Café Blom granskar Slussen – ”det slutgiltiga förslaget”

”Framtidens Slussen” sedd från Gamla Stan. Observera skuggorna som faller mot sydväst såsom de bara kan göra en mycket tidig sommarmorgon. Bild: Fosters + Partners & Bergs Arkitektkontor

Stockholm Skyline har fått ta del av Nätverket Café Bloms granskning av stadens förslag ”Framtidens Slussen”. Vi anser att all seriös granskning av projekt av den dimensionen är välkommet. Slussen är en viktig del av staden, både rent trafiktekniskt samtidigt som den är en del av stadens historia. Den bör ha ett eget skönhetsvärde men är också en länk mellan två befintliga  – Gamla stan och Södermalm. Vi ser därför granskning som ett steg i rätt riktning för att platsen kommer att gestaltas på bästa sätt. Sista dagen att lämna in förslag, tankar och protester är 19 juni då också utställningen med modellen av Slussen på Sjömanshemmet stänger. Nedan följer Nätverket Café Bloms Granskning


Stadens anslående modeller och planscher på ”Framtidens Slussen” som ställs ut på Sjömanshemmet till den 19 juni visar inte de avgörande nackdelar som uppenbaras vid en närläsning av förslaget. Nätverket Café Blom som består av arkitekter, byggnadshistoriker och andra stadsbyggnadsintresserade har gjort en ”närläsning” av förslaget ur skilda aspekter. Vi accepterar inte att staden kallar det för ”det slutgiltiga förslaget”.

På punkt efter punkt konstaterar vi att verkligheten bakom perspektiven inte är den solskenshistoria som man vill få oss att tro. Varje punkt borde ensam kunna fälla förslaget. Men det kan bara ske om flera av våra stockholmspolitiker visar modet att upphäva den låsning av trafiklösningen som, i strid mot den massiva kritiken, beslutades förra året. Detta kräver i sin tur att omprövningen får stöd och argument från en väl insatt opinion.

Punkterna nedan lyfter fram de viktigaste problemen.


Stadens topografi och historia

Stockholm är en stad mellan två olika vattensystem, Mälaren och Saltsjön. Slussen ligger i det näs mellan Södermalm och Gamla stan som bar den första landsvägen mellan de södra och norra landskapen. Här finns stadens historia i koncentrat. Med den föreslagna utformningen blir historien inte längre läsbar.

Den motorvägsliknande bron

Förslaget domineras av en 8-filig bro som inte respekterar platsens egenart. Trevägskorsningarna ovanför och nedanför bron förvandlar delar av Södermalmstorg och Mälartorget till trafikytor i stället för mötesplatser. Vägbanan byggs ut ca 25 meter i Saltsjön så att Gamla stans rundade strandlinje går förlorad. Det historiska näset försvinner och ersätts av ”vattentorg” i kajplanet och stora trappsystem i norrläge.

Stigningen framför Räntmästarhuset

Stigningen mot bron börjar tidigare än idag, några kvarter ner på Skeppsbron, så att husens socklar hamnar bakom en ny vägbank och Djurgårdsfärjan måste flyttas norrut. Stockholms märkvärdigaste stadsfront skadas.

Byggnaderna framför KF-husen

Söders dramatiska förkastningsbrant förvanskas av de föreslagna byggnaderna framför KF-husen, idag en av Stockholms elegantaste landmärken. Detta sker utan hänsyn till riksintresset att hävda stadens karaktäristiska vattenfronter. Husen kan knappast vara ekonomiskt motiverade. De extremt svåra grundläggningsförhållandena kommer att tära på husens eventuella överskott.

Glashusen på Södermalmstorg

Den stora utsikten från Södermalmstorg – från Mälaren i väster till Saltsjöinloppet i öster – är förbyggd. Glashus är inte genomskinliga. Inget övertygande program finns för husens innehåll.

Gallerian

Den tidigare hårt kritiserade underjordiska gallerian finns kvar. Med sina 30 000 kvm, lika stor som NK, riskerar den att slå hårt mot småbutiker i Gamla stan, på Hornsgatan och Götgatan.

 

Trafiken över bron

Trots brons bredd är utrymmet för gång – och cykeltrafik underdimensionerat. Kollektivtrafikkörfälten är inte genomgående utan bryts i de avgörande gatukorsningarna. All trafik har samlats till en bro istället för som idag två. Detta ger en minskad flexibilitet för framtida behov.

 

Bussterminalen i Katarinaberget

Förr eller senare kommer tunnelbana till Nacka att bli verklighet och förutsättningarna för Värmdöbussterminalen blir annorlunda, om den alls ligger kvar vid Slussen.

Trots att det nytillkomna förslaget med bussterminal insprängd i berget inte kommit längre än till samråd är det en förutsättning för den nya lösningen för Slussen. Man avser att satsa en miljard och urholka berget utan att invänta stockholmarnas synpunkter enligt den i plan- och bygglagstiftningen föreskrivna demokratiska processen!

 

Cyklister och gående på kajplanet

Idag kan man promenera eller cykla i ett nät av vägar mellan Södermalm och Gamla stan. I förslaget leds gång- och cykeltrafiken längs bassängerna nedanför och under biltrafiken – med väntan framför fällbroar över slussrännan. Cyklister från kajplanet måste vända vid trapporna och via en hårnålskurva ta sig upp på den nya bron intill tunnelbanan och därifrån tillbaka 180 grader till Södermalmstorg.

Säkerhet och trygghet

Vid rusningstid kommer strömmar av gående och cyklister att korsa varandra. På kajplanet innebär också de öppna dammarna med strömt vatten och slussrännan stora risker. Förslaget är helt enkelt livsfarligt!

Den nya gång- och cykelbron

En ny gång- och cykelbro har lagts intill tunnelbanan, delvis på högre nivå för att ansluta till Södermalmstorg. Förutom att den kan upplevas som riskfylld kommer den att skymma utsikten såväl från tunnelbanan som från bron och kajerna.

Tillgänglighet för funktionshindrade

Utformningen av terrasserna och den s k Katarinaparken strider mot gällande lag om tillgänglighet på ”allmän plats” för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Förbindelsen mellan den nya terminalen i berget och tunnelbanan är oacceptabelt lång med diskriminerande omvägar för personer som inte klarar trappor. Hissar finns inte ens begripligt redovisade. Brons trottoarer och ramperna ovan och under jord är brantare och längre än vad bestämmelserna anger. Tillgängligheten blir sämre än idag. Nu kan man röra sig med måttliga lutningar längs klöverbladen.

Klimatförändring och långsiktig hållbarhet

Klimatförändringen gör att Saltsjön riskerar att stiga mer än landhöjningen. Då måste också Mälaren höjas för att inte förvandlas till en havsvik, med katastrofala konsekvenser för Stockholms dricksvattentäkt och bebyggelsen runt hela sjön. Detta är nya scenarier som presenterats av SMHI och som forskare idag är eniga om. Tunnelbanan vid Slussen är extremt utsatt för översvämning vid höga vattenstånd. I

planbeskrivningen anges att man kan klara stigande havsnivåer på 100 års sikt. Hur detta ska klaras utan nergrävning av tunnelbanan framgår inte.

Från stadsbyggnadskontoret solstudier, vårdagjämning kl 15:00. Bild Foster + Partners & Bergs Arkitektkontor 

Verkligheten bakom bilderna

I utställningens bilder är det sommar. Människor i alla åldrar flanerar och njuter av solen på caféer och mötesplatser som i verkligheten har solljus maximalt tre till fyra gryningstimmar under sommarhalvåret. Endast fördelaktiga vinklar är valda. Den som vill kan emellertid fördjupa sig i de solstudier som gjorts. Där framgår vilka slagskuggor som bildas av den nya bebyggelsen och broarna. Där avslöjas också den förhöjning av Skeppsbron som måste göras framför Räntmästarhuset vid Djurgårdsfärjan.

Ekonomi

Förslaget inklusive Katarinagaraget är kostnadsberäknat till närmare 10 miljarder. Det är en orimlig summa för ett nytt Slussen som inte är bättre än det vi har.

Nätverket Café Blom

www.slussenuppropet.se

 

Kontaktpersoner . Helena Friman, kulturhistoriker

Bengt OH Johansson, bebyggelsehistoriker. Karin Lidmar, arkitekt SAR/MSA

 

Läs mera:

SvD: Bygg kultur istället för shopping – Konstakademin modifierar sitt förslag

DN: Nya Slussen måste tåla två meters höjning av havsytan

Dn: Slussen måste utredas vidare!

