Tilltalande miljöer i tätort är den viktigaste nyckeln till att skapa långa hållbara kvaliteter för välbefinnande. Vi måste klargöra vad människor anser vackert och bekvämt och därför finner attraktivt. Vilka bebyggelsemiljöer väljer vi att vara i när vi till exempel åker på semester? Åker vi alla till samma typ av område? Jämfört med andra discipliner i vår kultur, till exempel musik, har vi väldigt lite variation i genrer när det kommer till nybyggd arkitektur. Folk har olika smak linjer. Varför syns inte detta i arkitekturen?
Stora monotona fasader återfinns överallt, som här strax utanför stadskärnan i Amsterdam. Är det trevligt och variationsrikt? Behöver vi mer av sådant?
Vi har inte råd att fortsätta planeringen oattraktiva miljöer, inte från en ekonomisk aspekt eller från ett humanistiskt. Dessutom undergräver det på allvar arbetet med att möta den globala utmaningen av klimatförändringarna – och det är brådskande.
Hans Asplunds förslag till b. la. färgsättning av Stureplan 1988, finns att se på Konstakademin fram till 5:e februari 2012. Det visar att man med färgsättning och vilja till variation kan på enkelt sätt skapa dynamik i stadsbilden.
Vi måste specificera olika genrer inom arkitekturen för att ge människor en möjlighet att välja. Detta är en sann humanistisk inställning och när detta synsätt genomförs kommer vi att bygga diversifierad, karakteristisk, länge attraktiva stadsmiljöer för framtiden.
Erika Wörman
Skyline
Läs flera texter av Erika genom att klicka här
och här
Bevare mig väl för den där Amsterdambyggnaden. Det verkar snarare vara ett projekt arkitekter emellan och inte mellan brukaren och arkitekten. Vi har fått nog av intellektuell minimalism i Stockholm. Bring it on med färg och form!
Tummen upp för denna text. Mer variation tack och då både inter- och intravariation.
Strålande! Synd bara att Skyline och Erika Wörman ägnat otaliga yttranden åt att förklara för Stockholms politiker att vi absolut inte ska bygga så här!
Vilket struntprat. Snarare tvärtom! Du är ju enbart ute efter att sprida myter och lögner. Fånigt.
Sarah: beskyller man någon för att sprida ”myter och lögner” hör det väl till god ton att också förklara på vilket sätt? Du får gärna peka på vart i Skylines yttranden det står något om att man vill bygga nytt utifrån de principer Wörman skissar upp här! Som jag påpekat tidigare fanns det alldeles för lite diskussion a la Wörman i yttrandena och alldeles för mycket bevara innerstaden.
Uppenbarligen gillar JF bilden från Amsterdam om man läser hans kommentar. Ja, sörj du sådant, men det är väl du och arkitekterna som gör det.
Sarah: kul att du vet vad jag är ute efter!
Abel: kul att du vet vad jag gillar!
Till skillnad från er anser jag att två saker var väldigt tydliga i yttrandena: 1. att ingen mer förtätning ska ske i befintliga innerstaden och 2. att förtätning ska ha samma karaktär som omgivande bebyggelse.
Som jag tolkar det så blir resultatet att om den omgivande bebyggelsen ser ut som monstret i Amsterdam måste även ny bebyggelse se ut så. Anser ni att det är bra? Så här fungerar det ju redan idag för övrigt. Titta på hur Liljeholmens centrum byggdes efter kravet att det måste se likadant ut som Nybohov.
Förresten Abel; jag kan tycka att det är kul att munhuggas med dig och ibland tycker vi ju olika. I det här fallet är jag dock hundra säker på att du egentligen vet att jag inte alls gillar monstret från Amsterdam. Ditt inlägg blir därför lite taktlöst!
Dito JF, men denna gång tyckte jag du spred osanningar. Jag antar att du menar Arkitektur Sthlm texterna och de säger förtätning i innerstaden där det går, inte pang bom överallt som det så glatt predikas nuförtiden. Det är kanske så att den attraktivitet som uppnåtts faktiskt är en det folk vill ha, en balans. Få tänker på det. Dessutom stoppar man upp för bra förtätning utanför stan. förtätning av förorterna kan jag inte heller se några problem med i texterna, man kan visst förtäta efter karaktärsdrag, speciellt inom arkitekturdelen. Sedan betyder det inte som du verkar tro blint på att det skall byggas nya modernistiska förorter. Taktlös har du nog också upplevts stundom.
Ber om ursäkt för det i så fall!
Är det ”osanning” att Stockholms skyline i sina yttranden slagit fast att… ”det finns många skäl att anta att den centrala stadskärnans nuvarande täthet är nära nog optimal ur ett hållbarhetsperspektiv”, och vidare att… ”förtätningen i ytterstaden ska utgå från respektive stadsdels unika karaktär och kvalitet”?
I yttrandenda betonas ju också särskilt att… ”vi ifrågasätter den så kategoriska skrivningen [dvs promenadstadens] att ”nya tillskott till äldre bebyggelse ska utformas så att den blir tydligt avläsbar i stadsbilden”".
Detta går inte att förstå på något annat sätt än ett nej till ytterligare förtätningar i den befintliga innerstaden, och 5 av 6 av yttrandenas delar handlar ju dessutom enbart om bevarande av innerstaden. Det går inte heller att förstå på något annat sätt än att ny bebyggelse i ytterstaden absolut inte får avvika från befintlig.
Om inte detta är väldigt tydliga budskap från Skyline vet jag inte hur det ska kunna föras fram tydligare. Vad är det då för ”osanningar” jag framför?
ok, inte för att lägga mig i eller mästra, men ett områdes karaktär bygger inte bara på de specifika byggnader som ligger där. Det är snarare hushöjder, vissa material, ligger det vid vatten, är det en äldre handelsplats, en tull eller… ja sådana är kriterierna för karaktär. Inte just trafikseparering. Midsomamrkransen är ett bra exempel på hur man bygger vidare på just områdets karaktär och lyckats bra. Det är ju trots allt en förort.. etc. Man kan mycket väl förstärka ett områdes äldre karaktär med kontrastverkan i material och arkitektur. En del av Stockholms karaktär är att det finns olika årsringar och typer av byggnation. Man kan inte bara ignorera detta och säga att nu är det bara en väg som gäller, för det har man utrett. det har man gjort så många gånger förr. Tänk bara idén att riva hela Gamla Stan och ersätta den först med 1800-tals stad och sedan fabullerade man om att göra en funkisby. Tur att den enda vägen inte höll och vi idag har ett unikt dokument mitt i Stockholm över dess tillblivelse.
Ska man diskutera på högre nivå bör man nog reda ut begreppen för sig själv först, eller hur Abel och JF? Jag har sett att ni kan bättre. God Jul på er!
Konstigt att ståndpunkten ”vi måste tillåta mer variation” ständigt bemöts med argumentet att man velat riva hela stadsdelar och ersätta med enhetlig bebyggelse…
Absolut behöver vi mer variation. Hur skulle det vara med mindre byggområden i storlek per byggbolag å fler arkitekter i dessa?
Jag kan mycket väl tänka mig spännande områden och arkitektur. Att hålla på stadens karaktär betyder inte att inte förtäta. Däremot är det enkelt att bygga sönder.
Sarah: Trevligt att höra, var kan du tänka dig dessa spännande områden och arkitektur? Själv skulle jag gärna se mer sådant överallt, men speciellt i innerstadens randområden, t ex Liljeholmen. Tyvärr är Liljeholmen, precis som JF säger, ett utmärkt exempel på hur trist det blir när man tvings följa den godtyckliga regeln att ett områdes karaktär inte får ”förvanskas”. Trista miljonprogramsförorter ska ha trist arkitektur för all framtid, basta. Vore det inte bättre om Skyline och alla organisationer vars representanter skriver här började motarbeta den principen i stället för att hylla den?
Var inte du exalterad över stil-artiklarna här? Tråkigt att du ständigt ska racka ned. Det minskar din trovärdighet.
Hur menar du nu, jag har väl varken rackat ner på något eller varit speciellt exalterad över stil-artikeln (tvärtom skrev jag ju att den slog in öppna dörrar)? Min trovärdighet får jag ifrågasatt hela tiden av människor som tror att det räcker med att påstå saker för att de ska anses bevisade, så den anklagelsen tar jag med stoiskt lugn.
Att hopas på en total variation är antagligen lite väl hoppfullt, men bra att frågan förs fram. Tidsepokernas byggnader är relativt lika varandra om man studerar dem. Däremot är kreativiteten starkare hos dem innan 1960-talet.
Förslaget Hans Asplund lade var djärvt och romantiskt. Men varför inte? En räcka av beigea fasader vid Stureplan är inte så värst kul.
Att planera fram variation kräver pietetsfull planering. Tyvärr ritar många idag uppifrån och låter placeringen av huskropparna bli det viktigaste, inte gatuperspektivet. Den förkärlek till glas- och stålkonstruktioner som idag finns ger en ganska anonym kontorskänsla. Vårt extrema ljus- och mörkerklimat ger endera reflexer eller total insyn.
Om man frångick den ”intellektuella” arkitektdiskursen blott för en dag skulle inte vansinnesverk som det från Amsterdam inte komma till. Vacker och intressant på ritning, ad hoc och containerlikt på plats. Jag tycker inte att man skall förlora sig i nystilar eller helt drunkna i marknadsundersökningar om hur folk vill ha det. Ingen estetisk branch drar i längden någon nytta av det. Men väl studera den plats och närområden som skall bebyggas innan man ritar.
http://3.bp.blogspot.com/_DWKmbw_r9Lc/SkiAVMYMv2I/AAAAAAAAGaE/rT2a73igmHM/s400/IMG_1331.jpg
Jag tycker monsterbyggnaden tydligt avspeglar den frustration som dagens arkitekter måste känna över den stilmässiga tvångströjan som suttit på i över 50 år nu. Man nästan känner arkitektens upprymdhet över att ha hittat en parameter som man kan variera och få ett unikt utseende och som ändå inte bryter mot modernismens huvudregler om fyrkantighet och frånvaro av utsmyckning. Att det ser ut som skit är inte arkitektens fel utan får tillskrivas traditionen han/hon verkar inom.
Håller inte alls med om att ”estetiska skäl” ska väga tyngre än brukarnas åsikter, speciellt inte när ”estetik” definieras av en grupp som fått lära sig att fyrkantigt, betongigt och likformigt är vackert. Sådan elitism kan man inte kosta på sig i några andra branscher, utan där är det tack och hej till det företag som envisas med att tillverka produkter med en formgivning som ingen vill ha.
Nej Herbert, inte behöver du hålla med mig inte. Men att man som på sistone salufört i pressen att arkitektur skall vara lika marknadsanpassat som mobiltelefoner faller platt. Isåfall skulle man inte hinna rita husen förrän de ska ned eller byggas om. Sådant gillar barra byggbolagen att höra då de vet att detta inte går att utföra alternativt dra slutsatsen att ”ALLA” vill ha samma telefon.
Detta är ett av glashusarkitekternas finfina argument för ” de blir ett annat hus om kvällen. Man kan färgsätta med belysning och VArje boende skapar sin del av arkitketuren genom sin egena indredning” suck. Det dä har jag hört till leda och förbannelse då de i själva verket är inkompetenta till formgiving och/eller saknar mod. Lite svarta väggar i kontrast till vitt räcker inte för att kalla det god arkitektur. Om man frågar gemene man vad de vill ha svarar de oftast interiört. Inte exteriört. Däri ligger ännu en fet fisk för lådarkitekterna att fånga in. De borde tillfrågas vilket hus de helst tittar på genom sitt fönster. Då skulle man få andra krav på arkitekturen, om man nu vill gå via marknadsprocessen.
När det kommer till form som skall stå i hundra år minst behövs en segdragnare och långt intellektuellare process än för en årsmodell av en iphone. Jag är verkligen inte för den där prefabbade lådarkitekturen som staplas gata upp och gata ned och dekoreras med lite oljad ek på balkongväggen. Däremot väl avvägada linjer, proportioner är välkommet. I den påpekade debatten är det mest 1800-talets prefab som hyllas. Man skall komma ihåg att även den var kritiserad och ansågs allt för enkelspårig i sin tid. Även om vi oftast anser dem vackra idag.
Frågar man återigen folk om de är villiga att betala för den dekorativa biten av pastischarkitektur vill de oftast inte det. Sandsten är idag dyrt, och än dyrare med utformningkostnad och hantverk. Även om jag skulle vilja ha det, i vår tids tolkning, har jag svårt att tro att flertalet vill betala en extra tusing i månaden för en dekorativ form över porten.
Men vi kan ju hoppas Herbert, att en variation kommer. Nu drar dock den värsta (ny)funkisvågen någonsin över Stockholm och viljan till variation försvinner i ordet Bostadsbrist. Tyvärr. Men God Jul på dig Herbert, vi får kämpa vidare!
Många obevisade antaganden. Hus har man i alla tider byggt om för att anpassa dem till tidens smak. Det finns nog inte ett enda hus i Gamla stan som inte fått ny fasad minst en gång. Det är en ganska sentida idé att byggnader inte får ”förvanskas”. Och jag betalar mycket hellre en extra tusenlapp för en snygg fasad än för att upprätthålla den artificiella bristen på innerstad.
… du det finns faktiskt några hus, ganska många som inte fått ny fasad i Gamla stan. Åk in till stan och titta. En tusenlapp mer i månaden ger ca 13-14 000 i hyra i snitt för en lght 70. Fråga om det om de hellre tar 11-12 utan dekor.
Nu var det ju inte det jag jämförde med utan med överkostnaden för min lägenhet som kommer sig av att det inte byggts någon ny innerstad de sista ca 70 åren. Den lyxen finner jag mer umbärlig.
Sedan undrar jag om du räknat rätt eller om du bara räknar med att fastighetsägarna är väldigt snikna. 24.000 spänn extra per år och lägenhet gör en halv mille per år även i ett väldigt modest hus med bara 20 lgh. Driftskostnaden för en fasad är noll, men låt oss räkna med en helrenovering vart femtionde år. Efter femtio år skulle fasaden med ditt exempel ha täckt en kostnad på 24 miljoner, och så mycket kostar inte lite stuckatur ens i Sverige. Tror i alla fall jag som inte är arkitekt.
Vore det så att fastighetsägare skulle kunna göra en sådan storslagen profit bara genom att sätta dit lite fasaddekor (som säkert kan prefabriceras i Kina till en låg kostnad) så skulle det märkas. Idag finns inte ett enda exempel, men däremot mängder av exempel på nyproducerade lgh som är lyxutrustade till tänderna. Tycker du inte det är lite märkligt att man mangrant har valt bort just dekorerade fasader?
Hm, du vet mycket lite om byggbolagsupphandlingar, vilket förvånar mig.
Att tillverka i Kina och frakta hit, d v s utnyttja politiskt maktlös arbetargrupp med dålig lön och som så ofta vittnat”: mycket risiga arbetsförhållanden. Samtidigt som man snuvar konsthantverkare på jobb.. Sedan frakta dem ända hit dessa enligt vissa så begärliga stuckarbeten, standardiserade, och sätta upp dem på fasader.Miljökostnad: man svimmar..
Jo det går säkert, det är helt upp till vilken moral och solidaritetskänsla man har. Allt för några stuckaturer..HJÄLP!
Jag noterar att du undviker kärnan i mitt argument och fokuserar på en parentes som tydligt var deklarerad som en för resonemanget oviktig spekulation. Frågan var: är det rimligt att en fasad blir tiotals miljoner dyrare av att utföras med dekorationer än med slät puts eller annat fasadmaterial? Vad baserar sig den uppskattningen på?
Byggbolag säljer till högstapris vid produktion. Idag kostar ca 70 kvadrat i Stockholm 11-13000 i hyra i månaden. Resterande blir excesser som läggs på. Inte bakas in. Det blir dyrare. Hur du får fram 10 tals miljoner vet jag inte. Däremot vet jag att de vill ha betalt för minsta dörrknopp. Du kanske borde ha blivit arkitekt och jobbat med stora nydaningar. Då hade dina attacker mot arkitekter varit mindre fräna. Det är inte de som bestämmer, det är kunden. Men det är lätt att klaga.
Men eftersom du undviker att svara på varför du hellre ser produktion i Kina till billig penning för denna eftertraktade stuckatur som skall revolutionera arkitekturen än inhemsk anser jag fortfarande problematiskt och mycket kortsiktigt tänkande. Finns inget av hållbarhet i detta, idag när miljöfrågor och mänskliga rättigheter är långt mer aktuella än eventuell dekor över ett fönster. Det finns nog vägar till god arkitektur inom ramen av byggkostnad. Tyvärr använder vi för mycket betong. Jag skulle hellre se en elegant fönsterutformning i inhemska materialet trä som förgyller en fasad istället för någon trött maskaron ur stilhistorien. Det är inte de dekorerade fasaderna från 1800-talet som gör husen begärliga, det är proportionerna.
Vad tacksamma vi ska vara att modernismen befriade oss från de miljövidriga och oekonomiska fasaddekorationerna som förpestat våra liv sedan de gamla grekernas dagar, och att dess profeter kan förklara för oss att det vi tror är vackert i själva verket är fultl och att den Enda Sanna Skönheten förborgats i specifika talserier som bara uppenbaras för den invigde.
Raljerandet åsido, hur vanligt är.det egentligen att kunden har något att säga till om när det gäller utformningen av bostadshus, och speciellt exteriören? Bostadssituationen i Stockholm är sådan att man får ta vad som bjuds. När du säger att kunderna skulle välja bort vackra exteriörer av kostnadsskäl misstänker jag att du bara gissar. Lägenheter med påkostade inredningar (vars komponenter ofta tillverkas i Kina) går ju att sälja även om hyran blir flera tusen högre. (Siffran 2000/lgh/månad, och alltså ca 25 milj på 50 år för ett hus med 20 lgh, är din, eftersom du undrade).
Dessutom ser jag inte riktigt logiken i att avstå från fasaddekorationer av omtanke med konsthantverkare, hur tänker du då? Var det inte så att fasaddekorationer inte är önskvärda, oavsett om de utförs av lokala konsthantverkare eller på fabrik i Kina?
Är det inte snarare så att det är den påbjudna byggnadsstilen som snuvar konsthantverkare på jobb?
Du gillar alltså att vi uttnyttjar människor i andra länder och pålägger än mer koldioxidutsläpp för att vi skall ha en maskaron över fönsteret. Då fick jag svar på det.
Ja, Sverige utbildar tonvis med konstnärer som mycket väl skulle kunna vara behjälpliga vid formgivning av fasader. Att gjuta upp något ur en stilbok från 1800-talet känns så där. Och jag får be att förtydliga: Ska vi bära peruk och korsett igen, ska modet och livshållning gå tillbaka 150 år med? Utveckling tack. Du vet att jag håller med angående dekorativa element, men vi har olika åsikter om vart den skall komma ifrån samt hur den skall utföras.
Arkitekten: Du kan nog ha missat några av mina inlägg, eller åtminstone det jag säger i dem, så jag rekommenderar dig att gå tillbaka och läsa dem alla. Visa mig sedan gärna var jag sagt något om maskaroner eller att fasaddekorationer på nybyggda hus måste se ut som de gjorde på 1800-talet, eller måste tillverkas i underjordiska kommunistiska slavläger och forslas tvärs över jordklotet med bekvämlighetsflaggade kryptonitraketer.
Om det nu är så att vi är eniga om att dekorativa element inte längre ska vara förbjudna så är det bara att gratulera till att Sverige fått ännu en dissidentarkitekt. Kanske ljuset i slutet av modernismtunneln inte är så långt borta i alla fall.
