Välbefinnande som modell för integration och social/ekonomisk hållbarhet

Många av våra mest attraktiva områden byggdes för arbetare och människor med låg social status, exempelvis trädgårdsstäder. Idag betraktar vi dem som attraktiva och vackra för deras starka identitet och de bebos av höginkomsthushåll, trots sin enkelhet och långa avstånd till stadens centrum.

Attraktiva miljöer ger ekonomiska och sociala värden 

Historiskt har processer som urbanisering fungerat som en potent katalysator för social spekulation och sociala åtgärder. Aktivisterna som arbetade för ett bättre och hälsosammare samhälle för behövande gjorde ett framgångsrikt arbete. Trädgårdsstadsförespråkarna i början av förra seklet drevs av en politisk, ekologisk och social ideologi. De ville att invånarna skulle uppfatta sig själva som medlemmar av ett sammanhållet samhälle med gemensamma moraliska och sociala värden genom att skapa en stark identitet i den byggda miljön. Deras ambition var även att kombinera städer med jordbruksområden i en ekologisk enhet.

Hallmans plan för Enskede 1907. Karta: Stockholms Stadsbyggnadskontor

Ett annat mål var att skapa självständiga städer, fria från klassegregation. Dessa frågor är fortfarande aktuella och vi har mycket att lära av dessa byggda miljöer. Goda exempel på stadsmiljöer byggs ofta i tider av kris och för arbetarklassens människor eller människor i lägre medelklassen. De har bevisat sig vara hållbara på grund av sin moderna funktion sin ålder till trots. Att bedöma efter deras höga prisnivåer idag är de mycket attraktiva miljöer. Detta bevisar att det är både ekonomiska och varaktiga sociala värden vi skapar när vi planerar attraktiva miljöer.

Attraktion mot segregation

Det är viktigt att stadsrummet är till för alla åldrar. Foto: Erika Wörman

Attraktiva miljöer har långsiktig stabilitet avseende sociala och ekonomiska värden. Om vi inte planerar attraktiva områden så kommer människor som har råd att välja något annat. Resultatet är att området får en negativ ekonomisk och social spiral och vi kommer att få socialt segregerade områden. Och resultatet av detta är att vi inte får de egenskaper vi behöver i vår byggda miljö för att skapa hållbara städer. Den ökande sociala och etniska segregationen är ett stort hot mot våra tätorter. Historien lär oss dock att undvika att patent-lösningar. Vi måste skapa levande miljöer för olika smaklinjer och se till att olika delägarskap byggs sida vid sida i en rik väv med olika stadsstrukturer.

Äldre miljöer som ratades av modernismen har idag högt ekonomiskt värde, men kanske än högre trivselvärde för både boende och besökare. Variationen av byggnader och boendeformer har växt fram, men med kreativitet och nytänkande kan nya, spännande stadsrum skapas. Foto: Skyline

Idag bygger vi förortsmiljöer med få humanistiska inslag eftersom vi har många arkitektoniska tabun inom modern design. Till exempel anser vi fortfarande Le Corbusiers 80 år gamla vision om en ny tid är ett modernt sätt att planera städer. Med löften om sol, luft och ljus växte en lång rad förorter upp för att lösa bristen på bostäder i utkanten av de stora städerna.

Husby, byggt på modernistiska visioner under miljonprogrammet som idag kräver stort arbete för att där skapa attraktiv stadsmiljö. Foto: Henryk Kotowski

Denna genre av enahanda arkitektur och repetitiv stadsplanering visade sig snart vara otrivsam och mycket snart uppstod segregerade områden med nästan bara utsatta minoriteter. Den konstnärliga och sociala visionen i Corbusiers idéer har visat sig leda till trista och anonyma förorter med social och ekonomisk kollaps. Dessa områdens brist på humanistisk insikt är orsaken till deras totala sociala och ekonomiska misslyckande och vi måste studera dem bara för deras misstag. Vi måste våga släppa den modernistiska tron – den är inte modern längre.

