Sollentuna Centrum – ett fint exempel på de offentliga rummens betydelse för livskvalitet, funktion och ekonomi

sollentuna 10

”Kerstin reflekterar” är en serie artiklar av Kerstin Westerlund Bjurström som delar med sig om sina tankar om Stockholms utveckling. Kerstin är arkitekt och flitig medarbetare på Skyline, har suttit som ordförande i Svenska Arkitekters Riksförbund SAR, Samfundet S:t Erik och ICOMOS Sweden. Denna gång handlar det om Sollentuna – det gamla och det nya.

Sollentuna centrum ligger i Tureberg mellan järnvägsstationen och det ganska burgna villaområde i öster som på grund av närheten till järnvägen och det vackra läget vid Edsviken började bebyggas redan under 1890-talet. På andra sidan om järnvägen mot väster ligger ett stort miljonprogramsområde. Min minnesbild av platsen från ett besök för femton år tillbaka eller kanske mer var av ett insomnat litet centrum i vårdad tegelarkitektur, en trist köplada från 70-talet med ett magert utbud av butiker och några stora sådana företagsbyggnader som man ser utefter spår och motorvägar varthelst man kommer i Sverige.

sollentuna

Det hela dominerades av ett ungefär femton våningar högt kommunalhus och ett nästan lika högt Scandic Star hotell, så likt de flesta andra förortscentra. Mellan detta och villorna var det markparkering och en fyrfilig trafikled.

Av miljonprogramssidan minns jag planskilda korsningar, inte en människa och en total brist på omsorg om gårds- och gatumiljön kring de stora flerbostadshusen. Kriminalvårdens häktesbyggnad höjer ju inte precis statusen på området. Dess blanka i och för sig elegant formade glasfasader motverkar enligt min mening snarare än stödjer de ansträngningar som sedan dess gjorts för att förbättra stadsmiljön här.

sollentuna 2

Entre till gallerians parkeringsdel.

Ingen enkel uppgift att skapa attraktiv stadsmiljö av detta. Köpladan har nu dessutom växt till en galleria i jätteformat som dessutom glufsar i sig respektive spottar den stora massan av bilburna kunder ut i gaturummet.

sollentuna 3

Den nya stadsbebyggelsen.

Jag tycker att man på föredömligt sätt lyckats skapa en fungerande och attraktiv stadsmiljö. Den fyrfiliga trafikleden har fått ge plats för en relativt tät bebyggelse med huvudsakligen flerbostadshus i fyra våningar och indragen takvåning.

Huvudmålet med utformningen av de enskilda nya husen har varit att de sinsemellan och tillsammans med befintlig bebyggelse formar väldefinierade och behagliga platser och gator och en sammanhållen stadsmiljö. De nya har alla ett tydligt släktskap med varandra och skiljs åt enbart genom små skillnader i kulör, volym och detaljutformning. Färgskalan är varm och formspråket enkelt och sparsmakat. Man har avhållit sig från den typ av överdriven variation i kulör, aggressiva vinklar och en massa ”påklistrat” listverk som är alltför vanligt idag.

sollentuna 4

Ingången till gallerian från Aniaraplatsen.

Genom väl placerade entréer har man dragit bästa möjliga fördel av att gallerian ligger mitt i stadsdelen i stället för utanför. Jag kan tycka att det borde varit möjligt att i högre grad än som skett öppna upp verksamheter i gallerian mot omgivande gaturum. Ett fint exempel är kontakten med den kraftfullt asketiska nya kyrkobyggnaden. Men varför den inte kunde fått ha samma fasadmaterial som församlingshemmet begriper jag inte.

sollentuna 5

Tusbystråket med samlande verksamhet i bostadshusens bottenvåningar.

En utmaning är att skapa sammanhang med Turebergs miljonprogramdel och en mer positivt laddad livsmiljö där. Man har i alla fall hittills avstått från att till stora kostnader och oftast med misslyckat resultat ändra den befintliga arkitekturens grundkaraktär. Klokt nog vill jag säga, har man valt att skapa en attraktivare livsmiljö i första hand genom tydligare definierade och mer levande offentliga rum.

Kontakten med centrum har förskönats och förenklats. Bottenvåningarna har frigjorts och till stora delar fyllts med butiker, caféer och andra verksamheter. Den stora grönytan, Malmparken, mitt bland jättehusen känns mer som en riktig stadspark än tidigare. Området förtätas också något.

sollentuna 6

Reklamen visar det som verkar sälja allra bäst just nu Hållbarheten i detta bör dock ifrågasättas.

Två bostadsrättsbyggnader, med namnet ”Bostadsrättsföreningen stadsparken”, är under uppförande. Av marknadsföringen framgår att de ska få trädgård på taket där de boende också ska kunna odla själva. Här har idén om en med omgivningen sammanhållande arkitektur fått ge vika för något mer oharmoniskt i linje med dagens trend. Det, liksom det onödiga med grönska på taket när husen gränsar till en jättelik grönyta, må dock vara förlåtet och kanske till och med riktigt klokt om det bidrar till att locka folk från andra sidan att bosätta sig här eller för den delen invandrare som vill höja sin standard.

sollentuna 7

Kontaktytan mellan den nya bebyggelsen och villaområdet.

Många villaägare har säkert varit frustrerade över att få flerbostadshus som grannar. För att mildra övergången har det byggts radhus på flerbostadshusens gårdssida. På strategiska ställen har flerbostadshusen i volym och inte minst kulör anpassats så att de visuellt passar ihop. Jag har svårt att tro att det är en slump att också nya villor i villaområdet i form och färg anpassats till flerbostadshusen utan också det resultatet av en omtänksam och kunnig men bestämd hand.

sollentuna 8

Tusbystråket mellan centrum i öster och miljonprogramsområde i väster har blivit en naturlig kontaktväg.

Helt klart ger den nya bebyggelsen, som den formats, ny positiv image och energi som kommer att positivt påverka såväl sociala förhållanden som samhällsekonomin i såväl centrum som miljonprograms och villaområde.

Jag kan konstatera att vackra fungerande offentliga rum är avgörande för möjligheten att skapa en attraktiv stadsmiljö där alla får plats. Tydlig identitet som grundar sig i befintliga förhållanden är lika viktigt. Ett nytillskott får inte vara sig själv nog. Ambitionen måste alltid vara att lyfta helheten. Att i grunden försöka ändra det arkitektoniska uttrycket hos befintlig miljö är dömt att misslyckas. Däremot kan, vilket jag så tydligt upplever i Tureberg kring Sollentuna Centrum, skilda världar med hjälp av insiktsfull fysisk planering steg för steg bli en gemensam värld.

Kerstin Westerlund Bjurström

Arkitekt SAR/MSA


Kommentarsregler: 

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret  publiceras inte. Väl mött!

Kommentering är avstängt.