Hur planerar man den goda staden?

Hur planerar man den goda staden? – Det var ämnet för ett seminarium på ABF.

Monica Anderssonordförande i Samfundet S:t Erik framhöll att regelverket är viktigt för att det ska byggas med kvalitet. Nu ställs krav på förenklingar, vilket riskerar att försämra kvalitén. I Stockholm bör man t ex uppdatera Byggnadsordningen så att man bygger efter områdenas karaktär. Jag menar att bristen på riktlinjer från staden och stressen pga bostadsbristen gör att det läggs fram dåliga förslag och att det gör att folk klagar. Politiker och byggherrar klagar på att folk klagar och kräver förenklingar i regelverket och t o m minskade möjligheten att klaga.

Stadsarkitekten Torleif Falk var tydlig med att hans roll bara är att vara en rådgivare. När han skulle ge sin syn på hur staden byggs och ska byggas var han i stället diffus. Monica Andersson hade just konstaterat att staden höll på att tappa sin följsamhet med topografin genom uppjäsningen av City.

Men Torleif Falk tyckte att det mesta är väl sig likt. Sedan staplade han ord som stadens grammatik, brist på dynamik, 3D, komplexitet, mm på varandra. Jag har haft arkitektur som intresse i 10 år nu men kunde inte få ihop någon riktig bild av vad han menade. På frågan om staden jobbar efter vissa riktlinjer bekände han ärligt: Vi tar det från fall till fall. En rådgivare som tar det från fall till fall. Att göra så gott man kan inom hopplösa ramar, tänkte jag.

Sedan fick publiken komma till tals. Jag vände mig till Torleif Falk och uttryckte min förtjusning över att han hade fått i uppdrag att uppdatera Byggnadsordningen. Dess riktlinjer skulle ha behövts i projektet Fokus Skärholmen (inklusive Sätra, Vårberg, Bredäng), som kommunen framhåller som ett nytt arbetssätt som ska leda till bättre byggande. Men Fokus Skärholmen är inte som många tror någon stor detaljplan eller ens någon områdesplan utan bara en områdesanalys, vilket jag berömde Torleif för att han hade upplyst om. Utifrån denna vaga områdesanalys har Exploateringsnämnden enligt rådande praxis delat ut markanvisningar.

Med förslag från byggherren som underlag talar dessa om vad man får bygga och i hög grad hur, vilket borde vara Stadsbyggnadsnämndens och -kontorets jobb. Men SBK har sedan länge inte resurser för att ge riktlinjer eller själva ta initiativ till detaljplaner. Exploateringskontortet under Finansroteln ser till att det byggs mycket och fort. Det går lättast där inget är byggt och där kommunen äger marken, d v s i naturen och utmed trafiklederna. Där ser man till att få så mycket pengar som möjligt för marken. Detta sker i Fokus Skärholmen i minst lika hög grad som i andra delar av förorten.

Jag påpekade möjligheten att bygga inne i den byggda strukturen i bostadsområdena. Kompletteringsbyggande, ofta på parkeringsplatser, kan göras så att man får trevliga kringbyggda gårdar samt lokaler med service och arbetsplatser. Det blir en blandad levande stadsmiljö. Det finns färdiga modeller för detta. Jag frågade Falk vad han kan göra för att få detta att hända i våra förorter.

Han svarade att det är svårt. Det är en komplex struktur med olika ägarintressen, samfälligheter mm. Men det är ju ert jobb, ni är ju experter, tänkte jag.

Det finns säkert folk som har bosatt sig i förorter med hus i park för att de vill ha det. Men jag tror att de flesta som bosätter sig i förorter gör det för att det är vad de har råd med. Ljus och rymd är ett värde här, men när man går ut på marken är det ödsligt med öppna gräsytor och parkeringsplatser. Man sätter sig inte där och blir uttittad. På sina håll är det otryggt. Man vill ha något mer skyddat och privat, platser att mötas på.

De nya husen kan göras relativt låga och gårdarna behöver inte vara helt slutna utan kan ha öppningar som ger utsikter. För att småbarnen inte ska springa bort kan man ha en grind, en låg mur, mm. Då har man fortfarande ljus och luft, samtidigt som man har sluppit de trista parkeringsplatserna och har fått trevliga trygga gårdar och arbetsplatser och service alldeles inpå bostaden. Det blir attraktivare och ett sätt att minska segregationen.

Husby. Foto: SSM

Förorterna är mer eller mindre glesa. Var skulle man annars bygga? Innerstaden är redan överexploaterad och man håller på att beröva den grundläggande värden. Får man inte bygga i de glesa förorterna återstår att man bygger i naturen, som man gör i dag. Långa rader av byggen i det gröna håller på att beröva människor den hälsobringande grönskan och förstöra naturen själv. Nya områden byggs och planeras längre bort på jordbruksmark mm.

Men de modernistiska områdena med hus i park är väl en årsring som måste bevaras som ett kulturarv? Forskare och folk kan berätta att man mår dåligt av de modernistiska miljöerna, både deras ödsliga struktur och deras ensartade arkitektur med avskalade lådor, oftast färglösa. Så det finns bra och mindre bra kulturarv. Kulturarv som folk mår dåligt av eller t o m blir sjuka av måste modifieras så att de blir hälsosamma.

Vem blir lessen av detta?

Kompletteringsbyggande inne i den byggda strukturen i förorterna har en samlad volympotential som räcker för våra behov i decennier. Och potentialen vad gäller livskvalitet och minskad segregation är stor.

Det kräver mycket och kvalificerad dialog med byggherrar och allmänhet. Men det är jobbigt hör man från stadsarkitekten m fl i stadens ledning. Det duger inte.

För ett vacker och trivsamt Stockholm för alla

Ulf Johannisson


Stadsbyggnadsnätverket på Facebook här 

Seminarier mm hittar du på hemsidan här 

Fler nyhetsbrev från Stadsbyggnadsnätverket här


Stadsbyggnadsnätverkets nyhetsbrev författas av Ulf Johannisson, som är managementkonsult och arbetar ideellt med stadsbyggnadsfrågor i Stockholm.

Swisha 80 kr (eller mer om du vill) till 0703961677 och ange ditt namn för att ha tillgång till Nyhetsbreven under 2017. Eller överför till konto SEB 5382 01 579 72.

Jag behöver ha täckning för mina utgifter för prenumerationer mm. Arbetet bjuder jag på. Tack på förhand! Du som överförde till konto i våras behöver naturligtvis inte betala mer.


Kommentarsregler:

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Du ansvar själv för din kommentar. Telefonnumret publiceras inte.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *