kommentarer

  1. Rosemarie Andersson den 6 november 2014

    Tack för en nyfiket underhållande artikel om Odenplan.

  2. Claes Ljungmark den 23 oktober 2017

    Tack för att någon bryr sig. Någon som blir passionerat upprörd över att husen blir fulare i Stockholm istället för spännande och vackra. Tack för att du skriver, jag hållet med dig om allt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *