Guldbron från Kina – tillägg i ”Den gröna” huvudstaden

 

Bilder: Fosters and Partners

Stockholm skall få guldstänk i sitt berömda vatten av en bro ändå från Kina! Nu kommer den men det verkar inte riktigt som om Stadshusledningen tittat igenom pappren ordentligt.

Nu anländer guldbron till Slussen. Bron som tillverkats i Kina fraktas hit med en pråm som sedan sänks för att få lös bron när den hamnar på plats. 3700 ton stål behövdes och färgen är lite odefinierbart ”guldish”. Eva Rosman, kommunikationsansvarig för Slussenprojektet att man faktiskt inte hade en aning om vilken klimatpåverkan bron hade. Inte över huvud taget, vilket måste anses som anmärkningsvärt då Stockholm skall säljas som en av världens grönaste städer, och då handlar det inte om antalet parker. Stockholmarna uppmanas och anvisas ständigt att vara så miljö- och klimatsmarta som möjligt. Men uppenbarligen inte de styrande krafterna.

Informationssidan i sig är lite hafsig. Den verkar inte färdigskriven då en av de viktigaste delarna av informationen verkar ofärdiga med två punkter efter avslutad mening. Den elake frågar sig säkert om staden verkligen tror på det de skriver eller om det är en hurtig copywriter som inte fått sista godkännandet vid publicering. Bild: Skärmdump av Stadens infosida om bron på Stockholm.se

Aftonbladet var mera hjälpsam med uträkningarna av själva frakten då de bad IVL, Svenska miljöinstitutet att uppskatta åtminstone frakten: 1 000 ton koldioxidekvivalenter*. Likställt med utsläpp genererat av en medelstor bil genom Sverige 3 500 gånger, eller flyga Stockholm – New York 3 000 gånger. På tillväxtanalys.se kan man läsa att ”Den primära stålproduktionen ger upphov till omkring 2000 kg CO2-ekvivalenter per ton producerat stål”. Det borde med enklel matematik skapa 3700 ton stål gånger 2000 kg CO2-ekvivalenter vilket då ger: 7 400 000 kg CO2-ekvivalenter. OM det hade tillverkats i Sverige vilket i snitt ligger 20 % under global stålproduktion i genererade utsläpp. Anledningen till att den tillverkats i Kina är att det inte finns nog stora lokaler i Sverige att utföra arbetet i samt att kinesiska  CRSBG (China Railway Shanhaiguan Bridge Group) lade lägst anbud på upphandlingen (som då är internationell). Tyskland kunde men var för dyr ansåg entreprenören Skanska. Kina i sig är ett vågat val då landet ständigt hamnar i fokus för mindre miljövänliga tilltag inom industrin.

Joakim Larsson (M),stadsbyggnadsborgarråd ansvarar för Slussen och var minst sagt pratglad i Aftonbladet:

”– Det kommer naturligtvis ge avtryck på klimatet eftersom det är en av de största konstruktionerna som vi har. I Kina är det problematiskt med tillverkningen, det är el som är smutsig och så vidare”. Han berättade vidare för Aftonbladet att han har ställt miljökrav i upphandlingen, något som då Eva Rosman tillbakavisar som ovan redovisat. Det gäller bara hanteringen i Sverige, inte utomlands menade hon. Har de ens pratat i telefon eller mejlat sinsemellan? Som om inte soppan vore nog tillredd så tillfrågas även Skanska presschef Jacob Birkeland som säger till Aftonbladet:

att ekonomi, hållbarhet och teknik styrt val av tillverkningsplats. – Jag är trygg i att den uppnår kraven som staden och vi har på att det ska vara en hållbar bro ur dessa aspekter.

Birkeland berättar att stålet tillverkas i en fabrik i provinsen Liaoning och att järnmalmen troligen är från Australien. Hur stor klimatpåverkan själva tillverkningen har kan han inte redogöra. Men Skanska klimatkompenserar  för frakten. Oklart hur.

Vidare kan man läsa på Stockholms stads hemsida att: De krav som staden ställt beträffande miljö och arbetsmiljö avser arbetet på plats här vid Slussen. Tillverkaren(stålverkstaden) skall ha ett certifierat ledningssystem enligt SS-EN 1090-1. Det sista handlar om tekniska reglementet om produkten. Hur man bett Skanska ställa krav på arbetsmiljö för de kinesiska stålarbetarna och konstruktörerna är inte redovisat. Eller så kanske höga svenska krav på hur folk behandlas och kompenseras för sitt hårda arbete inte är intressant utanför svenskt territorium?  Inte ens när det gäller en ”guldish” bro rakt genom Sveriges huvudstad. Hade malmen kommit från Norrland hade den säkerligen haft varenda märkning på sig som stolt visats upp, nu verkar den tråkigt nog vara helt anonym. Det kan ha att göra med de absurt skenande kostnaderna för det minst sagt röriga projektet ingen verkar tycka om.

Läs mera korta svar på stora frågor på Stadens hemsida där allt om bron(förutom dess estetiska värden och betydelser – ointressant??) man skall få veta redovisas här

Matti Shevchenko Sandin

 

*Koldioxidekvivalent

Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter.

Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten och addera dem med varandra. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens s.k. GWP-värde (Global Warming Potential).


Kommentarsregler: För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Du ansvar själv för din kommentar.Telefonnumret publiceras eller sparas  inte.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *