Det är handeln som är grunden för våra städer.

Handelsområden byggs oförtrutet vidare. Var tog debatten om långsiktigt hållbar samhällsutveckling vägen? En utveckling som ska gå mot blandstad där samhällsfunktioner, arbetsplatser och handel integreras med bostäder och där det offentliga rummet utgör den starkaste attraktionen.

Det är handeln som genom historien har varit grunden för våra städer. Ett sätt att skapa goda förutsättningar för attraktiv blandstad torde således vara att anlägga bostäder vid våra befintliga handelsområden.  Positiva synergier mellan handelsområde och bostadskvarter skulle uppstå på flera olika sätt.

Blandstad är ett väl beprövat och lyckat koncept. Foto: Stockholmskyline

Handelsområdet skulle bli mer intressant att besöka eftersom det kompletterat med den nya bostadsmiljön skulle bli en komplex stadsmiljö med ett rikt utbud av vackra miljöer, restauranger, mysiga caféer och småbutiker. En annan viktig positiv spin-off effekt skulle bli att boende i området skulle kunna gå eller cykla till handelskvarteren samt att kollektivtrafiken skulle byggas ut till området och samutnyttjas av kunder/besökare – boende. En medveten transportplanering är en av grunderna till en uthållig samhällsstruktur.

Blandstad skulle vara möjligt att bygga i gränssnittet mellan befintligt handelsområde och nya bostadskvarter eftersom småbutiker och restauranger i de nya bostadshusen framförallt skulle få sitt kundunderlag från handelsområdet.

En stadsgata med blandade funktioner kan alltså byggas i anslutning till det befintliga handelsområdet eftersom kundunderlaget finns. Utan kunder ingen blandstad.

Foto: Holger Ellgard

Kungens Kurva eller snart varsomhelst? Foto: Holger Ellgard

Vi kommer att se en ökad efterfrågan på bostäder i kvalificerad stadsmiljö. Detta är ett sätt att möta den efterfrågan. Det ställer naturligtvis krav på att miljön som byggs är högklassig och attraktiv.

Det finns förorter som innehåller handel. Men där saknas det stadsmässiga offentliga rummet. Ingen stad utan ett stadsmässigt offentligt rum.

Välkomnar en sådant hus besökaren? Foto: Kalle

 Det finns stadsmässiga gator som husen vänder baksidan emot och som inte innehåller något offentligt liv, inga entréer eller stadsmässig kvartersstruktur med hus vid hus. Inget stadsmässigt offentligt rum utan stadsmässiga byggnader.

 Vi måste acceptera att kedjan inte är starkare än den svagaste länken. Otaliga misslyckade stadsutvecklingsprojekt vittnar om att det inte finns någon genväg. Stora möjligheter att skapa nya marknader öppnas för dem som lyckas skapa en stadsmiljö med kedjans alla delar – för då bygger vi den så otroligt attraktiva blandstad som vi så länge pratat om.

Erika Wörman

Skyline

 

8 kommentarer

  1. Jörgen Sundström den 21 januari 2012

    Internethandel kommer mer och mer. Nu senast även i livsmedelsbranchen, Linas matkasse mfl. Hur tror ni att det kan komma att påverka stadsbyggnaden i framtiden?

    • Carlo den 21 januari 2012

      Än så länge har inte det påverkat detaljhandeln, snarare tvärtom. Samma effekt som micron på mat på 80-talet som spåddes helt reducera mathandel och matlagning. Det blev tvärtom. Dessutom var det en del i den nyskapade gymkulturen.

  2. Herbert, Tingesten den 21 januari 2012

    Kungens Kurva har tyvärr inget fantastiskt bra kollektivtrafikläge så man ska kanske vara försiktig med att lägga riktigt stora bostadssatsningar just där som ökar på trängseln på stadens gator och vägar. Annars är det glädjande att Sthlm Skyline gör klart att man ser sambandet mellan handel och blandstad — de ofta förekommande utfallen mot nya butikslokaler i innerstaden kan annars lätt ge intrycket att nätverket är emot handel av princip.

    • Carlo den 21 januari 2012

      Just det, jag glömde bort att du älskar gallerior. De där som det visst var för många av enligt DN…

      • Herbert, Tingesten den 22 januari 2012

        Jag älskar dem inte, jag hatar dem inte, lika lite som jag hatar/älskar enskilda gator med butiker. Det låter som en märklig åsikt att det skulle införas en maximal gräns för hur många butiker som ska vara tillåtna i en stad, men DN har (liksom SvD) gett plats åt många bisarra tyckare de senaste åren, speciellt när det gäller stadsbyggnad.

        • Carlo den 22 januari 2012

          Bisarrt är nog helt enligt vilken bok man håller sig till.

  3. JF Åbom den 24 januari 2012

    Tack för en mycket bra artikel som klargör sambandet mellan stad och handel! Även om viss handel flyttar över på nätet kommer det alltid finnas underlag för väl utbyggd stadshandel, service och restauranger bara dessa integreras med tät kvartersstad.

    Trots att det är comme-il-faut bland innerstadsbor att beklaga sig över innerstadsgallerior är det förvånande hur många som faktiskt besöker dem. Handeln har ju bytt skepnad många gånger under 1900-talet och stadens rum har då också förändrats. Jag tror att det är viktigt att vi även i fortsättningen uppmuntrar till integrerad stadshandel, inte minst också för att den är en viktig del i Stockholm som turiststad (tillsammans med välbevarde historiska miljöer).

    De här tankarna från Erika Wörman hade jag gärna sett i Stockholms skylines yttranden kring ”Promenadsstaden”. Var handel lokaliseras, hur den hanteras och vilken roll den har för att skapa trivsamma stadsmiljöer är en fråga som politiker kan påverka.

    • Bbb den 24 januari 2012

      Absolut. Och politiker kan påverka allt inom stadsbyggnad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>