Visionsbild på Trygg-Hansahuset med föreslagen påbyggnad. Bild: MANUELLE GAUTRAND ARCHITECTURE /Stockholms Stad
Riksantikvarieämbetet har undersökt hur många kommuner som har de kunskapsmässiga förutsättningar som krävs för att kunna ta hänsyn till kulturvärden i byggärenden. Det visade sig att endast två av tre kommuner uppfyllde kraven och att kulturvärden i de flesta fallen inte uppmärksammas alls!
Enligt lagen är det är byggherren och fastighetsägaren som ansvarar för att kulturhistoriska värden behålls, Staten skall bevaka att de övergripande målen uppfylls och kommunen har ansvaret för att det går rätt till i kommunal planering och bygglovprövning. Men nånstans brister det alltså.
I många fall anlitas istället antikvarisk kompetens på konsultbasis, både av kommuner och byggherrar. Resultatet? Byggnadsvårdsföreningen har sett både korrekta och opartiska utredningar och utlåtanden men tyvärr också rena beställningsjobb från kommuner och exploatörer. Antikvarisk kompetens på kommunnivå är därför oerhört viktig för att kunna granska och tillgodose lagar och regelverk.
Ideellt arbetande organisationer som Svenska byggnadsvårdsföreningen bevakar skyddet av historiska och värdefulla miljöer och bidrar med sin expertis vid yttranden och överklaganden. Men vi möter hårt motstånd. Kommuner och byggbolag driver exploateringar som går emot både regler och lagar. Det innebär att historiskt värdefulla byggnader och miljöer rivs eller vanställs i snabb takt. Det är inte bara en förlust av viktiga hus, utan dessutom en helt onödig miljöbelastning. Samtidigt hör man kritik från de som bygger husen att byggärenden överklagas och drar ut på tiden. Hur går detta ihop?
Det så kallade Trygg-Hansahuset på Fleminggatan i Stockholm är ett bra exempel, det är en byggnad som verkligen representerar sin tid, färdigställd 1977 och ritad av Anders Tengbom. Även om byggnader från den här tiden inte alltid är så omtyckta i allmänhetens ögon så är det viktigt att slå vakt om dem som representanter för sin tid. Trygg-Hansahuset är tidstypiskt, väldigt genomtänkt från helhet till detalj och byggt med hög kvalitet. Byggnaden är en del i riksintresset Stockholms innerstad och har högsta skyddsklass i detaljplanen, det vill säga att den är av ”synnerligen högt kulturhistoriskt värde”. Därmed får den inte förvanskas.
Trots detta driver Stockholms Stadsbyggnadskontor på för att tillåta en helt avvikande påbyggnad ovanpå huset. Ett glaskomplex i zick-zackform som skulle förändra helhetsupplevelsen på ett helt avgörande sätt och synas över stadens siluett. Staden hävdar att det inte innebär ”påtaglig skada” på riksintresset, men då kan man verkligen undra om vi pratar samma språk?
I en rad rättsfall har Byggnadsvårdsföreningen fått rätt att i egenskap av miljöorganisation överklaga ärenden, bland annat av Högsta domstolen den 9 juli 2020. Det är ett viktigt ställningstagande från högsta juridiska instans i Sverige. Men då inställer sig genast två frågor:
- Är det rimligt att ideellt arbetande organisationer och privatpersoner ska bära ansvaret för att landets kulturmiljöer inte förstörs?
- Hur står det till med kompetensen hos kommuner och fastighetsägare som driver förslag som direkt strider mot lagstiftning och regelverk?
Hur bör vi göra istället? Om kulturvärden hanteras tidigt i processen finns pengar att spara. Förslag och projekt som inte uppfyller regelverket skulle inte behöva drivas av kommunen, eller projekteras av byggherren. Förutom att kulturarvet skyddas leder det till kortare och smidigare plan- och byggprocesser. Med andra ord behöver vi betydligt högre kompetens på kommuner och byggbolag om arkitekturhistoria, resurshushållning och varsamhetsparagrafer i miljöbalken och plan- och bygglagen. Att redan från början följa lagen kommer att spara både tid och pengar. De behöver vi till annat!
Stephan Fickler,
bebyggelseantikvarie och verksamhetsledare i Svenska byggnadsvårdsföreningen
Om Svenska byggnadsvårdsföreningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen är en oberoende, ideell förening med 6000 medlemmar. Föreningens uppdrag är att sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård och sunt byggande, men även att slå vakt om värdefulla byggnader som hotas av rivning eller förvanskning. Våra kanaler är magasinet Byggnadskultur, vår webbplats och våra 60 länsombud som anordnar programaktiviteter landet runt. Ett medlemskap i Byggnadsvårdsföreningen är ett medlemskap i landets största kontaktnät av byggnadsvårdskunniga personer. Läs mer om föreningen på www.byggnadsvard.se.
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarsspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Du ansvar själv för din kommentar som naturligtvis är respektfull. Väl mött!
