Synpunkter på översiktsplanen – Del 2

I tre delar presenterar vi här våra synpunkter på Översiktsplan Stockholm  2015-10143. Här kommer del 2.

Skärgårdslandskapets kvalitéer och speciella karaktär ska kännas igen och kunnaupplevas överallt av alla. Av betydelse för möjligheten till likvärdighet och ett karakteristiskt drag att föra vidare ut till stadens ytterområden är att i takt med stadens utbredning bygga nya märkesbyggnader på uddar och andra spektakulära platser runt stadskärnan och allt längre ut från denna. Lämpliga sådana platser som fortfarande är obebyggda måste reserveras för gemensamma satsningar som kräver ett magnifikt läge. Skall t.ex. Masthamnen som föreslås som ett stadsutvecklingsområde bebyggas får det inte göras enligt det tidigare vedertagna mönstret att dess mest åtråvärda del, vattenfronten, exploateras med bostäder eller kontor.

Yttre Masthamnen. Foto: Holger Ellgaard

Av samma skäl är det förkastligt är det att inte reservera den så kallade bensinstationstomten mellan Wennergrens center och Norrtull för gemensamt sådant ändamål. Så länge som frågan om en nybyggnad för Nobel Center på Blasieholmen inte är slutgiltigt avgjord bör den vara ett självklart alternativ. Det är oförsvarligt att den pågående detaljplaneprocessen för detta område inte redan har avbrutits.

Synpunkter på översiktsplanen – Del 1

Området har som del av Stockholmsåsen med utsikt mot Brunnsviken stor potential som länk till Vetenskapsstaden och till Nationalstadsparken.  I propositionen om Nationalstadsparken formulerades tydliga riktlinjer. ”För att tillgodose framtida behov av utveckling av universitets- och högskoleinstitutioner med anknytning till området är det angeläget att utrymmesbehoven för forskning och högre utbildning uppmärksammas särskilt vid överväganden om markanvändningen i områden som gränsar till nationalstadsparken vid Norrtull och Roslagstull” (Prop. 1994/95:3, s. 43).  Kommunens nuvarande plan strider totalt mot detta.

Norrtull. Foto: Holger Ellgaard

Samband mellan stadsdelar

Sammanhang i staden är viktigt såväl vad gäller den bebodda staden som det gröna och det blå, vilket betonas i översiktsplanenKonflikter mellan dessa krav är ofrånkomliga och kräver tydliga ställningstaganden. Bristerna i förslaget i detta avseende är provocerande. T.ex. att en förort som Tensta lämnats i stort sett lika avskuren från det mer arbetsplats och serviceintensiva Kista som tidigare. Det må vara riktigt att Tensta centrum med de åtgärder som föreslagits bättre kan komma att fungera också som centrum för det intilliggande Solhems villaområde och därmed möjliggöra viss integration. Men för att verkligen göra skillnad krävs realistiska på något sätt bebodda sammanhängande stråk over Järvafältet tillsammans med en satsning på såväl dess gröna värdekärnor som på framkomliga stråk för friluftslivet. 

Tensta. Foto: Holger Ellgaard

Generellt skulle en ny syn på det traditionella villaområdet som framhäver dess kapacitet såväl som ekologiskt fungerande grönska och som promenadområde medföra stora vinster.Utan incitament för människor att regelbundet vandra eller cykla genom varandras stadsdelar ändras inte så mycket.  Detta är speciellt viktigt i invandrartäta förorter där möjligheten att starta mindre företag är särskilt viktig. 

God offentlig miljö

Väl gestaltade och väl omhändertagna miljöer” vill de flesta ha. Det är dock inte mycket som talar för att förslaget få någon positiv inverkan på upplevelsen av stadsmiljön.  Det mestaav de glaslådor som växer upp till synes okontrollerat eller de sterila, avskalade bostadshus i kalla färger som breder ut sig har tillkommit med denna ambition utan att för den skull bidra till social sammanhållning, stolthet hos innevånarna eller till platsens attraktivitetKunskapen om hur skala, proportioner, färg, textur, form, mönster o.s.v. påverkar människans upplevelser, känslor och uppträdande är för liten hos såväl arkitekt- och byggföretag som beställare

En stor aktör som Stockholms kommun har ett stort ansvar att de forskningsresultat och de dokumenterade erfarenheter som finns i Sverige och internationellt beaktas och utvecklas.

Förslagets ansats till ökad täthet hos bebyggelsen går hand i hand med det ökande efterfrågan från medborgarna. Grundläggande måste dock vara att attraktiviteten i de stadsdelar som bebyggs kvarstår också i en marknadssituation i jämvikt. Behovet av täthet behöver preciseras bl.a. med tanke på antaganden om framtida efterfrågan på boende i tät stadsmiljö respektive förortsmiljö, på klimatförhållanden och på kulturella förhållanden.  

Att staden ska ha en mångfald av identitetsstarka stadsdelar med levande centrum” är en god utgångspunkt i förslaget. ”En egen karaktär, som utgår från platsspecifika förutsättningar, från topografi befintlig aktuell verksamhet och historia vill vi tillägga, är viktigt för städers och stadsdelars attraktivitet.  De goda uttalandena om förhållningssätt till äldre bebyggelse är också många och viktiga: ”Ny bebyggelse och tillägg till befintlig ska ta sin utgångspunkt i kunskap och analys av den lokala.”  Varje tillägg ska motiveras utifrån hur det förhåller sig till staden som helhet och hur tillägget förhåller sig till sin närmaste omgivning.” ”Stärka tongivande landskapselement” m.fl.

Frågan måste ställas varför Stockholms City är undantaget från detta? Rimligt och viktigt för översiktsplanens trovärdighet är tvärtom att det massiva förändringsarbete avbrytssom är på väg att för alltid oåterkalleligt skada Stockholms speciella karaktär. Planeringen bör därför avbrytas för bl.a. Nobel Center, Abu Dabis Authorities i Stureplanskvarteret, Pennbrooks vid Birger Jarlsgatan, Länsförsäkringar i kv. Riddaren och SJ i Västra City.

Pembrokes förslag till nytt hus på Regeringsgatan.

Ett näringspolitiskt och samhällsekonomiskt perspektiv är ytterligare skäl till att vara extremt varsam med det äldre byggnadsbeståndet och stadens historiska image är att behållen historisk stadsmiljö utgör ett viktigt skäl till lokalisering av internationella företag tillstaden som helhet och t.o.m. till ett land. Detta har visat sig gälla speciellt för mindre världsstäder som Stockholm.  

Historiska byggnader lockar nystarters och spjutspetsföretag och bidrar till kreativa klusterpå ett helt annat sätt än moderna kontorskomplex. En gammal byggnad i eller intill en välutvecklad sekundär stadskärna med bra kommunikationer föredras enligt erfarenhet framför ett centralt läge i en sönderbyggd överexploaterad innerstadÄldre så kallade arbetsområden har en alldeles speciell betydelse p.g.a. dess kombination av miljö och låga hyror. Generellt för hela staden borde dessa aspekter på äldre bebyggelse genomsyrat förslaget. Att riva historiska byggnader som nu sker är kortsiktigt och direkt kontraproduktivt.

En klimatsmart och tålig stad

Grundläggande måste vara en mer målinriktad satsning än förslagets på att Skärholmen och Kista utvecklas till ”riktig stad”. Görs detta i enlighet med intentionerna i RUFS för det med sig minskat trafikarbete inom regionen och i synnerhet in mot Stockholms innerstad. I Storstockholm finns två tredjedelar av arbetsplatser i stadskärnan vilket är en extremt stor andel jämfört med likartade städer i Amerika. Samma gäller städer i Europa som Paris, London och Amsterdam. Där prioriteras utveckling av nya stadskärnor. 

Kista. Foto: Jordgubbe

Tvärt emot förslaget är det viktigt att behålla ett större mått av flexibilitet i den täta innerstaden än förslagets, så att det finns utrymme för oförutsedda funktioner utan rivningoch det slöseri med energi och den rovdrift på ändliga naturresurser som detta för med sig. T.ex. vore det rimligt att de få centralt belägna institutions och verksamhetsområden som ännu finns kvar som t.ex. Sabbatsbergsområdet reserveras för utveckling av befintliga och med dem samverkande verksamheter.

Att så totalt som föreslås rensa innerstad och närområde på företags/småindustriområden är likaså kontraproduktivt. Detta åstadkommer ett enormt trafikarbete och slöseri med arbetstid sedan de tvingats ut till stadens periferiSåväl företag för stadens skötsel och försörjning ochför försäljning av sällanköpsvaror som spjutspetsindustri av olika slag behöver dem.

Värtan. Foto: Jan Ainali

Lika tokigt är det att beröva staden det sista av dess kompletta hamnområdenDet kommer, med tanke på den låga energiåtgången för tunga frakter sjövägen snarare än vi kanske anar att behövas som komplement till de halvcentrala lastbilsdepåområdenaIdag finns bara en bråkdel av de hamn– och vattennära depå-, industri och verksamhetsområden som fanns för tjugu år sedan kvar. Utvecklingen av frakter till sjöss inom Nordeuropa pågår för fullt inte minst inom Östersjön.

 

Stockholm Skyline

Om oss här


Kommentarsregler: 

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret  publiceras inte.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *