Stockholm – en växande världsstad i förändring

Fotograf: Fredrik Fors

Stockholm är en växande storstad. Fler människor än någonsin tidigare söker sig hit och stadens befolkning beräknas öka till närmare en miljon invånare till 2030. Det är en positiv utveckling. Att fler människor söker sig hit är en förutsättning för en fortsatt god ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Att Stockholms invånare blir fler betyder också att fler kan bidra till stadens utveckling. Men ett växande Stockholm är givetvis också en stor utmaning. Det handlar om att bereda plats för omkring 200 000 nya Stockholmare samtidigt som man är ytterst varsam om stadens unika karaktär. Vi tror att detta är möjligt. Om man bygger mycket måste man dock bygga bra. Det går att utveckla Stockholm till en internationell storstad utan att för den skull göra avkall på vattenspeglarna och stadssilhuetten – två unika kvaliteter.

Att planera och utveckla en växande stad som Stockholm handlar om att finna en balans. Stockholm är en stad med många fantastiska historiska kulturmiljöer, men det är lika mycket en stad där kulturarvet ständigt utvecklas. Det är detta som gör Stockholm så vackert och trivsamt.

Vi välkomnar därför att fler människor söker sig hit och vill fortsätta den kraftfulla utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur samt platser för kommers, kultur och bildning som sker i Stockholm. Enligt oss finns det ingen motsatsställning mellan höga ambitioner i bostadsbyggandet och ansvarstagandet för stadens skönhet och kulturhistoriska värden. Därmed skiljer vi oss både från dem som i varje läge säger nej till varje nytt hus som ska byggas, och varje väg som ska dras fram, och från dem som är beredda att bygga stort och högt utan hänsyn till den omgivande miljön.

Vi som har ansvar för att forma stadens utveckling måste se att en ny byggnad i staden inte är en enskild fråga. Det handlar om en helhet. Vi måste alltid väga in även hur den omgivande stadsmiljön påverkas och säkerställa att tillgänglig kunskap och kompetens tas tillvara i stadsplaneringen.

Stockholms stad står inför flera viktiga utvecklingsprojekt de närmaste åren där ny spännande arkitektur, även på höjden, kan bli välkomna inslag. Till exempel Nordvästra Kungsholmen, Värtan och Frihamnen. Där skulle riktigt höga hus kunna bilda stommen i det nya Stockholms uttryck och utgöra portaler till stadskärnan.

Andra områden är mer känsliga. I stadskärnan bör den speciella karaktären med den lägre bebyggelsen bevaras, men där det är möjligt med hänsyn till bland annat kulturmiljövärden kan och bör givetvis kompletteringar med ny bebyggelse och förtätning göras.  Varje nytillskott måste dock noga bedömas utifrån en rad olika faktorer, inte minst hur de arkitektoniska värdena i omgivande bebyggelse påverkas och hur nya hus eller tillbyggnader påverkar stadens karaktär. Stockholms skönhet handlar mycket om samspelet mellan vattnet och de naturliga höjdskillnaderna. De får inte byggas för eller bort.

Därför har vi bland annat stoppat de huvudlösa planerna på att tillåta en skyskrapa ett stenkast från Klara kyrka, mitt i Stockholms City, och även förhindrat en allt för hård exploatering av Slussen, vilket skulle förstöra den vackra vyn över Mälaren och Saltsjön. Vi säger dock ja till ny arkitektur och en kraftfull nybyggnation i andra områden än innerstaden.

När vi bygger det framtida Stockholm är det avslutningsvis också viktigt att parker och träd inte glöms bort. Staden är till för människan, det är människan som ska bo, arbeta och spendera sin fritid i staden.

Politiken för en bra stadsmiljö i Stockholm kan inte vara en arena för ytterligheter. Om vi bygger en stad för de kommande århundradena måste symbolpolitiken slängas i papperskorgen och ersättas av beprövad kunskap. Skyskrapevurmen som ett sätt att signalera modernitet i alla lägen är långt ifrån en funktionell patentlösning i vårt kalla och solfattiga klimat. Stadsutvecklingen måste bygga på både förnyelse och varsamhet – inte dumhet.

Madeleine Sjöstedt
Kultur- och fastighetsborgarråd (FP)

www.madeleinesjostedt.wordpress.com

16 kommentarer

  1. nicole F den 31 januari 2011

    Att se att Madeleine Sjöstedt gör handbromsvändnig mitt i vägen är så härligt. Innan visste jag inte riktigt vad jag tyckte efter turerna runt Stadsbiblioteket, men hon visar verkligen musklerna när det behövs. JA! Mera stad, mera arkitektur och mindre lillebrorskomplex till Stockholm.

  2. Adam g:son den 31 januari 2011

    Helt ok med mig. Men vad är det där om riktigt högt på nordvästra kungsholmen? det är tre(!) bygglådor som reser sig som en ordinär semesterort bland låghusen. Kunde de inte ha blivit fler isåfall – det ser faktiskt ganska spinkigt ut bland låghus i funkispastish. Marieberg vore fantastiskt med fler riktigt höga hus, det ligger redan ordentligt stora hus där från 60-talet. Det skulle bli ett vackert blickfång från City med glittrande byggnader i kluster. Var det inte planer på det en gång i tiden?

  3. Niklas den 31 januari 2011

    Sjöstedt pratar om 200 000 fler invånare till 2030. Man ska dock ha i åtanke att befolkningsprognosen nyligen skrivits upp.

    En snabb folktillväxt innebär en utmaning men också en stor chans att rätta till de misstag som begåtts under efterkrigstidens förortsbygge. Nu har vi chansen att på allvar lappa ihop staden till en helhet. Det är ju något som även översiktsplanen pratar om (”promenadstaden”). Äntligen kan vi göra oss fria från det ok den modernistiska stadsplaneringsideologerna lade på våra axlar.

  4. Rita Jokirinne den 1 februari 2011

    Den här gången är överens med Madeleine Sjöstedt. Gällande inflyttningen till Stockholm är det bevisat att ”alla” vill flytta till Stockholms stad. Har de som söker bostad något val,eftersom man bygger väldigt lite i Täby, Danderyd, Lidingö osv. Där vill man helst behålla grön områden och sedan åka bil till Stockholm för att jobba. Bilismen i sin tur orsakar miljöproblem för boende i Stockholm.

    • Niklas den 1 februari 2011

      Vad gäller folkökningen så handlar det inte om att Stockholm på något sätt dränerar resten av Sverige på folk. De senaste fem åren har folktillväxten för Storstockholm legat på i snitt drygt 30000 personer årligen. Endast knappt 15% av dessa utgörs av inflyttning från resten av Sverige, medan det ungefär fördelar sig lika mellan naturligt födelseöverskott och invandring (40-45% för båda). För Västerbottens del var det snarare Umeå som dränerat omgivande kommuner på befolkning snarare än Stockholm.

      Vad gäller vilka kommuner som ska växa? Vi har en RUFS som anger att man ska förtäta området i den ”centrala regionkärnan”, dvs det som omger nuvarande innerstad inkl Sundbybergs kvartersstad och Kransen/Aspudden. Därutöver är det tänk att man ska främst ska satsa på ytterligare några regionkärnor, som var och en är tänkta att nå en storlek ala Gävle eller Västerås. Ska Stockholm växa på ett miljövänligt sätt är denna typ av förtätning att föredra. Alternativet är att sprida ut staden – Att bygga villamatta hela vägen mellan Sollentuna och Järfälla, eller villamatta på Nackareservatet, att bygga ett pärlband av förorter ända till Uppsala, Gnesta och Enköping. En förtätad stadsstruktur gör att man slipper bygga på alla dessa grönområden och dessutom håller man bilberoendet i schack. Att täta städer (typ Paris, Berlin, Manhattan och Stockholms innerstad) är mer miljövänliga än glesa bilstäder (typ Detroit, Houston, Los Angeles och Göteborg) visst vi nog alla. Det finns lite skrivet om detta

      • Niklas den 1 februari 2011

        Länken till en studie om täthet och utsläpp kommer här: http://eau.sagepub.com/content/early/2011/01/08/0956247810392270.full.pdf+html

  5. Marika77 den 1 februari 2011

    Hoppas att Sjöstedt har för ambition att verkligen samarbeta och påverka grannkommunerna till Stockholms kommun. Det är nog där problemet ligger med ständiga satsningar på trist arkitektur och motorvägsdyrkan. Detta leder till att staden inte växer utåt, vilket är naturligt att en stad gör. Att tvingas klämma upp sig på höjden torde vara sista utvägen.

    Däremot skall man satsa på att förtäta där det går och gör sig bra. Hornsgatan har kvar sina enorma miljonprojekt som borde kunna moderniseras, Flemmingatan med sjukhuset- brrr. Äntligen byggs det glesa området igen mellan fridhemsplan och thorildsplan, även om Lindhagensgata är bland det enklaste och tristaste områdena i Stockholm. Här hade man chansen, men tog den inte. Hoppas Sjöstedt har den helhetskoll hon skriver om.

  6. alexandra den 3 februari 2011

    Skön att Sjöstedt avslöjade riksdagens smygutbreding och mörkläggning City. Det visar att hon bryr sig om Stockholm!

    http://www.dn.se/debatt/statens-behov-av-utrymme-hotar-stockholms-innerstad

    • Herbert, Tingesten den 22 mars 2011

      Misstänker starkt att MS fått något om bakfoten. Låter väldigt osannolikt att staten skulle klampa in och expropriera varenda lokal på stadens näst mesta turistgata, inklusive Åhléns och Kulturhuset.

  7. Robert den 6 februari 2011

    Bra skrivet Madeleine. En skyskrapa eller mycket högt hus vid Klara Kyrka skulle få förödande konsekvenser.

    • Niklas den 8 februari 2011

      Vilka skulle dessa ”förödande konsekvenser” vara?

  8. Malin Seger den 7 februari 2011

    Trevligt att se att några i stadshuset inte ränner byggbolagens ärenden. Även om jag tycker att höga hus tillhör gamla tider och nervösa ekonomier.

  9. Patrik den 22 februari 2011

    Höga hus på Kungsholmen…???har hon vart där och kollat? Istället för stad blev det Högdalen2.

  10. Kalle P den 2 mars 2011

    Skönt att nå´t parti sätter stopp för några av de trista planerna, tyvärr inte alla. Sjöstedt verkar dock ha bra kunskap om värden värda att bevara. Tackar!

  11. Roman den 22 mars 2011

    Fler bra saker från Madeleine Sjöstedt. Skönt att någon i stadshuset tar saker och ting på allvar.

    http://madeleinesjostedt.wordpress.com/2011/03/22/bortom-”hoghusfundamentalismen”-en-stationslosning-i-samklang-med-stadsmiljon-mojlig/

  12. Marielle den 3 april 2011

    Tackar för det här med lite högre på Kungsholmen – kollade Fp någon gång på ritningarna?

    http://www.stockholmskyline.se/2011/03/ny-smakagenda/#comment-8713

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>