Låt tomten bakom Nationalmuseum användas för ett nytt operahus skriver företrädare för folkpartiet i en debattartikel i DN. De hänvisar till globalisering med många människor från andra länder, till att stora kulturhus historiskt använts för att manifestera samhällsutveckling och spegla sin tid och till att moderna operahus ofta ligger vid vatten.
Men är det verkligen framåtsyftande och i takt med tiden att ytterligare koncentrera kulturlivet till innerstan? Är det inte i ytterstan som möjligheterna till utveckling finns? Är det inte dit som de kraftfulla åtgärderna bör riktas för att ta vara på dessa möjligheter, för att skapa fler attraktiva stadsdelar och minska utanförskap och segregation? Kräver inte en växande stad nya monumental- och symbolbyggnader i samband med de nya bebyggelsekoncentrationerna utanför stenstaden?
En förutsättning för lyckosam stadsutveckling är att ta vara på det som uppfattas som positivt i grundkaraktären. Ett karakteristiskt inslag i Stockholms stadsbyggnadstradition är att märkesbyggnader likt Stockholms slott och Nationalmuseum placerats på uddar och på eller invid andra noder i landskapet som t ex Stadsbiblioteket vid Observatoriekullen. När Stockholm växer så borde samma stadsbyggnadslogik tillämpas. Nya märkesbyggnader skulle då kontinuerligt placeras på nya spektakulära platser längre ut från centrum. Där vattenytorna blivit dalgångar p g a att landet stigit kan det bli vid dessa.
Tomten bakom Nationalmuseum har idag en låg bebyggelse av hamnkaraktär och ägs idag av staten som avsatt den för strategiska och nationella ändamål. Foto: Kerstin Westerlund Bjurström
Ett nytt spektakulärt landmärke av en operas storlek behöver dessutom mer luft och rymd än vad något innerstadsläge kan erbjuda. På Blasieholmen finns dessutom redan en byggnad av högsta arkitektoniska klass, Nationalmuseum som bör få fortsätta att dominera sin udde i Saltsjön. Till skillnad från t ex Oslo med dess stökiga centrala strandområde behöver inte området invid Stockholms ström och Nybroviken berikas med fler monumentalbyggnader. De som finns behöver däremot vårdas och respekteras så att de kommer till sin rätt. Marken runt dessa behöver utvecklas så att de grandiosa vyerna kan upplevas av så många som möjligt.
Vi måste kunna tänka tanken att innerstaden växer. Låt en ny spännande operabyggnad bidra till attraktiviteten hos den stadsbyggd som är på väg att växa fram i stadens mer perifera områden. Låt oss bygga vidare på det för Stockholm så karakteristiska mönstret med paradbyggnader som i takt med stadens tillväxt placerats som noder på nya spektakulära platser i stadslandskapet.
Kerstin Westerlund Bjurström
Kommentarsregler:
För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.
Länk till DN 21/8 2012 – Nya Nobelcentret kan drabbas av SL-försening
Länk: DN Debatt 4/1
Länk: DN 2/2 Wallenberg vill bygga nytt Nobelmuseum på Blasieholmen
Länk till SvD 10/2 : Märkesbyggnader går före innehåll
Texten är tidigare publicerad 8/11-2011
Ett med Stockholm snabbt integrerande del som dessutom ska få tunnelbana och har de vyer och placering som krävs är utan tvekan Nacka/Danviken/Kvarnholmen. Ett perfekt läge då det kommer vara synligt inne staden, av kryssningsbåtar och bidra till att naturligt göra detta till en del av stan.