En av de största debatterna vid sidan av Slussen är Nobel Center. Ett mycket stort hus som kräver att en av de få bevarade hamnmiljöerna i Stockholms hjärta raderas har efter en mycket liten omarbetning fått varma handen från stadshusledningen. Oppositionen sätter emot hårt.
Efter att stadsbyggnadsborgarrådet Robert Mogert (S) värmande ord om att det omarbetade Nobel Center nu blir ett vackert inslag som respekterar omgivande fastigheter ryter Lotta Edholm (FP) ifrån. I ett pressmeddelande säger hon följande:
Stockholms stad och Nobelstiftelsen har i dag presenterat ett omarbetat förslag till Nobel Center. Folkpartiet är fortsatt av åsikten att tullhuset måste bevaras och att Nobelcentret måste bli ett unikt tillägg i stadsmiljön. Det nya förslaget bryter mot bägge dessa punkter.
– Tullhuset måste bevaras. Det omarbetade förslaget innebär fortfarande att tullhuset rivs. Det är oacceptabelt, säger Lotta Edholm (FP), oppositionsborgarråd och gruppledare.
– Folkpartiet har hela tiden ansett att tomten bakom Nationalmuseum är en bra plats för Nobel Center. Den föreslagna byggnaden tar dock mycket liten hänsyn till de omkringliggande byggnaderna, och är knappast det arkitektoniska tillägg som platsen förtjänar, säger Lotta Edholm (FP), oppositionsborgarråd och gruppledare.
Lotta Edholm (FP).
Folkpartiet har gång efter annan gått ut och alarmerat om rivningar genom åren och högljutt protesterat emot dem. Att den nuvarande ledningen i Stadshuset väljer att fortsätta Sten Nordins tankegångar om ”vacker och spektakulär” arkitektur är bara att beklaga. Den rödgrönrosa- konstellationen verkar ha få nya idéer om hur de ska fortsätta utvecklingen av staden, eller har politikerna bara blivit handläggare till intressenterna?
Det omritade förslaget innebär att byggnaden sänks med 3 meter och kortas med cirka 4,5 meter. Tullhuset måste rivas hur man än gör och den luftiga gluggen över Blasieholmen täppas till. Är ok att radera kulturhistoriskt intressanta och bekanta miljöer när alternativ finns?
Matti Shevchenko Sandin
SvD: Nobelbok avslöjar norsk-svensk spricka här
Facebookgruppen Bevara Tullhuset här
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!
Det omarbetade förslaget visar att Nobelhuset ej behövde den yta man tidigare påstod! Dock är det fortfarande omöjligt på Blasieholmen. Flytta förslaget till Hagastan och det kan tillföra mycket.
Vänligen
Charlotte Åkerlind
Eller varför inte flytta det ut till alla de andra museerna längs med kanalen.
En lustig konsekvens av arkitektens febrila photoshopande är att m/s Enköping ligger på två olika kajplatser samtidigt och att den enda fana som vajar utanför Nobelboxen är Strömma Kanalbolagets rederiflagga.
På Nobel Centers Facebooksida har det bl.a. uttryckts: ”Vinnaren David Chipperfield är känd för sin förmåga att arbeta i äldre stadsmiljöer med kulturhistoriska värden.”
Är det verkligen så ?
Här är två exempel där Chipperfield har varit på vippen att demolera kulturhistoriska värden, men stoppats i tid.
http://www.hackneygazette.co.uk/news/heritage/marquis_of_lansdowne_pub_saved_from_demolition_by_geffrye_museum_and_sir_david_chipperfield_1_2178052
http://www.archdaily.com/771111/conservationists-speak-out-against-david-chipperfield-london-house-for-tracey-emin/55ba4786e58ece34a800000a-conservationists-speak-out-against-david-chipperfield-london-house-for-tracey-emin-photo
Lämna gärna synpunkter direkt på Nobel Centers FB-sida: https://www.facebook.com/nobelhuset?fref=ts
Undrar vad framtida generationer kommer att ge för analys om stadens utformning. I gällande fråga om den äldre arkitekturens plats till staden kontra den nyas framtåg. Självklart kan man inte veta svaret fören den ställs då. Dock vet vi redan efter dess förflutna framtåg hur staden har ändrarts, och avsaknaden av äldre arkitektur i stadens rum skapar en viss tomrum som raderats.
Detta händer även nu i en ”mindre” skala så att säga. ( om man nämner Norrmaliseringens påverkan som ett exempel ).
När man tar bort varationen av tidens ringar skapas ett monotomisk rytm där betraktaren inte inskaffar den känsla där varation ger.
Självklart ska en stad växa samt utvecklas, men i detta läge där äldre arkitektur inte får behålla sin plats och knuffas undan, pga av ekonomisk eller intresse vinning för en viss utvald skara skapas staden på ett felt sätt.
Låt staden behålla och växa i en rikning där äldre och det samtida kan existera i samma rum än att den ena har större rätt. Blasieholmen är inte ensam på detta sätt, där äldre arkitektur ifrågasätts och nedvärderas för att rättas efter det nya, bla Astoriahuset.
Än går det att ändra rikning och bevara och utveckla Blasieholmen samt dess nuvarande bebyggelse. Till andra inriktningar än total radering.
Staden blir mera intressantare med en blandning av stadens utssende, som kkmmer att gynna staden på många positiva sätt.