Stockholms värde blöder

Hagastaden

Hagastaden är en identitetslös plats. Ett tongivande Nobelcenter passar bättre här i närheten av Vetenskapsstaden.

Urholkning av stadens skönhetsvärden leder till enorma ekonomiska förluster. Var är alla kreativa ekonomer?

Den tekniska och samhälleliga utvecklingen av vårt samhälle under 1900-talet är ofattbart stor, ändå saknar vi fortfarande modeller för hur vi i ekonomiska termer ska värdera attraktiv stadsmiljö. Utvecklingen av ekonomin som strategi och idé har fastnat i gamla förlegade tankesätt. Det är en uppenbar och akut brist på kreativa ekonomer som kan ta fram beräkningsmodeller där vinsterna av goda miljöer enkelt kan utläsas i siffror. Idag kan vi inte räkna på vinstökningar av skönhetsvärden, regional spinoff-ekonomi kring attraktiva miljöer och långsiktiga ekonomiska vinster av goda sociala miljöer trots att det handlar om miljardbelopp.

Covent_Garden_Interior_May_2006 Photo Diliff

Enormt populära och världskända Covent Garden Market i London hotades av rivning på 70-talet. En allmän protestaktion stoppade planerna och det sargade London sparade en karakteristik miljö som blev en kommersiell succé. Foto: Diliff

Ekonomiska värden förloras

Trots att vi påstår att vi ska bygga nya attraktiva stadsdelar som till exempel Hagastaden, är det bara den till ytan ytterst begränsade 1800-tals stenstaden som har tillräckligt höga skönhetsvärden för placering av nya prestigebyggnader. Som exempel kan vi ta Nobelcentret, vars självklara placering är i den planerade Vetenskapsstaden.

Där skulle denna gyllene byggnad kunna förhöja den nya stadsdelens gestaltning och utgöra en märkesbyggnad i form av ett kraftfullt solo i den nya stadens offentliga rum. Ändå vill Nobelstiftelsen knöka in denna jättevolym på lilla känsliga Blasieholmens kaj mitt i den gamla stenstaden – det är ett gravt underkännande av den planerade Vetenskapsstadens attraktivitet.

nobelcenter waterfront

Är detta en känslig och hållbar utveckling?

De negativa spinoff-effekterna av en placering på Blasieholmen skulle bli enorma. Förutom kaosartade trafikproblem vid evenemang skulle en så kolossal volym otympligt tränga undan den finstämda omgivningen. Och vår huvudstad skulle förlora ytterligare en del av sin oerhört vackra profil mot vattnet – den unika profil som gör Stockholm till just Stockholm.

orgelpipan

Varför väljer människor att lägga sina pengar och sin fritid på att komma hit? Knappast för att beundra de modernistiska spektakel som uppförts de senaste åren och som sargar Stockholms skönhet.

Och på flera ställen i den allra mest attraktiva innerstaden vill man riva de gamla 1800-talshusen och ersätta dem med modernistiskt kyliga glashus utan vare sig charm eller stadsidentitet. Hur har man fått ihop ekonomin i ett sådant projekt? Jo genom att krasst räkna på uthyrningsbara ytor.

Ekonomiska modeller idag innehåller ingen faktor som innefattar skönhetsvärden. Trots att vi vet att sådana värden har en kraftfull och potent effekt på ekonomin såväl i det enskilda projektet som i miljön som helhet. Det är en ekonomisk modell som är både kortsiktig och ointelligent.

Astoria nu och sen?

Astorias flygelbyggnad från 1874 är rivningshotad för en enligt kalkylbladens mer ekonomisk och miljövänlig byggnad. Gäller samma för verkligheten och vad är de ekonomiska effekterna över tid?

Attraktivitet och ekonomi

Turistströmmen till Nordens Venedig fortsätter att öka just nu. Varför väljer människor att lägga sina pengar och sin fritid på att komma hit? Knappast för att beundra de modernistiska spektakel som uppförts de senaste åren och som sargar Stockholms skönhet.

Och varför har Stockholms innerstad de högsta bostadspriserna och de högsta hyrorna i landet? Kan det bero på den oemotståndliga och charmiga atmosfär som man medvetet skapade när man byggde stad för mer än 80 år sedan? Trots detta fortsätter vi att både riva den gamla 1800-tals staden och våldföra oss på den med otidsenliga och klumpiga tillägg som saknar både skönhetsvärden och stadskvalitéer.

Upplandsgatan

Upplandsgatan söderut.

Droppe för droppe tömmer vi den bägare som rymmer den Stockholmska attraktionskraften. Hur länge kan vi hålla på?

Det är som att såga den gren som ekonomin sitter på.

Erika Wörman


Kommentarsregler:

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *