Stockholm ska se ut som Stockholm

 

gata stockholm

Att kopiera en byggnadsstil från en annan epok kallas att bygga en pastisch. Det är ofta ett utskällt sätt att bygga eftersom det anses otidsenligt att inspireras av tidigare utformningar. Bloggen Bevara Stockholm tittar på hur hus byggs i Stockholm och hur de har byggts tidigare. Stockholm har en formmässig tonalitet i arkitekturen- varför frångå?

Vi tar oss till några av de centralaste delarna av Stockholm och tittar på några relativt nya fastigheter och jämför dem med varandra.
I mitten av 1990-talet byggdes två fastigheter på Oxtorgsgatan, en röd och en blå. Bostadshusen ritades av Sune Malmquist i en stil av 1920-talsklassicism med klassiska detaljer och formspråk. Byggnaderna blev uppskattade av allmänheten, men fackfolk muttrade föraktfullt om pastischer på klassicismen, som för övrigt redan från början var en pastisch på antikens arkitektur.

Bild 1

Bild 2Pastischerna passar väl in bland den äldre bebyggelsen i området.

Ett stenkast bort i korsningen Regeringsgatan / Lästmakargatan ligger investmentbanken Carnegies nyrenoverade kontor. Fastigheten ägs av Fabege och totalrenoverades 2009. Huset höjdes med tre våningar och fick en svart fasad mot Regeringsgatan och en i ljus marmor mot Lästmakargatan. ”Som en blank, svart granitdröm reser sig numera Carnegies fasad mot Regeringsgatan”, skriver fastighetsägaren.

Bild 3

Bild 4

Den svarta klumpen är så tråkig att den inte ens blivit utskälld.

Vilket är trevligast, den svarta fyrkanten eller de färgglada husen med klassiska detaljer? Bank-huset var före ombyggnaden en relativt trist 70-talskåk men det blev inte roligare så här. Inte ens den mest framtidsinriktade individ kan väl tycka att den svarta fyrkanten lyfter området. 

Bild 5

Grubbens trappor från Kungsholms strandstig upp till S:t Erikssområdet.

S:t Eriksområdet på Kungsholmen som byggdes på det gamla sjukhusområdet blev också utskällt för att vara en otidsenlig pastisch när det uppfördes på 90-talet. Nu känns det som ett av de trevligaste områdena i stan. Även här var förebilden 1920-talsklassicismen med en tydlig anknytning till S:t Eriksbrons båda portaltorn.

Bild 6Bild 7

 

 

 

 

 

 

Grubbensringen, två hästskoformade hus i S:t Eriksområdet. Många olika artiktektkontor ritade husen, vilket gav området en större mångfald.

St:Eriksområdet kan jämföras med de nyaste områdena på Kungsholmen som känns betydligt sterilare och anonymare i sin form och storskalighet. Lustigt nog pratas det inte om pastischer när husen byggs högt och förebilderna hämtas från andra städer än vår egen.

Bild 8

De nya höghusen på Kungsholmen har aldrig kallats pastischer trots att de ser ut som många andra fyrkanter.

Bild 9

Alla kan inte bo högst upp i en skyskrapa. Då måste man tänka på insyn istället för utsikt.

Bild 10Bild 11

 

Säkert typiskt för sin tid, men nutidens arkitektur är ganska tråkig. Det blir inte alltid bra bara för att det är stort.

Bild 12

Entrén till Bröstcentrum på Kungsholmen är ett tydligt exempel på att äldre byggstilar i Stockholm är pastischer på antikens arkitektur.

Så varför sträva efter att nya hus ska se ut som mini-skrapor, mid-town Mannhattan eller vad det nu kan vara? Det blir ju bättre om det som byggs ser ut som Stockholm, fastigheter i mänsklig skala med färgglada fasader, utsmyckningar och detaljer. Det finns tillräckligt många stilar för att få variation. Försök inte efterlikna någon annan. Stockholm är Stockholm och det är bra så.

Magnus Eriksson

Bevara Stockholm

Artikeln publicerades på Bevara Stockholm.

Kommentarsregler: 

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret  publiceras inte. Väl mött!

Kommentering är avstängt.