Erika Wörman

Skyline

 

Läs även Johanna Wiklanders debattartikel i DN: Vi måste riva murarna 

25 kommentarer

  1. Lisa den 3 oktober 2011

    Analysen av den ”sociala kollapsen” skulle vinna mycket på att för in andra faktorer än det geografiska läget och husets relation till andra hus samt grönområden. Ex kan den traditionella klassanalysen, den mer moderna genusanalysen eller det samtida intersektionella perspektivet vara fruktbart. Enbart kunskap om arkitektur är inte tillräcklig för att förklara segregation.

  2. Ingrid Eckerman den 4 oktober 2011

    Läs gärna min blogg ”Bygg människovänligt!” http://ingrideckerman.blogspot.com/2011/10/bygg-manniskovanligt.html.

  3. Arkitekten den 4 oktober 2011

    Lisa, det ger en god grund. Allt kan inte planeras från start, vi vet hur det gick.

  4. Rille den 4 oktober 2011

    Det är konstigt att vi faktiskt inte gör som texten föreslår( ibland händer det skall erkännas). Mest bygger vi till i samma stil utan att satsa på stadsmässighet. Att bygga nya centrum verkar idag vara likställt med en galleria på tunnelbanan och lite halvkitchig modernism, typ färglade balkonger på ett i övrigt dussinhus. Stockholmcity är alltjämt mitt i stan.

  5. JF Åbom den 4 oktober 2011

    Mycket bra artikel! Tyvärr är det väl omöjligt att bygga stad med den här tätheten idag då den skulle anses ”olaglig” som Jerker Söderlind påpekade i DN härom dagen. Skulle inte regelverket sätta stopp skulle den bli stoppad av stadsbyggnadsdebattörer med olika agendor.

    • Arkitekten den 4 oktober 2011

      Jo, han påpekade massor där minsann… men tvekar på att folk vill bo som i Gamla stan. Bygga hus som på 1800-talet? Gärna men det blir nog dyrt med klassisk byggteknik, undrar vem som ska ha råd att bo där.. nåja, skämt åsido- han vill nog ha igång en debatt även om artikeln var väldigt suddig. Slutet förstod jag inte.

  6. Lisa den 4 oktober 2011

    @Arkitekten, råder det en social kollaps i Täby och Husby? Är det isf husens/planeringens fel?

    • Herbert, Tingesten den 4 oktober 2011

      Lisas poäng var väl att kollapsen som hon har observerat beror på våra upplevda kön och vår klasstillhörighet? Som jag förstod det så handlar hennes analys mer om sådana faktorer än om arkitektur och stadsplanering.

      • Herbert, Tingesten den 4 oktober 2011

        Hoppsan, trodde det var Arkitekten som frågade, därför skrev jag om Lisa i tredje person.

    • Niklas den 6 oktober 2011

      Kollapsen är att så perifert som Husby/Täby är bostadsområdena separerade från varandra. Så perifert är funktioner separerade från varandra. Så perifert är trafiken separerad.

      Följderna av den segregation som ändå finns blir värre med en isolerande struktur som den man hittar i Stockholm utanför tullarna.

  7. Arkitekten den 4 oktober 2011

    http://www.dn.se/sthlm/ungdomarna-en-nyckelfraga
    http://www.dn.se/sthlm/kista-ar-pa-vag-upp-statusmassigt

    Hittade jag i kalendariet. Täby är mest en villakult. Men menar du att vacker stad inte hälper människan i sin skuggtillvaro? Det verkar ju som om det ändå har samlats fler sociala problem i sådant som anses av många som fult än i motsatsen.

    • Lisa den 5 oktober 2011

      Ja i de där artiklarna lyfts en massa saker fram som orsakar sociala problem, ex:försämringar i samhällsservicen, höjda hyror i samband med renovering, arbetslöshet etc. En av artiklarna lyfter fram att man satsar på Kista som ligger intill men svaret från de boende blir ”Det krävs mer än att bygga om en park” [...] ”– Folk måste få känna sig som en del av samhället, genom studier eller arbete, säger Rami Al-khamisi.”

      Alltså inte ”känna sig som en del av samhället gnm vackra/häftiga/spektakulära/tät-blandstadiga hus”.

      I jämförelse med det som artiklarna tar upp är alltså arkitektur en dålig faktor att utgå från om man vill analysera människors sociala villkor. Det var ju just det som järvaborna protesterade mot, dvs att putsa fasaderna/statusen och höja hyrorna.

      I övrigt så finns det annat i Täby än villor. Har du ex varit i Grindstugan och sett någon social kollaps på senare tid?

    • Lisa den 5 oktober 2011

      Och med tanke på hur det sociala och politiska engagemanget tar sig uttryck i Husby så är det ta mig f*n oförskämt att kalla det ”social kollaps”. Om ni tycker husen är fula så ska ni inte säga att människorna också är det.

  8. Victoria Danielsson den 5 oktober 2011

    Det är ändå märkligt hur man inte kommit till att förvandla förorterna till stadslika platser. På slutet av 80-talet och 90-talet fick man för sig att lite färg ska fixa det hela, gärna aprikost och pastellblågröna toner. Men inte några förtätningar mer än spaljeer och sop/kompostrum. I stan däremot gjorde man hela södra station – som en tätbyggd förort i stan. Ok, det var inte gjort då, men nu ska man verkligen ta tag i det, speciellt när man börjat gilla modernismens estetik och kan förtäta med respekt för det förflutna. Eller ska Stadsmuseum börja blåmärka gräsmattorna emellan husen med?

  9. Anna L den 5 oktober 2011

    Håller med! Fram för fler trädgårdstäder och områden som röda bergen och Helgalunden slingrande gator med mycket träd och lummiga gårdar! Fram för en blandning av bostadsformer. Sedan tror inte jag att arkitektur ensamt kan få bort sociala problem men god stadsplanering där olika aktiviteter ges utrymme är viktig. Lekparker för både små och stora barn. Idrottsplaner, odlingslotter, bibliotek, badhus etc… Idag verkar mycket av aktivitetsutbudet bestå av shopping. Sedan behöver allt inte vara tätt. Stockholm må behöva fler bostäder men att eftersträva rikt folkliv

  10. Anna L den 5 oktober 2011

    överallt hela tiden är inte det viktigaste.

  11. Victoria Danielsson den 5 oktober 2011

    @Lisa
    Vart står det att människorna är fula??? fattar ingenting. Husby har hat sina stora problem, varit negligerat och behöver verkligen satsas på. Det räcker inte med en massa projekt. Man behöver helt enkelt få fart på området. Det är inget fel på stället, tvärtom har det hur mycket potential som helst. I artikeln hänsvisas generellt till de corbusierinspirerade områden, och internationellt är det ett stort problem på flera ställen. De är helt enkelt inte attraktiva.

    Allt kan inte lösas med hoppfulla projekt, man måste ge något för att visa att områdent uppskattas av staden, och fler blir vi så varför inte rikta blickarna mot de platser som faktiskt är perfekta att förtäta, allt finns redan med infrastruktur och rörläggningar o s v. Dessutom har folk som bor där visat sig trivas där och då betyder det att fler kan tänkas flytta in, Allt är inte socialplanering.

    • Lisa den 5 oktober 2011

      Nä det står inte att människor är fula, det står nåt mycket värre…att det människorna i Husby är sociala misslyckanden.

      Med bild och bildtext får Husby exemplifiera de modernistiska ”områden[a]s brist på humanistisk insikt [som ju är] är orsaken till deras totala sociala och ekonomiska misslyckande”.

      Att bygga lite hotell som i Kista, eller att som fastighetsägare putsa fasaderna eller bygga bort trafiksepareringen är just sådana projekt som du säger inte leder nånstans.

      De problem som lyfts fram i DNs artiklar och av de boende själva är istället det som krävs om området ska ha förutsättningar för att fungera väl. Att vara estet är trevligt men som bedömningsgrund för människors sociala villkor ger det väldigt lite och leder ofta till felaktiga slutsatser (som ex att det råder social kollaps i Husby).

  12. Victoria Danielsson den 6 oktober 2011

    @ Lisa

    Nej, det står det inte. det står ”Husby, byggt på modernistiska visioner under miljonprogrammet som idag kräver stort arbete för att där skapa attraktiv stadsmiljö. Foto: Henryk Kotowski”. Läs. Du är bara ute efter ett bråk, vilket din signatur har som specialitet. Hur orkar man sitta och läsa in saker som inte finns? Egentligen tycker du illa om människor i Husby och vill att de skall ha kvar socialstrukturen för din politiska övertygelses skull.

    • Lisa den 6 oktober 2011

      Ok, om jag missförstått artikeln, var råder det då ”social kollaps” och vilka människor inkluderas i denna?

      Om man säger så dumma saker som att det råder social kollaps i områden där människor lever så får man nog räkna med bråk och kritiska kommentarer.

  13. Victoria Danielsson den 6 oktober 2011

    Skriv något intressant istället för att klaga!

  14. Victoria Danielsson den 6 oktober 2011

    Just därför är det perfekt att bygga till.

  15. Victoria Danielsson den 7 oktober 2011

    Eftersom du enbart vill attdet här handlar om dig så ska jag delge siffror: i DN artikeln finns följande: Årsinkomst över 360.000 kr: 544 st (av 11.555.)
    Arbetslöshet: 7,6 procent.
    Saknar slutbetyg i svenska, engelska eller matematik (åk 9): Cirka 20 procent/ämne.

    2006 Hände detta: http://www.expressen.se/1.356394

    det verkar som om det finns en fin såjord för en socialkollaps, men medan du anklagar de som vill komma att bygga om, göra stället populärt, blunda för siffror och artiklar för att smutskasta människor som bor där, så händer inget positivt. Snarare skyndas bara socialkollapsen på. Hoppas du kan stå för det.

    • Lisa den 7 oktober 2011

      Så det är trots allt i Husby den sociala kollapsen ägt eller kommer att äga rum? Enligt artikelförfattaren är det på grund av den modernistiska och antihuman arkitekturen. Inget av detta är ju som tur är sant.

      I artikeln och kommentarerna ovan så framgår det att jag lyft fram just arbetslöshet, studier och inkomst som de faktorer som måste lösas för att sociala missförhållanden ska motverkas. Kanske missade du det?

      Övriga debattörer, inklusive artikelförfattaren och du själv, pratar istället om estetik och stadsplanering. Att tro att tät blandstad, fina hus, lekparker åt barnen och avskaffandet av trafikseparering leder till att inkomsterna ökar i Husby, att kunskapen i matematik blir bättre eller att arbetslösheten och uppgivenheten försvinner är minst sagt naivt. Utmärkelsen ”Årets idiot 2011” delades ut till Mark Isitt för sina artiklar som hävdade just det. http://syntesforlag.blogspot.com/2011/03/arets-idiot-2011.html

      Om det vore så att en viss arkitektur skapar social kollaps, och att annan arkitektur omöjliggör social kollaps, så skulle det inte finnas slum i Genuas innerstad bland alla 1600-tals palats och Grindstugan i Täby skulle inte ha höga bostadsrättspriser (ett mått på attraktivitet). Inte heller skulle det finnas upplopp kvartersstäder. Franska revolutionen och studentupproren i Paris har alltså aldrig inträffat medan upploppen i Paris förorter däremot är stadsplaneringens och arkitekturens fel, alternativt Corbusiers fel.

      Faktum kvarstår. Arkitektur och estetik är inte bara ett dåligt analytiskt begrepp, det är även ett uselt sätt att möta sociala problem och missförhållanden. Eller som de boende i Husby själva säger: ” Det krävs mer än att bygga om en park”.

      Allt detta står jag för eftersom det bättre bidrar till att motverka samhällsproblem än att försöka stadsplanera och bygga bort symptomen på sociala och ekonomiska problem.

  16. Rille den 8 oktober 2011

    Upploppen i Paris var mestadels gjort av innevånare från de socialt kollapsade förorterna utanför Paris, ritade i Corbusiers anda. Slum i Genua har klasshistoriska rötter, men du kanske skulle åka dit och se själv. Men vart är slummen i Stockholm, knappast i den vackra stenstaden. Årets idiot får du dela ut till vem du vill, årets modernist skall du få Lisa. Grattis till total tankekollaps och fantastisk vänsterkonservarism! Skönt med idealister, de roar så gott till kaffet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>