Berlin Townhouses; Lösning för Västra City?

Berlin är en av de städer där det experimenterats mest. Eftersom staden bombades och delades efter andra världskriget är detta förståeligt. Det flesta hus som uppfördes under efterkrigstiden var av modernistisk karaktär. De placerades efter flerfiliga vägsystem eller vid öppna platser. Om det än uppfördes något.

Det har visat sig att folk inte alls trivs i dessa schematiska stadsdelar utan hellre tränger ihop sig i de fåtalet kvarvarande stadsdelarna från tiden före andra världskriget.  Efter att en folklig opinion som startats av Wilhelm von Boddien för 20 år sedan med privata medel, antog regeringen år 2007 förslaget att man skall återuppföra Berlins slott som brändes ut 1945 och sprängdes av DDR 1950.Historieromantik tycker en del, andra välkomnar projektet eftersom det länkar samman 1800-talets paradgata Unter der Linden som avslutas med Brandenburger Tor.

Berlins slott innan andra världskriget.

Berlins slott innan andra världskriget.

Samtidigt har en annan stadsdel vuxit fram. Helt modern, byggt med moderna metoder för moderna människor. Hur ser det då ut? Högt, stort och inglasat? Nej, tvärtom har man valt att bygga ”townhouses”.

I centrala Berlin anlades efter kriget stora fria ytor med gräs. Dessa har länge ansetts anti-urbana och allmänt tråkiga. Dessa har också varit en byggreserv. Sedan några år har man realiserat dessa med något helt nytt. Byggnadssättet är inspirerat av Amsterdam. Husen som är sammanlänkade har i snitt tre fönsteraxlar och fyra våningar. Även om huskropparna liknar varandra i storlek och färgsättning är uttrycket olikt från varandra. Detta skapar en intressant och lugn stadsbild. Inte heller har man lekt med historiska former eller element. Det enda som är historiskt är att i vissa har man haft ambitionen att återskapa gatusystemen till tiden före kriget.

Budskapet är klart: Detta är modernt. Med dessa områden har centrala Berlin återupplivats. Familjer har fått tillgång till ekologiska och moderna hem med ett eget uttryck. Inte som tidigare då man hänvisades till exklusivare villaförorter vilket gav större segregation. Området Friedrichswerde är klart. Och fler planeras i Mitte och Prenzlauer Berg. Kritiken har varit lågmäld, mer än att man påpekat att det är mycket höga priser samt att visa gator är gjorda som gated communities. Fasaderna har i vissa fall anklagats för monotona vilket är ett överraskande påstående när man ser dem. Däremot har den traditionella urbaniteten prisats. Den finmaskighet i den socialstrukturen man vill åt kan på sikt ske, i nuläget är det dock relaterat till inkomst.

Berlins nysatsning på lägre arkitektur

Berlins nysatsning på lägre arkitektur. Bild: Wikipedia

Denna stadsstruktur hade kunnat vara en förebild för Västra City, minus gated communities. Den rådande förvirringen om att skyskrapor och höga hus skall vara något modernt är blott en seglivad myt. Skyskrapor hör till det förgångna likaså enorma huskroppar, uppförda i ingenjörsteknik hemmahörande på 1970-talet som spänner över hela kvarter. Västra City skulle bli en alldeles utmärkt townhousestadsdel, kanske som man alltid byggt med en viss terrassering mot vattnet. Att låta personer av olika socialskikt köpa eller hyra in sig efter förmåga i en sådan struktur skapar grunden till en dynamisk struktur där integration blir möjlig. Idag har Stockholm som många andra storstäder problem med detta eftersom stora blockbyggnader tenderar att attrahera samma socialgrupper, och stryper således klassintegrationen i sin linda så att vi kan få det myllrande folkliv politikerna satt som mål.

Slussen sent 1800-tal. Terrasseringen gav en mjuk stadsbild som framhävde strandlinjen. Foto: SSM

Slussen sent 1800-tal. Terrasseringen gav en mjuk stadsbild som framhävde strandlinjen. Foto: efter SSM

Av Matti Shevchenko Sandin, bebyggelsehistoriker och redaktör för Stockholmskyline.se

Klicka på länken för att se Jernhusens information om planer för Västra City

10 kommentarer

  1. karin Ohlsson den 10 januari 2011

    Wow, du ger verkligen uppslag till idéer. Inget är så bra som folk som säger DET GÅR INTE och har fastnat i uråldrigt tänk om hur bilar skall kunna belägra city ännu en gång.

