Nobel Center – Samhällsekonomisk analys av lokalisering krävs

”Våga satsa helhjärtat på att skapa värde hos nya områden i stället för att fortsätta dagens starkt centralistiska trend” skriver debattörerna om Nobel Centers placering. Ämnet om huruvida Blasieholmen och dess känsliga, historiska miljö ska få fortsätta finnas är en av de hetaste diskussionerna de senaste åren. Man kan nämligen vinna på att låta ett relativt nytt område få en monumentalbyggnad och att restaurera upp en bevarad miljö för att öka attraktionskraften till båda. 

Inom kort förväntas beslut fattas om att ett nytt Nobel Center ska placeras på Blasieholmen mitt i Stockholms absoluta centrum och i dess historiskt kanske mest värdefulla stadsmiljö. Att detta skulle vara bra för Stockholms utveckling motsägs av forskning runt om i världen. Någon samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av förslaget finns inte med i beslutsunderlaget. Ett läge i någon av de nya stadsdelar som är under uppbyggnad strax utanför stadskärnan skulle sannolikt vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt betydligt mer gynnsamt.

Tullhuset.

Det vore ett stort misstag att nu missa möjligheten att lokalisera en för stadsmiljön värdeskapande verksamhet som Nobel Center till någon av till exempel Hagastaden, Gullmarsplan eller Liljeholmen. Det skulle öka attraktionskraften hos dessa genom att bidra till såväl företagande, skatteintäkter, fastighetsvärden, integration och kanske främst de boendes livskvalitet och känsla för platsen.

Liljeholmen lämpar sig utmärkt för Nobelcentret enligt debattörerna. Foto: Holger Ellgaard

Redan idag ligger en alltför stor del av de för Stockholm mest symbolladdade institutionerna inom en radie av sex- sjuhundra meter från Kungliga slottet. Det som uppfattas som innerstad är i ett internationellt perspektiv minimalt i förhållande till helheten. Centrum är på väg att överhettas. Vill Stockholm framstå som en betydelsefull växande storstad så måste man, genom ny storslagen arkitektur där utvecklingen nu sker, våga satsa helhjärtat på att skapa värde hos nya områden i stället för att fortsätta dagens starkt centralistiska trend.

Åren Gullmarsplan med sina goda kommunikationer, yta och naturliga förlängning på Söder behöver dragkraft i form av museum.

Att Nobel Center i föreslaget läge skulle dominera över både närliggande historiskt värdefulla monumentalbyggnader och stadsrummets hittills så väl sammanhållna front mot vattnet har också en prislapp i samhällsekonomiska termer. Att genom en alltför stor byggnad med extremt avvikande form försvaga Stockholms unikt säregna karaktär är att försvaga en viktig del i Stockholms varumärke.

Blasieholmen. Foto: Arild Vågen

Den gamla hamnmiljön, som måste utplånas om Nobel Center byggs på platsen, är sannolikt på sikt ovärderlig för Stockholms turistintäkter. Marin verksamhet har pågått här sedan 1500-talet då platsen var svenska flottans skeppsgård. Att tullhuset och magasinen finns kvar är unikt också i ett europeiskt perspektiv och i marken finns lämningar som kanske är väl så intressanta som Vasaskeppet. Till detta kommer möjligheten till utveckling av skärgårdsturismen som gravt försvåras om skärgårdsflottans utrymme på land begränsas.

Tidigare förslag på upprustning av Tullhus och hamnmagasin för kulturlokaler och restauranger.

Forskning och exempel från vitt skilda platser jorden runt visar att en speciell och oöm miljö som den gamla hamnen är oslagbar när det gäller att såväl upplevelsemässigt som kommersiellt utveckla den centralt belägna mötesplats som så väl behövs i centrala Stockholm. Betydligt klokare än att där placera en jättelik om än nedbantad byggnad som tar både markyta och rymd vore att utveckla parken och kajerna tillsammans med de befintliga sjöfartsbyggnaderna till en inkluderande oas för allmänheten med uteserveringar och restauranger sida vid sida med skärgårds- och sjöfartsverksamheten.

Forskning visar att välbevarade miljöer med nya verksamheter får stor attraktionskraft .

Att enligt förslaget till lokalisering av Nobel Center grotta in sig i det gamla utan noggrann samhällsekonomisk konsekvensanalys och utan att ta hänsyn till den starka kritik som framförts vore direkt oansvarigt. Betydligt mer gynnsamt för Stockholms utveckling vore en placering i samband med Stockholms senaste satsning Hagastaden. Ett läge vid Nya Norrtull intill Wennergren Center med utsikt över Nationalstadsparken och Brunnsviken borde kunna utvecklas till ett för Nobelstiftelsen attraktivt och för stadens planering fullt realistiskt alternativ.

 

Kerstin Barup, Professor i Bebyggelsevård vid Arkitektskolan, LTH.                        

Peter Elmlund, Urban City Research, Ax:son Johnson Stiftelsen​

Gunnel Engwall, f d Preses i Vitterhetsakademien (2006-13)

Tigran Haas, Docent/Lektor i Samhällsplanering och Stadsutformning KTH

Johan Mårtelius, Professor i Arkitekturhistoria KTH

Thomas Polesie, Professor i Företagsekonomi Handelshögskolan Göteborg

Kerstin Westerlund Bjurström, Arkitekt SAR/MSA Stockholmskyline

Mats Wilhelmsson, Professor Avdelningen för bygg- och fastighetsekonomi, KTH


Kommentarsregler:

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.

1 kommentar