Dn: Nya Slussen inget hållbart trafikprojekt

132 kommentarer

  1. Lars den 27 juni 2011

    Då har ovanstående pseudonym sagt till på skarpen och slängt ur sig både det ena och det andra utan att säga bu eller bä. Skönt, då kan vi andra fortsätta våra ickeakademiska diskussioner så kan signaturen P-O fortsätta anse sig lite klokare än andra (trots detta pekar P-O ut både den ena och den andra efter som denne bedömer som ickeseriösa). P-O kommer säkert också leta vidare i Stockholmskällan och anse att det är en akademisk källa till forskning om exempelvis Stockholms geologi och topografi. Ha det så trevligt!

  2. P-O den 25 juni 2011

    Jag tycker det är bra att nätverket ”Stockholm Skyline” formulerat ett tydligt program med ett tydligt engagemang i botten. En stor eloge också till att ni välkomnar alla till att kommentera och debattera! Däremot bör ni anstränga er hårdare för att upprätthålla en bättre debattnivå om ni vill bli tagna på allvar.

    Jag förstår att det är jobbigt att debattera med terriern ”Herbert, Tingesten” men varifrån har ni fått idén att man kan ”kräva” av en oliktänkande på ett debattforum att denne ”ska framträda med sitt riktiga namn, som ”Albert E” gör den 15 juni? Albert E är väl förresten inte heller ett riktigt namn? Andra deltagare i forumet som också föredrar att göra inlägg under pseudonym likt ”Lisa”, ”JvL” eller ”Hur seriös kan man va” avkrävs inte på riktigt namn eller krav på att få veta dessa personers utbildning och profession. Däremot ska HT uppge sitt cv för annars är han inte ”seriös” eller ”trovärdig”, enligt professor Kerstin Wickman. Med all respekt för Kerstin Wickman så är väl knappast inlägg på ett nätforum att likställa med en akademisk debatt?

    Signaturen med det passande namnet ”Hur seriös kan man va”, anser det förfärligt att man ”inom Yimby…sitter och skriver yttranden under pseudonym och utan fackkunskap”. Har ”Hur seriös kan man va” själv tillräcklig fackkunskaper? Och när blev det inte en demokratisk rättighet att skriva yttranden utan att behöva redovisa exakt vilka fackkunskaper man besitter? Varför redovisar inte ”Hur seriös kan man va” sitt eget riktiga namn om detta nu är så viktigt?

    Andra ”seriösa” och ”trovärdiga” debattörer som ”JvL” eller ”emma kristina” tillskyndar med beskyllningen att HT måste tjäna ”ekonomiskt på exploateringen av slussen” eller att han ”arbetar för byggbolagen”, för annars skulle han inte kunna vara positiv till det nya slussenförslaget. Detta trots att HT vid ett flertal tillfällen på begäran redovisar invändningar mot liggande förslag. Om Bo Högrelius menar allvar med sitt inlägg ska han väl kräva att även dessa debattörer framträder med riktiga namn? Varför någon måste ha en dold agenda för att kunna vara för nya slussen framgår för övrigt inte i dessa anonyma debattörers inlägg.

    Om Kerstin Wickman menade allvar med sina krav på seriositet och trovärdighet tycker jag hon borde granska inlägget från pseudonymen ”Albert E” den 17 juni där han hävdar att originaldokument från arkiv publicerade på Stockholmskällan ”inte duger som fotnot på universitetet”, utan endast som ”nostalgica”. Som kunnig i hantering av källor när det gäller designhistorisk forskning vet hon såklart att detta påstående är rent nonsens.

    Apropå källkritik: Signaturen ”Lisa” ger 16 juni det förvånande påståendet angående gallerior att ”om du inte shoppar är risken stor att du blir utslängd av butikernas vakter”. Man får vara motståndare till gallerior och man får ogilla kommersialism, men varför gäller inte era ”regler” om seriositet och trovärdighet den som så uppenbarligen kommer med ett så absurt felaktigt påstående?

    Slutligen: Jag har ingen egen vinning av nya slussen, jag använder pseudonym för att hålla isär privata åsikter från professionella och jag håller inte med HT om allt han säger. Debatt på nätforum kan lätt tappa tonen men ni som är engagerade i nätverket ”Stockholm Skyline” borde kunna hålla stilen lite bättre!

  3. Signatur: Hur seriös kan man va den 23 juni 2011

    Lille Hebbe!
    DU VÄGRAR FORTFARANDE ATT SVARA PÅ MIN FRÅGA:
    Du skriver att ”Mycket annat kommer att stå i YIMBYs yttrande.” maa att du tycker att Café Bloms yttrande är så felaktigt.

    ÄR DET SÅ DET FUNGERAR INOM YIMBY ATT NI SITTER OCH SKRIVER YTTRANDEN UNDER PSEUDONYM OCH UTAN FACKKUNSKAP?

    Att du inte har någon relevant utbildning för att fälla dina kommentarer förstår jag och eftersom vi lever i en demokrati så har även du rätt att yttra dig, trots att allt är så stollig att ingen borde slösa energi på att svara.Du skulle kunna sägas vara ett hopplöst fall.
    Nu är det midsommar så ta lite välförtjänt ledighet, Hebbe.
    Du har god tid på dig att fundera på ett svar på min fråga.
    Glad midsommar!

    • Herbert, Tingesten den 23 juni 2011

      Ja du Sigge, nu är det ju så att jag svarat på det två gånger redan, så en gång till tror jag inte gör så stor skillnad för dig, eller tio för den delen. Glad midsommar på dig också, och kolla en extra gång så att lekledaren verkligen har ”små grodorna”-licens.

    • Niklas den 24 juni 2011

      Du har en lite konstig attityd. Man ska alltså inte bemöta kritik om den inte kommer från en fackman. Då räcker det alltså med att kalla kritiken för ”stollig”? Eller har jag missuppfattat dig?

      Inom Yimby formulerar vi yttranden tillsammans, medan vanligtvis en (eller undantagsvis två till tre/fyra) står som ansvariga för yttrandet (dock inte under pseudonym). De flesta av oss är lekmän, vilket inte är ett problem om man har förmågan att läsa planhandlingar. Enligt dig är det tydligen ett problem att någon bidrar till yttrandets formuleringar under pseudonym. Men varför skulle det vara ett problem så länge man gör det i grupp och håller sig till fakta och den information som tillhandahålls i planprogrammet? Skulle synpunkternas relevans vara beroende av vem som framför dem?

  4. Malin Segerström den 22 juni 2011

    Att det Betraktas som svagt argument mot att man inte skall kunna demonstrera på bra allmänna ytor verkar märkligt då din nick gör allt för att anspela på någon som verkligen trodde på fria ordet och att man skall uttrycka detta, fast det är klart, han visade sitt ansikte och riktiga namn – det gör inte du.

    Att upplåta platsen till ännu en sopig galleria(det finns snart fler än torg i stan) är när jag tänker på det skandalöst. Hellre en fri plats för demonstration och information där t ex du kan ränna runt med dina åsikter dagen i ända- varsågod!

  5. Herbert, Tingesten den 22 juni 2011

    Lisa, du får gärna visa exempel på en galleria som inte tillåter demonstrationer där anordnarna har beviljats tillstånd av polismyndigheten. Har man inte sökt tillstånd eller går in på privat mark (t ex in i enskilda butiker) så kan polisen avvisa demonstranterna, och den befogenheten har även vaktbolagspersonal (jag har kollat nu). Ditt problem löses som sagt enklast med att du söker tillstånd för din demonstration först och håller dig i den delen av gallerian som är allmän plats, i Slussengallerians fall allt som ligger utanför själva butikerna.

    Visst kan man avstå från att inreda gången med butiker och då får demonstrationstågen kanske lite mer plats att breda ut sig på, men å andra sidan blir det färre som ser demonstrationen. Det är också fullt tänkbart att gången byggs smalare eller inte alls när det inte går att finansiera den genom lokaluthyrning, och då har man ju inte vunnit något alls i demonstrationshänseende.

    Sammantaget så tycker jag ditt demonstrationsargument är ett av de svagaste i den här diskussionen, och det vill inte säga lite.

    • Lisa den 22 juni 2011

      Hörru Herbert! Du verkar inte förstå den juridiska innebörden av ”allmän platsmark”. Gjorde du det skulle du inte basera dina argument på privata fastighetsägares rättigheter.

      En galleria som är allmän platsmark och som dessutom, som i Nya Slussen, är garanten för tillgänglighet, är helt enkelt ett risktagande när det gäller demokratiska rättigheter.

      Inte i något av exemplen jag hänvisat till har det varit tal om att gå in med demonstrationer i butiksutrymmen som hyrs av affärsidkare. Det har alltid varit fråga om ytor som i detaljplan definierats som allmän plats. På allmän plats gäller demonstrationsfrihet oavsett om man fått tillstånd eller inte. läs på lagen en gång till vettja!

      Demonstrationsfriheten (om man tillåts utöva sina demokratiska rättigheter) kan ses som en indikator på om gallerior är ”effektiva arenor” (för att använda dina ord) för offentlighet. Att kunna köpa en Kaffe latte är inte samma sak som att säga att Sten Nordin, YIMBY eller H&M suger.

      Uppenbarligen är det de inte och uppenbarligen anser du att dessa rättigheter inte är av stor betydelse.

      Av det drar jag slutsatsen att du inte vill ha ett demokratiskt Nya Slussen utan ett Slussen styrt och dikterat av gallerians ägare.

      Enligt Herbert Tingesten och Yimby (?) är alltså det en bra och demokratisk ”mötesplats för alla”?

    • Lisa den 22 juni 2011

      Hörru Herbert! Tänk så här: I den nya Slussens galleria finns det en stor risk för att du inte skulle få säga att Café Blom har fel.

      är det verkligen det du vill?

    • Lisa den 22 juni 2011

      Hörru Herbert, bara så att vi vet var du står i kunskapsmängd. Du bör läsa och förstå detta innan du argumenterar vidare.

      ”Genom olika planbeteckningar försöker kommunen ge möjlighet för allmänt tillträde till viss kvartersmark. Det enda som en planbeteckning åstadkommer är att hindra åtgärder som omöjliggör allmänt tillträde. För att kommunen i realiteten ska kunna genomföra intentionerna måste dessa fullföljas genom avtal med fastighetsägaren, servitut eller bestämmelser i lokala ordningsstadgan. Denna ofullständighet i planen leder till oklarheter samtidigt som det finns en risk att planintentionerna inte fullföljs med att dessa andra avtal och beslut genomförs.

      Alltför sällan behandlar detaljplanernas genomförandebeskrivningar dessa frågor trots att själva syftet med införandet av genomförandebeskrivningen i PBL var att belysa just sådana otydligheter. Det är från rättssäkerhetssynpunkt viktigt att de regler som gäller för allmän och offentlig plats är så tydliga som möjligt.

      För övrigt bör det också framhållas att kommunen genom sitt planmonopol innehar en stark ställning. För de flesta mindre fastighetsägare framstår innebörden av ett x-område komplicerad och svår att förstå, ännu otydligare är innebörden av ett g i samband med x-området. Det man inte förstår kan man heller inte överklaga, varför planen vinner laga kraft med x-områden som egentligen inte är förenliga med lagstiftningens syfte.” (2004-04-13, PM ”Det offentliga rummet och allmän plats i detaljplan”, Carl-Gustaf Hagander, Länsstyrelsen i Stockholms län).

      I Detaljplanen för Slussen finns inga x-områden eller motsvarande som säkerställer offentlighet eller några andra planbestämmelser som ser till att den fysiska tillgängligheten från kajplanet till andra höjdnivåer, säkerställs. I galleriorna finns inga som helst bestämmelser som ser till det offentliga livet eler ”mötesplatser för alla”.

      Några garantier för att det i galleriorna går att utöva sina demokratiska rättigheter som de definieras i grundlagen, finns alltså inte. Dina eller YIMBYs definitioner av allmän plats och offentlighet är i sammanhanget oväsentliga.

      Menar du och YIMBY att detta inte är ett problem? YIMBY som brukar tala om vikten av det offentliga rummet. Vad hände med det det väl kommer till kritan? Menar du och YIMBY att det offentliga rummet och individens demokratiska rättigheter ska riskeras att begränsas för att ha råd att bygga den nya Slussen?

      • Herbert, Tingesten den 22 juni 2011

        Lisa, läs gärna ordningslagen 1 kap 2§:

        ”Med offentlig plats enligt denna lag avses
        1. allmänna vägar,
        2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
        3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamn- verksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
        4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.

        Utrymmet vi talar om är som jag sagt ett halvdussin gånger gången mellan kajen och bussterminalen/tunnelbanan. Den uppfyller således med god marginal villkor 4 och behöver inte redovisas separat som allmän mark i detaljplanen på det här stadiet, lika lite som bussterminalen i sig.

        Du har fortfarande inte visat något exempel på en laglig demonstration som blivit avvisad från allmän mark, och framför allt inte något som stöder din ursprungliga ståndpunkt att ”man blir utkastad om man inte shoppar”. Rätt absurt om du frågar mig, har det hänt dig någon gång?

  6. emma kristina den 22 juni 2011

    På punkt efter punkt kan vi se att Herbert Tingesten har otroligt mycket tid till att lägga ner på att försvara ett omöjligt förslag. Lyckligtvis har kritiken av detsamma nu börjat öka lavinartat och ju längre tiden går desto svårare lär det bli för stadsmiljöförstörarna i Stadshuset att genomföra sitt dåliga förslag.