    Naturligtvis skall Stockholm satsa på en komplett miljöstadsdel med ett enkelt gatusystem som gör att man bara kan åka ned på ett ställe o ut på det andra. Främja att man tar ben eller cykel till hjälp. Man kan absolut göra detta om man kollar på planen, bara viljan finns och inte gammalt modernisttänk sitter i vägen. Husen i Berlin är vackra och om man tar bort ett i raden(som bilden visar), säg vart femte borde detta kunna gå. Dessutom borde man anlägga mycket grönt. De bilder som visats från Jernhusen är åtminstone från den där höga muren som skall till inte alls så långt från Berlinerhusen, så någon på något kontor med alla möjliga tekniska hjälpmedel och expertis anser tydligen att det minsann går. På bilden ser det ut som om torsgatan skall byggas om ändå så varför bara säga NEJ! Dina tidigare kommentarer tyder ju på att verkar vara FÖR allt möjligt som 1900-talets skyskrapor.

    Fram för en ultra-miljö stadsdel i Stockholm som vi verkligen kan skryta internationellt med och inte bara härma alla andra.

    • Niklas den 10 januari 2011

      Västra city har sin fördelar, men till viss del känns det som man bygger fast sig. Ett alternativ vore att låta södergående tågtrafik (ex 8-9 spår, 4-5 plattformar) dras i tunnel, med norrgående (ex 8-9 spår, 4-5 plattformar) på viadukt. Sedan kompletterar man nuvarande Centralstationen med ett välvt glastak över viadukten (Som Berlins nya centralstation).

      Därefter kan exempelvis Klarabergsgatan få en lägre nivå och direkt korsning med Vasagatan. Kungsgatan skulle korsa Östra Järnvägsgatan. Uppdelningen i tunnel+viadukt skulle ske ungefär där pendeltåg en idag går i tunnel under fjärrtågsspåren. Då skulle hela gatunätet kring Norra Bantorget/Torsgatan kunna sträcka sig ned mot vattnet.

      Överdäckning av spår skulle istället ske mellan St Eriksbron och Karlberg, där staden nivå är i linje med överdäckningen. Överdäckningen skulle då bara bli en fortsättning av själva staden.

      • Herbert, Tingesten den 10 januari 2011

        Det sista skriver jag helhjärtat under på. Tunnel+viaduktidén är intressant men det är en kort sträcka det handlar om och det kan bli svårt att få plats med ramperna (2,5 meters stigning per 100 m max), och plattformarna måste vara plana.

        Tror vi måste leva med lådan och rikta in oss på att koppla ihop den med omgivningen. Barnhusbron skulle kunna vara nyckeln: Låt säga att man river den på halva bredden (den är redan dubbelt så bred som behövs) och återuppbygger den på samma nivå som Kungsgatan, med en ramp upp till Tegnérgatan (som tidigare, fast brantare) och en ner till Torsgatan. Torsgränd skulle kunna förlängas in på området med en viadukt över Torsgatan, och man skulle kunna bita i det sura äpplet och rätta till ett av de få misstagen man gjorde när man byggde Norra Bantorget-området: huset som blockerar Kammakargatans förlängning. Alldeles nytt, men riv det. Det gamla stationshuset i tegel som ligger väster om Clarion Sign skulle man kunna vinkla om 90 grader så skulle man få plats med en koppling till Torsgatan där också. Eventuellt skulle man även kunna bygga en mindre enfilig bro i Pipersgatans förlängning.

  2. Magnus den 28 september 2010

    Men blir det inte lika brett hur man än gör?

  3. Erik den 28 september 2010

    Jag tycker townousen är ett för smalt koncept, bokstavligt talat. Det känns inte riktigt som om det är ett optimalt utnyttjande av yta. Jag hade hellre sett hus 4-5 gånger så breda.

  4. Johanna den 27 september 2010

    Välskrivet och tankeväckande!

  5. Alexandra den 24 september 2010

    Håller med. Jag tror att människor trivs i personliga och omväxlande miljöer. Det är roligare att kunna säga till de som kommer på besök att ”jag bor i det gröna huset med runda balkonger”, än att säga ”jag bor på tredje gården i nummer 47”. Är så trött på alla områden och hus som skapar anonymitet. Idén med terasseringar är härlig. Vem gillar inte terasshusen i Gröndal.

    Sedan tycker jag Slussenbilden ovan är exempel nog att Stockholms topografi med sina förkastningsbranter är dramatiskt nog – inte behövs väl skyskrapor för att göra det mer spännande.

  6. Andrej den 24 september 2010

    Intressant förslag,
    allt är bättre än skyskrapor.

    Skyskrapor är arkitekters våta dröm, en symbol för deras personliga varumärke.

    Städer som klarar av att förbli platser för människor kommer alltid att vara mer attraktiva för boende, turister.