Råd till politiker

– för en lyckosam stadsutveckling               

Blasieholmen

Vi kan konstatera att dagens utmaningar för Stockholm är att:

  • Storstockholms redan starkt monocentriska funktion förstärks
  • Segregationen i förorten befästs alltmer
  • Skärgårdslandskapets topografi suddas ut och vattenrummen byggs för
  • Innerstadens siluett förflackas av stora hus och påbyggnader
  • Vi har fortfarande inte lyckats skapa levande stadsmiljöer utanför tullarna”

Dra nytta av Stockholms så alldeles unika karaktär i stället för att som nu sker befintliga värden alltmer förstörs genom onödig förtätning av innerstaden. Konsekvenserna av detta är negativa såväl ekonomiskt som socialt och ekologiskt. Bygg istället mer av det som av allmänheten uppfattas som riktig levande stad. Förtäta där det bidrar till attraktivitet, integration, företagande, resurshushållning och minskad energianvändning.

Stadsplan och stadsutveckling generellt

Sedan länge behövs mer stad med de kvaliteer som gör innerstaden attraktiv; Optimal befolkningstäthet, som ger underlag för butiker, service, nöjen och anlagda parker; Betoning av för Stockholm karakteristisk topografi och grundkaraktär; Mellan och inom stadsdelar sammanhängande stadsgator och torg omgivna av vackra byggnader i mänsklig skala som medvetet formar det offentliga rummet; Dessutom integrerade företagsområden.

  • Satsa helhjärtat på att de regionala stadskärnor som Regionplanen RUFS 2010 förespråkar förtätas och utformas så att de av allmänheten uppfattas som ”riktig”stad med stadskaraktär och innehåll som kan konkurera med innerstaden i attraktivitet. Med skärpta krav och konkurrens är detta fullt möjligt.
  • Översiktsplanens –Promenadstadens – inriktning att utöka innerstaden i sammanhängande stråk radiellt måste kompletteras med bebyggda stråk också på tvären urbana korridorer.
  • Integrera kvarvarande arbetsområden. Blandad stad kräver såväl handel, service och nöjen som hantverk och småindustri. Det räcker inte med enbart kontor och butiker. Tag vara på de möjligheter till blandning av bebyggelse med olika standard och hyresnivå som som dessa arbetsområden också ger. Våga blanda in eller bevara bostäder med äldre lägre standard.
  • Omvandla trafikleder både i innerstad och förort till boulevarder med trafikljus, hus och träd
  • Bevara strandnära natur, utveckla strandnära fritids- och hobbyverksamheter med anknytning till vattnen så att allt detta blir tillgängligt för hela närområdet.
  • Utveckla befintliga villaområdens möjligheter som rekreations- och strövområden för intilliggande och insprängd tätare stadsbyggd. De utgör en viktig del i stadens gröna struktur.

Integration såväl som bättre möjlighet till företagande i synnerhet för invandrare förutsätter tillräcklig täthet, med kringliggande stadsdelar sammanhängande småskaligt gatunät och i alla avseenden blandad bebyggelse och verksamhet.

Dagens separerade stadsdelar ökar segregation, ger stort avstånd till butiker service och nöjen, orimliga prisskillnader. Bortbyggda företagsområden är negativt för företagssamheten, alldeles särskilt för invandrare och start-ups.

  • Utveckla hela storstadsområdet så att det upplevs som en helhet och alla dess innevånare upplever att de bor i samma vackra skärgårdsstadstad.
  • Utveckla förebilder för hur bebyggda stråk också på tvärs mellan förortens stadsdelar ska kunna åstadkommas samtidigt som funktionen hos de ekologiska korridorerna upprätthållas. Inget annat än bebodda hus ger nödvändig känsla av trygghet för gående och cyklister
  • Särskilt invandrartäta områden måste länkas samman med omgivningen och ges möjlighet till företagande inom service, hantverk mm genom god tillgång till äldre billiga verksamhetslokaler vid folkrika stråk.
  • Lokaliseringen av nya märkesbyggnader ska självklart, som alltid gjorts, följa med stadens utveckling till stadens nya tyngdpunkter för att markera betydelsen dessa.
  • Likaså viktigt att staden går före genom att där lokalisera hela eller delar av av sin egen verksamhet
  • Särskilt start- up företag kräver låga hyror och tillgång till industri- och hantverksnätverk som bara finns i de aldre företagsområdena. Liknande gäller kulturarbete
  • För många industri företag är det rimligt centrala läge som bara de äldre företagsområdena kan erbjuda en nödvändighet bl. a. för kontakter med högskolornas spjutspetskompetens.

Hållbarhet

Det är inte ekonomiskt hållbart eller ens ekologiskt och socialt hållbart att som sker idag pressa in ny byggnadsvolym i Stockholms centrala delar genom dyra och komplicerade lösningar som att bygga på tak och vindar, ovanpå spårområden eller på områden i behov av penningslukande och ekologiskt tveksam sanering- inte heller den sociala sgregering eller det stora bilberoende som den glesa förorten ger. Två bostäder på taket ger fem på marken.

  • Det är staden utanför tullarna som behöver förtätas. Innerstaden har för vårt klimat optimal täthet. Att den har dubbelt så stor täthet som t. o. m. Hammarby Sjöstad säger en del.
  • Skyskrapor resp. höga hus är extremt resp. onödigt dyra och energi och materialkrävande
  • Att riva en befintlig byggnad är slöseri med miljöresurser oc kräver nästan lika mycket energi som att värma den i hundra år. Dessutom förslösas sociala, ekonomiska och ekologiska värden
  • Vindsinredningar och påbyggnader på tak riskerar av tekniska skäl husens fortbestånd
  • Hållbarhet kräver flexibilitet också i stadsplanerna inte bara i de enskilda byggnaderna
  • Mark som inte utnyttjas maximalt innanför tullarna bör ses som möjlighet för det idag oförutsedda i stället för att exploateras med bostäder och kontor.
  • Dagens övertro på att moderna byggnader är så flexibla att detta inte behövs är förödande.
  • Det är ur energi och logistiksynpunkt oklokt att avhända sig möjligheten av godstransport sjövägen till stadens centrala delar
  • Transporter med bil ökar när hantverks- och servuceföretag, som till stor del verkar i innerstan med omnejd, tvingas flytta från dagens företagsområden ut till periferin

Stadskaraktär och värde

Stockholms unika karaktär och skönhet har såväl ekonomiskt och socialt värde som kulturellt. Grundläggande är skärgårdslanskapets speciella topografi som tillsammans med ett medvetet förhållningssätt till denna har skapat den unika stadsbilden. Karaktäristisk för dagens innerstad är siluettens vågrörelse med uppstickande kyrktorn – likaså vattenrummen och växlingen mellan jämnhöga bebyggelsefronter direkt invid innerstadens kajer, historiska märkesbyggnader av sällsynt kvalitet, mäktiga förkastningsbranter och obebyggd natur.

Med dagens stadfsbyggnadspolitik eroderas doch värdet snabbt och Stockholm blir alltmer likt vilken vildvuxen stortad som helst. Skärgårdslandskapets öar växer ihop. Det småskaliga taklandskapet slätas ut. Kyrktornen byggs för. Monumentalbyggnaderna ”överglänses” av nybyggnader i kolossalformat. Stadsgator med harmoniskt formade byggnader läggs i skugga av högre opersonliga nybyggnader i stål och glas. nybyggnader. Siluett och övriga topografiska särdrag förflackas. Bebyggelse som berättar om Stockholms speciella historia rivs.

  • Förstärk det karaktäristiska i Stockholms stadsbild i ställer för som nu i allt snabbare takt sker att topografin osynliggörs p. g. a. bebyggelse som motverkar i stället för markerar den.
  • Riv inte byggnader och anläggningar som berättar om sjöfarts-, industri-, köpmanna- och ämbetsstadens historiska framväxt
  • Avstå från påbyggnader på stenstadens byggnader. De inte bara förstör upplevelsen av siluettens vägrörelse. De förvandlar småskaligt taklandskap till industriliknande arkitektur.
  • Kvarvarande platser i direktkontakt med vattnet måste förbli obebyggda – Blasie-holmen för sjöfart, skärgård och kulturaktiviteter – Slussen för dess panoramautsikt och dess mjuka sammanlänkning av Söder med Gamla stan.
  • I stadslandskapet kvarlämnade bergknallars upplevelsevärde bör inte glömmas bort. Lika så viktigt att satsningen på de gröna inslagen i stadsmiljön fullföljs
  • Lär av misstaget med Waterfrontbyggnaden, De överstora husen framför Centralstationen och på Blekholmen som förutom att förvanska resp. dölja upplevelsen av Stockholms stadshus och klara kyrka, skadar siluett och skärgårdskänsla
  • Bevara utblicken mot Gamla stan från Klara sjös stränder, från Kungsbron respektive Barnhusbron. Fullfölj därför inte planerna att bygga över spåren mellan World Trade center och Blekholmen.
  • Om ”Västra City” på spårområdet som diskuterats en gång skulle bli verklighet förstörs hela upplevelsen av Klara sjö som del i ett skärgårdslandskap.

Befintliga byggnaderoch arkitektoniska tillskott

Stockholm har i stenstadens byggnader ett synnerligen värdefullt och robust byggnadsbestånd. Den förfulas, förvanskas och i många fall rent av riskeras idag genom:

  • påbyggnader, vindsinredningar och vanliga reparationer.
  • nya fasader utan materialkänsla och utan samklang med övrig bebyggelse och skala
  • att för helhetsupplevelsen viktiga detaljer inte beaktas i bygglovgivningen och att förändringar av dessa följs inte upp.

Se till att istället

  • Eventuella ytillskott ska harmoniera med befintlig bebyggelse och bidra positivt till helhetsmiljöngöra den mänsklig, befrämja kreativitet och trivsel
  • Uppstickande stora hus intill eller i siktlinjen förminskar upplevelsen av befintliga monumentalbyggnader och miljöer. T. ex. kommer man i klart väder att se ”Tors Torn” stå på kungliga slottets tak från Katarinavägen.

Stadens förslag till Slussen är ett missgrepp. Gamla stan och Skeppsbron utsätts för ett brutalt möte. Höjdskillnaden upp till Söders höjder överbryggas inte på ett naturligt sätt. Känslan av det ursprungliga näset mellan stadsdelarna försvinner. Funktion, ekonomim , provisorietid kan göras betydligt bättre. Det finns åtminstone ett genomförbart alternativ. Slussen Plan B är till väsentliga delar lika långt drivet beträffande detaljstudier som stadens förslag och kan genomföras;

  • utan att ny detaljplan behövs,
  • med bättre funktion, till mycket lägre kostnad, under betydligt kortare tid
  • med betydligt mindre olägenhet under provisorietiden.

Det föreslagna Nobel Center skulle bli en främmande koloss i stadsbilden. Blasieholmen är vår sista vattennära stadsrum i innerstaden. Dess byggnader är viktiga sjöfartsminnen. Var kan man annars utveckla aktiviteter och, nöjen för skärgårdsturismen och service för Stockholms unika skärgårdsflotta?. Vad händer när Nationalmuseum behöver mer lokaler? Den alltför stora byggnadsvolymen;

  • kräver rivning av en unik hamnmiljö med stor potential för skärgårdsturism mm
  • förtar upplevelsen av respektive döljer närliggande monumentalbyggnader (Nationalmuseum, Dramaten, Skeppsholmskyrkan m fl)
  • skadar särskilt genom sin höjd vattenrummets så speciella karaktär
  • En med tanke på Nobels ambition mer relevant och lika värdig plats för lokalisering vore i närheten av vetenskapsstaden t.ex inom Etapp 2 av Hagastaden

Stockholm Skylines styrelse består av Peter Elmlund, Matti Shevchenko Sandin, Henrik Waldenström, Kerstin Westerlund Bjurström, Erika Wörman och Ole Settergren.