Demokratiutredningen – del 1

Norrmalm

I tre delar kommer här Stockholm Skyline´s remissvar  angående ”2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande” SOU 2016:5.

Inledning

Dagens planering och byggande är i alltför hög grad styrd av fastigetsägare och exploatörer. Det för med sig att vare sig helhetsperspektivet eller nyttan för medborgarna/hyresgästerna blir tillräckligt beaktad. Den övergripande stadsstrukturen och gestaltningen av stadsdelar, platsbildningar, enskilda byggnader, stadssiluett och vattenrum liksom hanteringen av kulturarv och kontinuitet har avgörande påverkan på livskvaliten för den enskilde och på samhällsutvecklingen i stort.

Bättre fungerande demokrati är nödvändigt för att stadsutvecklingen ska ska bli positiv. Detta kräver att kunskapen om stadsbyggnadsfrågor fördjupas, att medborgarna får tillgång till relevant information för sina ställningstaganden och att det finns en genuin vilja hos politikerna att ta medborgares ansträngningar att sätta sig in i och förmedla sina synpunkter på allvar. De organisationer och nätverk som tar sig an att arbeta med för enskilda medborgare för komplexa stadsbyggnadsfrågor måste respekteras och ges förutsättningar att verka som står i rimlig relation till exploatörers och fastighetsägares.

IMG_1955

Utmaningar för stadsbyggandet:

  • segregationen i förorten befästs,
  • vi lyckas inte skapa fullödiga och levande stadsmiljöer utanför våra stadkärnor,
  • attraktiva äldre miljöer anonymiseras, förlorar hävdvunnen stadskvalitet eller rivs,
  • att skapa attraktiva nya stadskärnor/delar som ger motvikt till storstädernas redan starkt monocentriska funktion.

I den bristsituation som råder i dagens bostadsmarknad är det dock lätt hänt att allt blir vid det gamla producentstyrda eller rent av försämras. För att oersättliga värden inte ska förloras och för att nya förortsområden och nya regionala stadskärnor som t.ex. Skärholmen ska få de kvalitéer som krävs för att attrahera även mer köpstarka grupper och fungera i längden är det nödvändigt med ett starkt kravställande från initierade medborgare, hyresgäster och samhällsföreträdare.

Spridd_Kv-Byggmästaren-1024x717

Ny kunskap krävs för ökat, mer initierat och givande medborgarengagemang

Utredningens förslag till hur medborgarinflytandet ska kunna förbättras till att inkludera de flesta kan möjligen komma att fungera för frågor som rör praktiska aspekter på närområdet liksom förståelsen av hur olika utformningsförslag kommer att se ut i verkligheten. Däremot behandlas inte den långt viktigare frågan om hur medborgarna ska få kunskap om hur gestaltningen av stadens rum och byggnader påverkar deras livskvalitet i stort, deras sociala samvaro, självbild och känsla för platsen och dess attraktivitet.

Vi vet att volymförhållanden, arkitektonisk stil, detaljeringsgrad, färgsättning, markplanering och dylikt påverkar hur vi känner oss, vår trygghet och hur vi bemöter vår omvärld. Lika så ger frågor som om en stadsdel upplevs som enhetlig med varierande detaljer eller om den upplevs som en provkarta på byggnadsstilar helt olika möjligheter till identifikation med platsen.

Det borde vara en självklarhet att vidimerad kunskap om sådant från forskning med exempel och från beprövad erfarenhet redovisas och diskuteras. Vi är övertygade om att detta i stället för dagens svepande och tekniskt inriktade beskrivningar, på ett avgörande sätt, också skulle skapa intresse och bidra till att engagemanget från allmänheten ökar. En förutsättning för att detta ska fungera är dock att engagemanget och resurserna för forskningsområden med relevans för detta ökar. Internationellt finns redan en del som borde användas av planerare och arkitekter.

veckans skyline 22 maj

Yrkande: Krav på tillägg i utredningstexten:

-Medborgarna ska för redovisade förslag informeras om hur utformning av stadsrum, byggnadsstil och karaktär påverkar livskvalitet och attraktivitet.

-Arkitekter, politiska beslutsfattare, tjänstemän m. fl. ska ta del av sådan kunskap och prioritera sådana aspekter.

-Utökade forskningsresurser avseende sådana aspekter bör tillkomma.

Kraftfull implementering av detta skulle föra med sig att bebyggelsen blir attraktivför en större grupp människor, vilket i sin tur bl.a. motverkar segregation och medför förbättrad samhällsekonomi. I slutändan bör det också ge bättre ekonomi för fastighetsägare och byggföretag att lära sig bygga attraktivt också på platser där det är relativt enkelt att bygga jämfört med dagens oftast komplicerade och dyrbara byggplatser.


Nätverket Stockholm Skyline arbetar for ett stadsbyggande som bidrar till en optimal utveckling av Storstockholm som helhet ur ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv. Stockholm Skyline verksamhet baseras på rön från svensk och internationell forskning och på erfarenhet från professionell verksamhet inom planering, byggande, förvaltning och ekonomi. Vårt remissvar utgår från situationen i Stockholm men torde vara relevant för de flesta större städer i Sverige.


Kommentarsregler:

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.

1 kommentar

  1. Charlotte Åkerlind den 2 augusti 2016

    Jag eftersöker utbildning – bekostad av staden och dess exploatörer – för oss gräsrötter. Utan kunskap är det svårt att ha en verklighetsförankrad uppfattning.

    Jag kräver att staten omedelbart ger medel till forskning av i till i artikeln upptagna frågor.

    Jag kräver att utländsk forskning på dessa områden ingår i arkitekters och stadsplanerares utbildning.

    Det är bråttom med dessa åtgärder då vi ser vårt kulturarv dagligen kränkas.

    Jag kräver härutöver att en form av ämbetsmannaansvar ånyo införs – en lagändring behövs ”omgående”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *