Är vi redo för nya rivningstomter i City?

bigoriginal

Planerad byggnad där Passagen idag ligger. Bild: Pembroks

Omfattande planer i City reducerar arkitektoniska och stadsmässiga kvalitéer till förmån för högre exploatering och högre byggnadshöjder. Charlotte Holst diskuterar konsekvenserna av detta:

Byggnaden intill NK-huset Hästen 21, den så kallade ”Passagen”,  ritad av Bengt Lindros och färdigställd 1973, ska rivas och ersättas av ett 14 våningar högt kontorshus i regi av Pembroks. Inte nog med det. De två stora byggnaderna på ömse sidor om Malmskillnadsgatan mellan Hamngatan och Mäster Samuelsgatan, kvarteret Hästskon, ska omvandlas, delvis rivas och byggas på. Byggnaden utmed Sveavägen mot Sergels torg kommer att få ett helt nytt uttryck och bli högre. Vasakronan som jobbar med denna ”cityutveckling” är ett före detta statligt bolag sprunget ur Byggnadsstyrelsen som regeringen Reinfeldt sålde till AP-fastigheter. 

Passagenhuset rån 1973. Foto: I99pema

Passagenhuset rån 1973. Foto: I99pema

Brunkeberg

Brunkebergstorg oktober 2016.

Hela Galleriankvarteret vid Hamngatan-Brunkebergstorg-Regeringsgatan håller för närvarande på att byggas om och på med  flera våningar.  De fem ”trumpetstötarna” kommer inte längre att vara dominerande i Hötorgscity. Hötorgscity är klassat som riksintresse.  

hastskon_003

Stockholms skyline förändras påtagligt med denna höjning av bebyggelsen i City. Och vi kommer nu att få gå runt bland rivningstomter som på 50-60-talet. Detta för att kommersiella fastighetsbolag ska kunna tjäna pengar. Hur tänker stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsnämnden som har ansvaret för detta? 

Charlotte Holst, f d planarkitekt på stadsbyggnadskontoret

 


Kommentarsregler:

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.

3 kommentarer

  1. Birgitta Karlsson den 24 november 2016

    Hur kan det komma sig att utländska byggjättarna kan ha något som helst inflytande över vad som skall rivas och byggas i Stockholm, vem eller vilka har godkänt det från början. Det borde vara en lokal angelägenhet, detta måste man granska, det som försigår nu är rent kriminellt med mutade och hotade tjänstemän som är sakkunniga är tvingade att dra tillbaka beslut för att undvika replisarlier. Ett aktuellt exempel är Nobelhuset på Blasieholmen där majoriteten av beslutsfattare var emot bygget men men senare har ändrat uppfattning, hur hänger det ihop ? Det stavas mutor och korruption. För den som inte känner till hur finansieringen av detta extremt dyra bygget skall gå till kan jag medela att det är bl.a. HM, ABBA och Wallenberg, därutöver kommer skattebetalarna till att börja med få stå för 180 miljoner kronor till detta fullständigt onödiga bygge då det redan finns ett nobellmuseum på Stortorget i Stockholm. Det borde finnas vettigare saker som nämnda multibolag kan lägga sin pengar på. Det är dags att inrätta en oberoende Granskningsnämnd som är omutbar, snarast innan huvudstaden förvandlas till oigenkänlighet.

  2. Gösta Grassman den 9 november 2016

    De planerade ombyggnaderna utgör en kapitalförstöring av oerhörda mått.
    Det är en förfärande tanke att stora fastigheter i innerstaden kan rivas efter bara 30-40 år. Stadsbyggnadskontoret och de ansvariga politikerna smiter från sitt ansvar. Mycket tyder på att vi nu står inför en repris av den brutala förstörelsen av Stockholm City som genomfördes under tre decennnier efter kriget. Det är signifikativt att det idag är exploateringsnämnden som är drivande i dessa frågor, i nära samarbete med det privata fastighetskapitalet. Medborgarna, stadens invånare, är åter svikna. Staden förfulas, samtidigt som kommunens resurser tas bort från t ex skola, vård, omsorg.

    Gösta Grassman

  3. Mikael Fridlund den 14 oktober 2016

    Även om flera av byggnaderna i City anses idag som misstag bör man hålla i minne att det var samma sorts tanke som rev bort området på 60-talet. Byggnaderna på plats var då 80 år och yngre i de flesta fall, alternativt kraftigt ombyggda. City blev en kollaps bara efter ett par decennier och har sakteliga hittat sin plats i staden. Att riva och bygga ännu större är därför dumdristigt. Staden borde hänvisa mark i ytterstaden eller förorterna för att de skall få positiva inslag. Att allt ligger nästgårds kan inte vara ett argument idag då Stockholm är en relativt liten stad med kvicka kommunikationer via kollektivtrafik och framförallt – internet; något 60-talet inte kunde räkna med. Ändra en smula i city, men dessa radikala planer som smörjer kråset på få borde inte intressera socialdemokratisk ledning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *