Lika som bär ger inget nytillskott

Rivningsprogrammen för Stockholms innerstad verkar bara utökas. Under året har flertalet stora rivningar debatteras, både sådana som är igång och de som är på bordet. Vad kommer upp? Liknande byggnader fast större. ”Nödvändigt” att riva brukar det heta och nu är det Tegelbacken 4 som är orestaurerbar inom kallkyl.

Kontorsfastigheten bredvid Sheraton Hotel vid Tegelbacken 4 har länge varit ett objekt för förnyelse. Kontorsbyggnaden som initials innehöll bland annat Kanadas ambassad var ett resultat av Norrmalmsregleringen och det ständiga trafikproblemet vid Tegelbacken, ”Tegelbackseländet”. Huset i sig är ett typiskt barn av sin tid ritat av Erik Thelaus 1971, med energikrisens åtgärdspaket; lägre i tak och mindre fönster.  Den storleksmaximerades även med att låta trottoaren passera genom huset i en loggia som ansluter sig till Sheratons. Fasadmaterialet mot Tegelbacken är i varierande nyanser av natursten som skapar ett behagligt blickfång.

Det är diskret, inte så många lägger märke till det och från siktlinjer i stan uppfattas det som en traditionell stockholmsbyggnad bland andra: 5-7 våningar, sandfärgad med regelbunden rytmik i fasad. Lite smuts verkar ha samlats över åren i trafikknuten så det ser lite trött ut. Sidofasaden utan tillgång till bottenvåning och repetitiva fönsterband ökar kanske inte glädjen i kvarteret. Men det torde gå att åtgärda.

Lär dig mera om Tegelbacken på Stockholmskällan här

Varför beskriver jag den såpass ingående? Är det inte påbjudet att avsky alla byggnader som ersatte Klarakvarteren med omnejd? Bara för några år sedan ansågs det som en hämndattack att riva bort dem, men blev nytilläggen såsom Orgelpipan bättre? I de pressreleaser som nått världen om en rivning och nybyggnad sägs endast negativa saker om huset i sig. Det är trångt, lågt i tak, små fönster, för varmt för datorer etc. Omodernt. Det är dessutom för dyrt för att bygga om. Samma saker kan man läsa om de hus som försvann gången innan, minus datorerna.

Jag håller med om att 70-talets arkitektur är komplicerad att bygga om och som oftast att tycka om, men det finns bra exempel på detta som ex. Svt:s lokaler på Östermalm. Men för dyrt? Antagligen har man här som på andra ställen i innerstaden fått tomträttsavgälden avskriven i 20 år som avslöjades i SvD. Då blir det verkligen för dyrt att renovera och bygga om till moderna kontor. Detta borde förtydligas då det faktiskt är den gemensamma kassan som finansierar, godkänt av socialdemokraternas Valeskog. Miljöpartiet verkar tiga, trots att man vet att miljöförlusterna vid en rivning måste adderas till det nya husets miljöskuld.

Hur ser det nya förslaget ut? Jovars, det tillhör den högre skolan av större hus som massproduceras i innerstaden och påminner en smula om nuvarande hus. Fasaden som verkar vara av sten är uppbruten med stora glaspartier, loggian är kvar och fasaden mot Rödbogatan mer artikulerad och med lokaler i bottenplanet. Man får en trädgård på taket (fortfarande hoppas man på att det är ett evigt fungerande koncept genom att blunda för hur det gick med Sergelgatans trädgårdar).

I övrigt verkar det vara en uppdaterad kopia av kvarteret Hästen på Mäster Samuelsgatan. Ur det perspektivet blir det trist och lite slappt. Oftas är devisen att man skall komma ifrån miljonprogramstidens arkitektur, läka såren, och så gör man liknande igen, fast i tidig, uppdaterad,  1960-talsstil.Uppdaterad ur synvinkeln att fönster slutat existera och att glasväggsliknande partier är det enda alternativet. Glas som så oftast blir grått i reflexionen. Väggar som inte döljer något utan vi på ett närmast kalvinistiska vis kan studera varenda papperskorg, sladd och person som vistas i byggnaden – underifrån. Därtill får man även se rätt trista ljudisolerande tak med bländande lysrörsarmatur när man händelsevis tittar upp från gatuplan. Risken att få det här med är överhängande med tanke på de stora glaspartierna.

Gå gärna och titta på Stockholm Waterfronts glasfasad som är ett gott exempel på detta. På nära håll ser ut som brandrea, på håll ser det kallt och grådassigt ut. Eller Jakobsbergsgatans nytillägg med sina ilskna lysrörsögon i innertaken som bländar om kvällarna. Hur modernt känns det? Dagens arkitektur har, som vi ofta påpekar här, lika många förfulande och komplicerade problem som gårdagens. Finns det en smart åtgärdsplan? Mindre fönster kanske. Sällan eller aldrig hör man dock om hur man funderar över byggnadens framtid och utveckling. Är det rivning om 45 år som Tegelbacken 4? Isåfall är alla energideklarationer mest smink på en apa.

Är jag för en revidering av kvarteret? Först och främst en renovering för att spara kulturvärlden( jodå, även 70-talet är en del av byggnadshistorien) och miljö.  Men trots allt är jag för en omgestaltning och om det skall ersättas:  Jag känner nog som många andra när jag passerar att byggnaden i fråga lämnar mig relativt oberörd. Ful är den inte, inte fin heller. Jag känner även att just den delen av City behöver vitaliseras och befrias i större utsträckning från tung trafik, tristess och otrygghet. Jag går inte gärna där efter mörkrets inbrott.

Men det nya förslaget ser ut som vad som helst och cementerar enbart den klossiga och förvuxna stil som slagit klorna i innerstaden som endast ursäktar sig med flera lokaler i bottenplan. Man måste nå ett stopp i dessa bleka kopior för att entusiasmera andra att skapa arkitektur och inte copy pasta-systemet. Den ”moderna arkitekturen” har nåt världs ände i större projekt. Dess enda väg att utmärka sig är att bli större, tyvärr med färre arkitektoniska kvalitéer.

Faktiskt hade det känns mer modernt att bygga ett sockerslott på platsen med stora fönster och fasadpartier och länka till Centralpalatset och Fredsgatan, eller varför inte en replika av ett hus som försvann allt förtidigt? Hamngatspalatset som låg mittemot NK, hade en tidlös elegans som matchar väl in med moderna krav på stora glasytor, glamour, redovisning av bärande och buret i fasad.

En tredje linje borde vara påbjuden där ombyggnadsförslag läggs fram ur miljöperspektiv: Hålla fast och uppdatera fasaden mot Tegelbacken och gör de stora förändringarna i delen mot Rödbogatan. Kanske kan Socialdemokraterna bjuda på halva tomträttsavgälden i det fallet? Martin Rörby´s episka ”rovdrift” över innerstaden har aldrig känts så aktuell. Speciellt som den verkar vara finansierad av allmänna medel. Nytillskott lika som bär ger inga pluspoäng till en av världens vackraste städer. Det blir Solna för hela slanten.

 

Matti Shevchenko Sandin

 

---