Nej, ”total variataion” är nog inte ens önskvärd. Det blir visuellt kaos då. Däremot gärna ”variationsrik enhetlighet” (omvändningen fungerar också). En stadsdel helt i jugend (Aspudden) kan aldrig bli tråkig, inte heller en hel stadsdel i 20-talsklassicism (Röda bergen). Varför upplever man modern arkitektur som så monoton? Det är inte storskaligheten (Stadshuset är en mycket stor byggnad), uppenbarligen heller inte att en stadsdel är byggd i samma stil. Nej, snarare är det väl de oharmoniska proportionerna som är felet (och trista fasadmaterial medverkar därtill). Äldre arkitektur läker gaturum och siktlinjer, den moderna vi ser gör tvärtom: slår sönder (Waterfront, återigen: det är egentligen inget fel på storleken).
Egentligen kan man bygga i vilken stil som helst, bara de harmoniska proportionerna finns. Kan man skapa modern arkitektur men goda proportioner?
Intressant. Skulle vilja våga mig på en tolkning av dagens arkitektur: Räddhågsen! Förtvivlat pretantiös utan att träffa målet. Däremot är Waterfront fel placerat. Wingårdhs förslag var oändligt mycket vackrare och proportionellt och värdig i materialhanteringen mot ett ikonen Stadshuset.
Är det något arkitekter är besatta av så är det väl just proportioner… antalet parametrar man har att leka med är som sagt inte så stort. Problemet är att det inte finns så många fasadelement att applicera proportionerna på: Lådans höjd och bredd, samt fönstrens placering.
Nej, men det finns gott om ekonomer på byggbolag som anser att det inte är intressant med de där sista 5 cm som utgör en harmoni.
Jaså, ekonomerna. Fem centimeter, det var tunna marginaler får jag säga. Bra att det blir fastslaget, kan jag hänvisa till dig nästa gång någon påstår att femtio meters extra bygghöjd inte har någon annan funktion än att ge byggbolaget mer profit?
Förrvirrat svar.. Jo, de kan banta det mesta i form av material och ligger gärna så nära standardgränsen som möjligt. Att gå över den med några prydliga centimetrar säljs som man tillverkar vardagslyx. Hade de där sista fem centimetrarna fått vara med hade både insidan och utsidan fått ett långt vackrare och harmoniskt resultat, men går det att spara en miljon så gör det. % cm minus på femtio våningar gör en hel del betong. Standardtillverkning är billig och ex. ett fönster som beställs i 500 ex är billigare än om det beställs i 200 x, det är ingen hemlighet. Billigast blir det om man väljer en storlek, som man sedan skickar måtten på till arkitekten, tillsammans med massa annat prefabstrunt, och då får denne försöka sno ihop något som blir det bästa av det sämsta. Så skapas och omskapas denna döda nymodernism.
Förslagsvis kan jag informera om ett jobb jag satt på där jag föreslog ett smalare och högre fönster eftersom det skulle samarbeta med husets höjd och bredd. Dessutom fanns liknande i området som präglas av 1800talsarkitektur. Svaret blev att man inte ansåg det nödvändigt med specialbeställda fönster eftersom detta blev kostsamt. Resultatet blev ett – nyfunkishus, med horisontellt baserade fönster vilket i min mening klumpade ihop byggnaden, fick den att sticka ut på fel sätt. Så kan det vara.
Återigen är det tyvärr vad kunden är villig att betala som styr byggbolagen, inte bara deras vinst. Annars hade lyxvåningar som Gåshaga(även om jag inte anser dem vackra utanpå) blivit byggda på löpande band. I grunden måste en nyktrare arkitekturdebatt fram där fler alternativ lyfts fram. Idag är det bara höjden som diskuteras i tid. Inte utformingen, som ex. Sthlm Waterfront där chocken var fullständig när det var klart.
Vad beträffar ”monstret i Amsterdam”: Är det inte sådant som ibland betecknas som ”samtida, djärv och nyskapande arkitektur”?
Av arkitekter, visst. Sådana byggnader brukar belönas med fina branschpriser. Som jag skrev tidigare så är parametrarna så få att den som kommer på en sådan här idé framstår som ett geni.
Ungefär sådan kritik leder ingen vart. Självgod som arkitekterna du påstår ger priser.
Hjärtefråga, Arkitekten: Tycker du själv att mottagaren av priset Årets stockholmsbyggnad äger någon skönhet, eller huset som belönades med tidningen Arkitekturs debutpris?
Hjärtefråga??? Du tänker att alla arkitekter anser samma sak? Förvånande att folk så sent som i december 2011 tror på ett kollektivt samtänkande. Nej, jag anser inte de där speciellt vackra. Minns att Kevius var så exalterad över ditt första exempel. Det andra har inget med stadsbyggnad att göra och verkar snarast vara ett exempel på lek med material man inte ser så ofta, vackert vet jag inte. Intressant kanske, men fult -ja.
Att utgå från tänkandet att byggnader blir bra bara man hänger på dem stuckatur gör mig mest rädd på vilken nivå vissa ligger när de predikar om god arkitektur. Eller ska vi börja med korsett och porslinslöständer med? peruk någon?
Peruk ska man väl få ha om man vill (det är det många som har) och jag ser inget egenvärde i att förbjuda korsetter eller porslin i löständer. Förstår inte riktigt varför du är så kategorisk – alla behöver väl inte följa samma mall, och ”arkitekter” är inte samma sak som ”alla arkitekter”. För att förtydliga: Det är arkitekter (och inga andra) som gillar hus som ”monstret i Amsterdam” eller den rostiga fönsterlösa containern som vann tidningen Arkitekturs debutpris, men därav följer inte att alla arkitekter gör det. Det finns gott om exempel på dissidentarkitekter även i Sverige som brutit med modernismen, Jerker Söderlind t ex.
Själv ser jag inte dekorativa byggnadselement som en återskapande av någon speciell stil utan helt enkelt som ett återupptagande av utvecklingen som avbröts för ett 70-tal år sedan. I andra länder har det börjat lossna lite, men Sverige är tyvärr ett bakvatten än så länge pga den extremt starka ställning som de konservativa krafterna har inom arkitektur och stadsplanering.
Tyvärr är det fler som gillar den där containern i Amsterdam. Du såg kanske inte inslaget på svt om Örestad i Danmark där de boende öste plus över den hemska arkitekturen(enligt mig). Det är bara att acceptera att det finns många olika smakförhållanden här i världen.
Söderlind propagerar verkligen för annan arkitektur, och det skal han ha heder för. Även om det känns lite trist att han anser att 1800-talet är det bästa. Det fanns en hel del fint då, men även i 1910-talet, 20-talet, 30-talet, etc. Snarare handlar det om kvalité i material och utförande. Det behöver man inte vara arkitekt för att förstå, men kanske sätta sig in i. Men Wörman här som skribent är ju inte modernist, inte heller någon annan av skribenterna, så nätverket måste ju passa dig utmärkt.
Ja, då är vi återigen eniga — min (och Wörmans) ståndpunkt har hela tiden varit att vi måste tillåta mer variation och att det är hög tid att släppa de förhärskande dogmerna inom arkitekturen, hur trygga och kära de än blivit för många i branschen.
Om du menar det här svt-inslaget så var det inte just fasaderna man öste plus över utan över husets närhet till naturen, dess utsikt, planlösningarna och ”stämningen”, vad det nu betyder. Det kan ju spela viss roll att huset är rätt okonventionellt med sina slingrande cykelramper upp på taket och sneda vinklar och vrår överallt. Någon som har något gott att säga om fyrkantighet, monotoni och visuell tristess (som det finns gott om i moderniststadsdelen Ørestad) blir nog svårare att hitta.
Ja, visst är det märkligt. Dessa vill bo modernistiskt och cypebermodernistiskt. Men så är det tyvärr, folk har olika smak och flera ickearkitekter tycker detta är fantastiskt och häftigt. Som när folk åker till skykrapestäder och tittar upp och suckar av lycka. Utan att ha en aning om hur det är att bo där. Men Herbert, så är det, folk har olika smak.
Ja, Arkitekten, då är vi som sagt eniga, för min poäng var just att folk har olika arkitektursmak, och att dessa olika smakriktningar bör börja tillgodoses.
Något exempel på någon icke-arkitekt som gillar fyrkantsmodernism har du (som förväntat) inte presterat, men jag utesluter inte att sådana människor kan existera, precis som det finns icke-kompositörer som diggar tolvtonsmusik. Den som föredrar fyrkantiga outsmyckade standardlådor har hur som helst gott om sådana att välja på eftersom det enbart byggts sådana de sista 60-70 åren i Sverige, så t o m om man helt skulle sluta bygga i den stilen så har man inte kört över den minoriteten på något sätt.
Äsch, det är faktiskt så att de är mycket nöjda m ørestad i Köpenhamn, danskarna gillar ju dessvärre modernism. Titta bara på det vedervärdiga SAShotellet som enbart blivit känt för de eleganta inredningarna när det kommer till skönhetsvärden. Det sas bli ett landmärke i det blev så. Det fulaste i hela Köpenhamn.
Menar du det från 1972 eller det från 1960?
Vi behöver verkligen variation. Men vi har inte praktiserat det i Stockholm sedan 1600-talet egentligen, alla årtionden har sin stil, ganska samma. Men att tillägga är att det som görs de senaste 20 åren lämnar enhel del att önska. Det är väl därför en del vill bygga högt, så att något händer. De kanske skulle börja med arkitekturen istället.
Ser inget motsatsförhållande alls. God arkitektur upphör inte att vara god vid ett visst våningsplan, och dålig arkitektur blir inte ursäktligare för att den smetas ut över ett helt kvarter istf att begränsas till ett enda hus.
Arktitektur blir inte hellre bättre för att den repeteras på höjden. Dessutom är det en fråga om stadsbilden i helhet. Inte en solitär lösning.
Tyvärr är de höghus som byggs t o m långt sämre i arkitekturen än ex dn- skrapan. Stora lådor. Helt utan karaktär och ser ut som stubbar i skylinen. Och detta kobbar folk för?! Obegripligt. Det råder en slags förvirring över att hus blir bättre bara de är högre. Senaste projekten, både byggda och projekterade, visar på motsatsen.
Tror ni två skulle ta och titta utanför landets gränser lite. Håller med om att svensk arkitektur inte är mycket att hurra för just nu.
Tro det eller ej, men jag håller med dig Sarah, och även dig, Arkitekten. Naturligtvis vill ingen ha någon repeterande eller lådlik arkitektur. Svenska arkitekter får som sagt ge upp sina gamla konservativa idéer om hur fasader ska gestaltas, och hämta inspiration utifrån, precis som deras föregångare gjorde en gång i världen. Det finns otaliga exempel på bra modern arkitektur världen över, både hög och låg, om man bara lyfter näsan.
Ja, vi håller nog med varandra. Det finns dock bra arkitektur i Sverige med och utomlands. Men lika mycket dålig. Det har det alltid funnits. T ex betraktades stora delar av Söder och Vasa/Birka som oändliga stenkorridorer av enklaste snitt när de byggdes. Även idag uppskattade funkisområden raljerades över.
Däremot ska vi lära oss av misstagen mera. Idag när trycket på bostäder är enormt i Stockholmsregionen tenderar man att släppa fram vad som helst för att tillgodose behovet, eller använda det som ursäkt för prisoptimerad(läs billigast möjlig) arkitektur. Ibland är det arkitekternas fel, speciellt de stora tongivande firmorna som betraktas av politiker som ett unikum av visdom, ibland är det politikernas fel som inte sätter krav. Byggbolagen är vinstdrivande företag, som allt nu för tiden, och dessa behöver tyglas eftersom det vi lämnar till framtiden kvarstår länge. Min största oro tillsammans med formfrågan är faktiskt de icke hållbara materialen. Miljöfrågan är idag en stor del av arkitekturen och i Stockholm blundar man för detta. Miljöproblematiken behandlas utanför och under husen, inte i.
Vi behöver verkligen en diskussion om ny arkitektur och hållbarhet. Något vi saknar idag. Bra Wörman!