Positivt nytillskott i äldre gaturum

GrevTureg

Nybyggnad för bostäder på Grev Turegatan 8.

”Kerstin reflekterar” är en serie artiklar av Kerstin Westerlund Bjurström som delar med sig om sina tankar om Stockholms utveckling. Kerstin är arkitekt och flitig medarbetare på Stockholm Skyline, har suttit som ordförande i Svenska Arkitekters Riksförbund SAR, Samfundet S:t Erik och ICOMOS Sweden. Denna gång handlar det om Grev Turegatan 8, färdigställt 2014.

Under senare år har vi i Stockholms innerstad fått se alltför många ofta alltför storskaliga nytillskott med anonyma, blankt avvisande grå fasader. Jag ser det som ett uttryck för det, som många upplever, allt hårdare egofixerade samhällsklimatet till vilket dessa med största sannolikhet dessutom bidrar. Med dagens stereotypa byggande försvinner också bit för bit av Stockholms själ och egenart. Visst finns det människor som upplever det som positivt att den miljö där de vistas i är anonym och kunde ligga var som helst i världen. Men för de flesta av oss vanliga dödliga är det negativt.

Mästersamuelsg

Här på Mäster Samhelsgatan kan man tro att man är lite var som helst i världen.

Variation, nya årsringar och modernitet/utveckling är ledord i Stockholms stads syn på stadsutvecklingen. Jag antar att avsikten från stadsarkitektkontoret är god när dessa ord används i olika sammanhang. Någon djupare analys av vad man egentligen menar har däremot inte presenterats.

När beslutsfattare använder dem för att driva igenom kontroversiella projekt så betyder oftast variation rätt och slätt att bygga högre och större än omgivningen medan nya årsringar och modernitet/utveckling betyder att ta bort något värdefullt eller att i befintlig bebyggelse spränga in något klart avvikande oavsett om det skadar upplevelsen av helheten, begränsarframtida möjligheter eller förstör stora värden.

Kungsbron

Hur kan man bygga ett sådant monstrum på Blekholmen vid Kungsbron i Klara Sjö mitt i Stockholm? På grund av allt som är värre har det inte ens diskuterats.

Att foga in nya byggnader utmed en stadsgata utan att det sker på bekostnad av upplevelsen av kringliggande byggnader och utan att helheten skadas är förstås enklare när det rör sig om mindre byggnader tillskott.

Surbrunnsgatan

Detta hus på Surbrunnsgatan passerade utan anmärkning från Skönhetsrådet, men är det verkligen något som vi vill se?

Den rädsla som finns inom arkitektkåren för att en byggnad som passar in ska uppfattas som pastisch av kollegerna medför lätt konstigare och mer iögonfallande nyskapelser än vad som är befogat.

Ännu ett exempel på nyare i gatumilön infogad byggnad som gör större väsen av sig än dess arkitektur kan leva upp till.

Ännu ett exempel på nyare i gatumilön infogad byggnad som gör större väsen av sig än dess arkitektur kan leva upp till.

Så roligt då att hitta ett positivt exempel på arkitektoniskt nyskapande på Grev Turegatan på Östermalm helt nära dess möte med Birger Jarlsgatan. Det är ett bostadshus ritat av Vera arkitekter AB med en egensinnig arkitektur som i samklang med befintliga byggnader både och smälter in i och berikar gatumiljön. Det till och med skänker ett förlåtande skimmer över huset intill, ett överstort ganska så trist hus från 1980-talet. En snabb titt på kontorets övriga produktion av mastodontiska bostadshus gör mig förstås orolig. Men kan huset på Grev Turegatan vara en början till ett nytt förhållningssätt så är det förlåtet.

GrevTureg

Nytillskott på Grevturegatan som om än med överdrivet lyxigt uttryck nog de flesta upplever som en naturlig del av gaturummet.

Fasadens profilering ger en mönsterverkan som betonar byggnadens roll som rumsbildande och som vägg i ett kontinuerligt gaturum. Till skillnad från dagens släta glasfasader ger den en känsla av kontakt mellan gatumiljö och bostäderna innanför. Trots dess starka reliefverkan upplevs den som solid utan en massa lösa delar som annars är vanligt i nya innerstadsområden som t ex. Hammarby Sjöstad.

Med fina tunna linjer som kompletterar det övergripande fasadmönstret skapas närhet till människan på gatan. Till skillnad från mycket av nytt bostadsbyggande upplevs den på ett självklart sätt stå stadigt förankrad på sin plats.

GrevTureg

Är inte denna byggnad ett exempel på bästa kompetens att tillföra något utan att det sker på omgivningens bekostnad ?

Helt oproblematiskt är förstås inte det valda formspråket. Man undrar om det skulle gå att skapa en hel gatumiljö av ungefär lika höga byggnader med variationer på detta tema på liknande sätt som stenstadens gaturum formats. Mycket talar för att dessa, på grund av deras positiva inverkan på oss människor, är ett oslagbart koncept för tätt, energisnålt, rationellt stadsboende.

Kanske skulle formspråket hos denna nybyggnad kunna ge inspiration så att en ny årsring av stenstad kan fogas till 1880-talets miljöer, med dess klassiska formelement och kraftfulla artikulering, till nationalromantikens och jugendstilens mer upplösta former respektive till 1920-talets klassicistiska miljöer där variationen åstadkommits enbart med strategiskt placerad enkel dekor.

upplandsgatan

Upplandsgatans fasader från sent 18oo-tal som på så smart sätt utvecklats vidare i den beskrivna nybyggnaden på Grev Turegatan.

Det finns ju faktiskt både erfarenhet och forskningsbaserad kunskap om hur olika typ av byggd miljö påverkar såväl människors kreativitet och trivsel som ansvarstagande och social samhörighet. Ett större intresse än dagens hos såväl politiker, andra beslutsfattare och byggprocessens olika aktörer för dessa grundläggande frågor behövs för att åstadkomma det vi behöver. Kan arkitekterna till byggnaden på Grev Turegatan och dess gelikar använda sådan kunskap i kombination med den innovativa förmåga de visat prov på staka ut en väg bort från det modernistiska formspråket så har mycket vunnits.

Hammarby Sjöstad

Dagens försök till kvartersstad håller oftast inte måttet som detta trista exempel i Hammarby Sjöstad.

Kerstin Westerlund Bjurström

Arkitekt SAR/MSA


 

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret  publiceras inte. Väl mött!

5 kommentarer

  1. Sigmund Knag den 20 april 2016

    Jeg setter pris på slik faglig fundert vurdering og refleksjon som her. Mange ’føler’ sterkt om arkitektur, men få kan nyansere følelsene eller knytte dem til de konkrete trekk i en bygning, en gate eller en plass. Ofte rekker det bare til ’Usch, vad fult!’ eller ’Oj, vad snyggt!’ og ikke lenger. Essays som dette kan virke opplysende og oppdragende. Takk, Kerstin!

  2. Anders Wikland den 17 augusti 2015

    Jag tycker att du glömmer en viktig fakta i denna text.
    Att bygga i ett redan befintliga rum finns ju även ekonomiska aspekter i. Att ha en levande stadsbild betyder ju även att det finns affärer och hyresgäster som får gatulivet att vara levande. Genom att bygga ekonomiskt blir husen förvisso kanske intetsägande med fylls med företagare som har råd att hyra lokalerna. Jag kan tycka att är lite kortsiktigt att bara tänka på utseendet utan även funktionen för att utveckla en stadsdel/stadsbild.

    • Stockholm Skyline den 18 augusti 2015

      Hej Anders,
      byggnaden på Grev Turegatan 8 ersatte en annan bostadsfastighet från 1930-talet. Den byggnaden låg enligt 30-talets filosofi inskjuten från övriga fasadlinjer eftersom man på sikt ämnade att bredda vägen för biltrafik.

      Det är sant som du skriver, men kan man inte bygga vackra och intressanta nya områden med samma förutsättningar med recept från redan populär stadsstruktur? Just utseendet och kostnad har faktiskt inte mycket med varandra att göra då mycket är prefab och kan utformas utan stora kostnader. Det är bara viljan som saknas. När man bygger nya områden är dessa idag sällan jungfruliga som på 60-talet då man bebyggde åkrar, grönområden etc. Nu handlar det mera om äldre kontors- och industriområden. Spar man strukturerna som finns, renoverar dessa och sedan gör nya tillägg emellan och i anslutning till dem får man ned hyror för företagare som då kan etablerar sig och skapa just detta levande gaturum.

  3. Arne Kriström den 3 augusti 2015

    Du uttrycker väl vad hundratusentals upprörda stockholmare känner – den största förfulningen sen sextio/sjuttiotalets fula lådor pågår just NU!

  4. Erik Amkoff den 24 juli 2015

    Tack Kerstin Westerlund Bjurström!
    Vilken bra text – och vilka talande bildexempel du valt!
    Hoppas dina väl underbyggda åsikter vinner gehör bland ”glaslådearkitekterna”!

    Erik Amkoff – Stockholm
    Fotograf/Bildredaktör