Skapa de nya symbolbyggnaderna mer perifert i takt med stadsutvecklingen

Förslag till placering av nytt operahus. Byggnaden är enbart skisserad. Illustration: Rotstein Arkitekter AB

Varför denna vurm för att med stora nya hus bygga för de platser i Stockholms innerstad som fortfarande öppnar sig mot vattnet? Ingen av dem är faktiskt särskilt stor. Det är lika problematiskt med en opera på Slussen som på Blasieholmen.  Vi måste kunna tänka tanken att Stockholm inte bara är innerstan. När dagens opera liksom flertalet monumentalbyggnader i våra storstäder byggdes var det utanför den tidens ”innerstad”. Låt oss i stället bygga vidare på det för Stockholm så karakteristiska mönstret med paradbyggnader som placerades på väl synliga platser vid vattnet, invid eller på höjdpartier  i det nya stadslandskapet.

Varför äventyra trivsel och stadskaraktär i den stadsmiljö som folk trivs i och gillar? Varför denna låga tilltro till att det går att skapa ny attraktiv miljö utanför stenstaden?  Är det dessutom inte mot de nya miljöerna i förorten som det nya stadsbyggandet bör riktas så att vi kan ta vara på dess möjligheter och samtidigt minska utanförskap och segregation? Nya kulturinstitutioner med spännande arkitektur skulle tillsammans med andra verksamheter bidra till att vi lyckas skapa ny stadsmiljö där som har lika stor dragningskraft som innerstan.

Vill vi för mycket med Slussen idag? En ny opera vid Slussen tillåter inte andra områden i den växande staden att stoltsera med märkesbyggnader. Foto: Stockholm Stad

Visst blåser det på platser som öppnar sig mot vattnet och visst bidrar de till att gångavstånden blir lite längre. Men vad är det mot den fantastiska upplevelsen av de vida vyerna ut över stora vattenytor mot en så speciell, mångskiftande och levande stadsmiljö som Stockholm bjuder på. Och vad är det mot möjligheten, må vara under bara en del av året, att i varma sommarvindar kunna uppehålla sig där. Var annars än i Stockholm skulle man ens kunna komma på tanken att dessa vyer måste byggas för med stora institutionsbyggnader för att stärka stadslivet. Borde inte dessa platser med god planering på egna meriter kunna utvecklas till attraktiva uterum för alla och envar i stället för att byggas för så att bara ett fåtal kan njuta av utsikten.

Även vi i vår tid måste våga språnget och skapa de nya symbolbyggnaderna mer perifert i takt med stadsutvecklingen. Ett nytt spektakulärt landmärke av en operas storlek behöver dessutom mer luft och rymd än vad något innerstadsläge kan erbjuda.

Kerstin Westerlund Bjurström

Skyline

Länk till artikel i DN 11/1-11

22/2 Kerstin Westerlund Bjurström på Kulturdebatt i SvD

24 /2 Utställning om nytt Slussenförslag på Konstakademin

8 kommentarer

  1. Marielle den 20 februari 2011

    En svag undran till beslutsfattarna? Vilka ska gå på denna opera? Är intresset så enormt att man promt måste lägga den på en knytpunkt? Antagligen blir det fler som tittar på huset än är i det. Jag är inte emot ett nytt bygge av opera, men klämma in den på Slussen känns som idétorka. Hur mycket ska göras vid slussen egentligen? Blå bodarna fungerade ju knappast sist, och mest verkar folk vilja gå på Stadsmuseet eller handla lite frukt utanför t-banan. Kan det vara så att det är det öppna som är attraktivast med Slussen och inte just vad som kan göras där. Promenaden mellan malmarna är åtminstone bland det vackraste jag vet med Stockholm. Operan kan de väl klämma in i Hagastaden eller varför inte i Järvalyftet?

  2. heasm den 22 februari 2011

    Det finns ett värde i att de verksamheter som bekostas av staten (Operan, Dramaten, Statliga museér…) ligger centralt och tillgängliga för de betalande (dvs hela Sveriges befolkning).
    Skall Operan läggas perifiert i Stockholm behöver den inte ligga i Stockholm överhuvudtaget utan vi kan lägga den i Göteborg, Malmö, Östersund, Enköping osv.
    Skall vi nödvändigtvis bygga en ny Opera så bör den alltså ligga centralt, inte på Järvafältet.

  3. Alexandra den 22 februari 2011

    Är t ex Hagastaden Perifert? Kommer att ta ca 15 min från centralen så” Sveriges befolkning” – som förövrigt har gott om musikteatrar kommer nog att hitta dit likväl de hittar Gröna Lund, Ikea och Globen.

  4. Axel Brännströn den 22 februari 2011

    Heasm

    Det där ser ut som en typisk kommentar från JKL, en PR-byrå som sitter i knät på byggindustrin och som lusar ned alla tänkbara insändar- och kommentarsfora med KORTA, VÄLFORMULERADE och FÖRENKLADE resonemang. Språket är typiskt för en skolad journalist.

    Lägg märke till den infama formuleringen i början:

    ”Det finns ett värde i att…”

    Det är klart att det finns ett värde i det! Men det finns såklart också ett värde i att placera märkesbyggnader utanför stan. I själva verket finns det massor av värden att diskutera.

  5. heasm den 23 februari 2011

    Ja du, Axel Brännströn, där fick man sig ett gott skratt. Jag är varken journalist eller informatör på någon lobbyorganisation uten endast en ”simpel” datakonsult med intresse för stadsbyggnadsfrågor. Mina åsikter är mina egna och jag representerar ingen annan. Mina åsikter kan man givetvis invända emot och då kan du ju göra det istället för att försöka misstänkliggöra mig som avsändare eller klanka ner på mitt språk.

    Om jag skall försöka uttrycka mig lite klarare så blir det ungefär så här:

    1. Jag är tveksam till att en verksamhet som redan idag subventioneras med i runda slängar 1800 kr per biljett (2008) skall beskostas med en ny byggnad.
    2. Om man då ändå bestämmer att Operan skall få en ny byggnad så bör den placeras på ett ställe där vi som betalar har lättast att besöka den. Centrala Stockholm är nog det ställe i Sverige som är lättast att resa till för majoriteten av Sveriges befolkning.

    Jag tycker också att en av grundpremisserna i artikeln inte stämmer. Det står i ingressen ”När dagens opera liksom flertalet monumentalbyggnader i våra storstäder byggdes var det utanför den tidens ”innerstad”.” Dagens opera byggdes 1898 och Gustav III:s Opera som stog på samma plats innan byggdes 1782. Jag skulle vilja påstå att redan 1782, men absolut 1898, var Gustav Adolfs torg en del av centrala Stockholm. Gustav Adolfs torg är ca 300 meter från slottet som ändå måste ses som Stockholms centrum. Norrbro som förbinder slottet med Gustav Adolfs torg byggdes 1807, men ersatte tidigare broar på platsen.

    @Alexandra. Hagastaden tycker jag ligger hyfsat central, men inte Järvafältet.

  6. Alexandra den 23 februari 2011

    @heasm

    Kul att så många som håller på med IT intresserar sig för stadsbyggnad nuförtiden. Själv pluggar jag ämnet.

    Ja, Järvafältet är en bit bort – -idag, men vad händer om hundra år och med framtida kommunikationsmedel? Anledningen till att Operan ligger där den är var för att den var kunglig, den innan låg i Gamla Stan. Dessutom byggdes den nya på samma plats som den gamla. Idag tycker jag mycket väl att den kan ligga i närort och inte ha kungligt namn. Men rätt tycker jag du har med om vi ska ha en opera med tanke på kostnaderna, även om jag undrar hur mycket egentligen går i subventioner till det jämfört med t ex sport.

  7. Herbert, Tingesten den 27 februari 2011

    Platsen är synnerligen väl lämpad för en märkesbyggnad och jag kan nästan inte tänka mig någon plats i Stockholm där en sådan skulle komma bättre till sin rätt. Att man lite andefattigt ropar ”opera!” så fort en sådan byggnad kommer på tal får väl skrivas på kulturkonservatismens konto. Varför inte ett Debaser-hus med gotisk rock’n'roll-fasad?

    Hus fanns norr om Södermalmstorg till slutet av 50-talet. Dagens öppna sår i stadsbilden är helt väsensfrämmande för platsen och var aldrig tänkt att bli permanent.

    (Och ja, jag håller också på med IT som bisyssla – just for the record.)

  8. Olle den 28 februari 2011

    Mycket tänkvärt:

    http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/vettig-vardag-viktigare-an-alla-markesbyggnader_5970205.svd#tw_link_widget

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>