Utsiktsarkitektur

Atlasområdet planerades med små lägenheter för låginkomstagare på gammal industrimark. Här var annat än utsikt det viktigaste och man skapade en hållbar stadsmiljö. Varför gör vi det inte nu?

Hur planerar vi våra stadsrum ? Idag ska alla ha ”sjöutsiktsfönster”, kvalitéer läggs på innanmätet och vi går efter gamla doktriner över vad som betraktas som modernt. Är utsikt det viktigaste? Arkitekten Erika Wörman filosoferar över ämnet.

Den klassiska staden är en av mänsklighetens mest attraktiva miljö. Rummen mellan husen de mest åtråvärda och dyrbara. Ändå planeras fortfarande utsiktsarkitektur. Hus som enbart planeras för att få fin utsikt– inte för att skapa vackra stadsrum mellan sig.  Hus som lånar attraktivitet från befintliga värden utan att tillföra några.

Sigtuna är populärt. Stadsrummen ger inte bara möjlighet till effektivitet utan även en stunds avkoppling för ögat. Foto: Brorsson

Attraktiva byggda miljöer är attraktiva oavsett om de ligger med utsikt eller inte. De attraktiva småstäderna TrosaNorrtälje och Sigtuna ligger visserligen invid vatten men de välbesökta stadsrummen har inte någon utsikt mot vattnet. Det är själva husen och mellanrummen som är det oemotståndliga. Vattnet är en tillgång och ett plus, men ingen förutsättning

I Lindhagen har alla ”sjöutsiktsfönster” och höjden är viktig. Man ser ändå varken vatten eller annat än grannen.

Det går att vara sin egen lyckas smed och skapa attraktiva miljöer i princip var som helst. Jag tror att vår tids arkitektoniska trossatser är det stora problemet för skapandet av attraktiva urbana miljöer. Vi har inte gjort upp med våra vanföreställningar om vad som är ”modernt” avseende arkitektoniska stilar. Detta innebär ett stort problem, främst för att vi inte är medvetna om dem eller hur de påverkar oss – vi tar de för ”sanningar” utan att reflektera över om vi har någon frihet att välja något annat. Men framförallt för att vi fortsätter att skapa miljöer som bevisades vara oattraktiva redan för 30 år sedan.

Känns detta modernt, eller har det bara alla komponenter vi en gång kallade moderna?

Vi kan med exakt samma investering skapa en attraktiv miljö eller en medioker. Om vi uteslutande ser till ekonomisk lönsamhet så vinner den attraktiva stort.  Om vi ser ur ett holistiskt hållbarhetsperspektiv vinner den attraktiva med hästlängder. De ekonomiska fördelarna av att bygga attraktivt är oöverskådliga – framförallt över tid men även i den direkta ökningen av försäljnings- och markvärdet.

Detta är ett ekonomiskt tänkesätt som många exploatörer borde vara mer intresserade av än utsikten…

Erika Wörman

Kommentarsregler: 

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret  publiceras inte. Kom ihåg att visa respekt för andras åsikter!

2 kommentarer

  1. Ragnar Lind den 25 april 2014

    Mycket bra skrivet. Som alltid håller jag med Erika Wörman till hundra procent.
    Vilken trist gata från Lindhagen! Men ser det så här illa ut överallt?

  2. Arne Kriström den 27 april 2014

    Mycket bra skrivet! Fyrkantiga lådor byggs bland kulturhus ofta i kalla färger och med platta tak. Modernt – ja kanske 1960?

    Exemplen är så många! Hjalmar Mehr är tillbaka! Ta tex Liljeholmskajen med en fantastisk utemiljö och ett fint torg o oslagbara kommunikationer m t-bana, spårvagn , pendeltåg o massor av bussar vid Liljeholmen – vad får vi Stockholmare och skattebetalare tillbaka för denna upplåtna underbara plats, jo Bredängslimpor på höjden och på bredden och på längden, visserligen ibland byggda i kvartersform. ..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *