Expeditionshuset rivs

IMG_7508

För drygt två månader sedan revs Klockhusbyggnaden vid Norra Station för att ge plats åt det betongdäck som skall utgöra mark över spårområdet i Hagastaden. Nu är det resterande byggnation från 1924 som raderas.

Expeditionshuset vid Norra station kommer att rivas inom två veckor. Det blir den sista delen av Norra stationsbyggnaderna som raderas. I februari revs Klockhuset och mellanliggande byggnader. Rivningen av Klocktornet blev en skandal och Folkpartiet krävde utredning både på detta om man kunde spara den kvarvarande tvillingbyggnaden. Lite skamset tillkännagavs från Moderaterna att Klocktornet skulle återstå som planerna varit – dock en replika. Materialet var då till salu på Blocket.

Stockholms_norra_

Expeditionshuset. Foto: I99pema

Hagastaden har till sin form mycket litet med intilliggande stadsdelen Vasastaden. Byggnaderna blir högre och gatorna smalare. För att markera denna nya stadsdel har man fått fram två enorma byggnader som skalförskjuter båda områdena. Hagastaden blir då skinande ny och får hoppas att detta räcker för karaktär. Det hade varit enklare om man låtit Norra Stationsbyggnaderna vara kvar, för att då skapa en led bakåt för det nya, en naturlig samlingspunkt samt att dessa mitt i den höga bebyggelsen hade blivit en vacker kontrast – några märkesbyggnader så att säga. Problematiken med att betongdäcket kommer att ligga högre än nämnda byggnader är knepig, men problem är till för att lösas.

maxresdefault

Hagastaden skall karaktäriseras av höga punkthusliknande byggnader med en parkremsa mellan sig.

Det är lätt att raljera om hur några få byggnader skall sätta punkt för en klubbad plan. Bostäder är glödhett ämne i Stockholm och ”offer” görs. Hur många kan man fråga sig? Det är dags att sluta se äldre byggnader som något dött eller något som måste förändras. Arkitektur är levande historia och borde uppskattas därefter. På platsen skall 173 bostäder byggas. Kunde man inte fått in dem någon annanstans? Fanns ens viljan?

NorraStation 2010 foto:I99pema

Området innan rivningarna. hade detta inte varit en bra samlingsplats i det nya? Foto: I99pema

Norra Expeditionsbyggden kanske inte är ett av stadens mästerverk, men dåligt är det inte. Det var förr man valde ut monument, alltså något som var av den högre skalan av arkitektur. Detta har frångåtts på de flesta platser i världen och den vardagsnära arkitekturen klassas alltmer lika högt. Allt har sin plats och roll. Min fråga är: hur skall detta nå fram till de som planerar?

Matti Shevchenko Sandin

Vi i vasastan: Hoppet ute för expeditionshuset här

Kommentarsregler: 

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret  publiceras inte. Väl mött!

4 kommentarer

  1. Martin Erlandsson den 9 maj 2014

    Har någon ens brytt sig om det här huset förut?
    Men med laddade ord som ”betongdäck”, ”rivas” och ”raderas” försöker motståndarna till utbyggnad av innerstaden röra upp känslor och oro hos människor som minns, eller har hört talas om, 60-talets omdaningar som inte alltid blev populära.
    Alla tycker olika, men att det ingenmansland bestående av grus och en motorväg som snittar Stockholm och Solna mitt itu kan ses som ett bättre alternativ än det som nu byggs, är för mig svårt att ta in.

    • Peter Bergström den 9 maj 2014

      Varför är allt svart eller vitt? Är man emot stadsbyggnadsutvecklingen om man vill spara äldre arkitektur? När blir byggnader intressanta- finns det definition från början och sedan går det inte att uppmärksamma?

      eller är det snarare de som påstår att allt som föreslås skall byggas som är emot en stads goda utveckling och vill ha samma sorts stad world wide?

      Att riva upp känslor? Snarare informera om vad som händer när staden tar i med ”ingenjörsmässiga metoder” som stadsbyggnadsborgarrådet sa.

  2. Maria hannäs den 6 maj 2014

    När ärendet var uppe för beslut i Stadsbyggnadsnämnden försölte jag få de andra med på att inte riva. Att göra byggnaden (hela) till kultur, restaurang etc. De andra sade nej. I en senasre skrivning uttryckte man sig vagt, och fick med oss andra på den vagare skrivningen. Tyvärr. Man skulle satt ner foten. Som jag gjorde i ärendet om Odenplan. Och Sippans kiosk.

  3. Teresa Wennberg den 4 maj 2014

    Förstod det som att allas protester hade lett till att dessa två byggnader skulle sparas alt
    återuppbyggas? En ny kovändning? Detta känns enormt frustrerande. Man protesterar och försvarar. men allt rullar på som om ingenting hänt – som om alla applåderar dessa hänsyns
    lösa raseringar och ombyggnader. Jag vill INTE ha fler mega gallerior, jag vill ha en mänsklig stad med kultur och en vårdad historia. Stockholm håller på att förlora sin stil och sin säregenhet. Allt mer förortsbetonad.