Arkitektur Stockholm del 2 – Identitet och attraktivitet

I andra delen av Stockholm Skylines remissvar till Arkitektur Stockholm behandlar vi hur man bör ta vara på den identitet staden bygger på för att på ett bra sätt bygga vidare på de unika kvalitéer som skapat en av världens vackraste städer och ett av våra främsta varumärken.

Identitet och attraktivitet 

Det är föredömligt att fortsatt förtydligande  av Stockholms speciella naturlandskap och av spåren efter Stockholms historiska framväxt det vill säga Stockholms beskrivs som så viktiga för stadens identitet och attraktivitet. Vi anser dock att bevarande,  förtydligande och utveckling av dessa för Stockholm så unika värden måste presenteras som en egen riktlinje för attraktiv stadsmiljö i dokumentet.

I beskrivningen av vikten av att allt framgent kunna uppleva Stockholms centrala delar som delar en arkipelag och i beskrivningen av vattenrummens betydelse så måste det bättre betonas att också Klara sjö är en nog så viktig del av denna arkipelag och dess dalgång avgörande för upplevelsen av Stockholms siluett. Skulle den mastodontiska bebyggelse utmed dess stränder som föreslagits som Västra City bli verklighet så skadas inte bara vyn mot stadshuset och siluetten i stort utan själva upplevelsen av att vi befinner oss i en stad på öar skulle gå förlorad.

Det planerade Västra City reser sig som en ås mot Klara sjö. Bild: Jernhusen

Visst blir staden mer kompakt om vi bygger högt på strandområdenas utfyllda mark eller intill de dramatiska förkastningsbranterna. Men vad förlorar vi inte av egenart, luft rymd och vida vyer när så sker? Vi vill också poängtera vikten av att stadens möte med vattnet ges särskild prioritet i arbetet med den planerade Arkitektur Stockholm – stadsbyggnadskaraktärer, eftersom de i hög grad saknas i Stockholms byggnadsordning.

Kristineberg, längst ut på Kungsholmen representerar väl det klipplandskap stadsdelen är byggd på. Foto: Holger Ellgaard

Vad som händer med stenstadens taklandskap är avgörande för möjligheten att bevara det fortfarande unika värdet hos Stockholms siluett.  Stockholms låga och sofistikerade siluett har ett oskattbart värde, inte bara ur skönhetsperspektiv utan också ur varumärkesperspektiv. Den utgör en stor del av stadens identitet, och bidrar i hög grad till dess attraktivitet. Att som i dagsläget sker inte siluetten betyder att strunta i varumärket.  Att riktlinjer för utformning av påbyggnader ska tas fram borde vara en självklarhet och inte bara övervägas, likaså att en studie görs av var gränsen för förändring går utan att det unika värdet förfuskas.

Vy mot Gamla stan och Söder.

Förslagets beskrivning ”Stockholms inre vattenrum med dess öppna vattenspeglar och inramning av vegetation, bergsformationer och bebyggelsefronter är unikt för Stockholm och utgör förutsättningar för stadens utveckling och attraktionskraft ” är högst relevant.  Vi förvånas dock över att inte kvarvarande delvis skogklädda berg på Brommalandets södra udde och västra Kungsholmen nämns som vare sig viktigt landskapselement eller som attraktiv naturlig park. I båda avseendena har dessa söder –västvända bergspartier i gränssnittet till Mälararkipelagen den allra största betydelse.

Strandvägen. mot Djurgården.

Riktlinjerna bör kompletteras med att ny bebyggelse inte bara ska prövas utifrån utvärderingskriterier specifikt för denna utan den ska prövas utifrån en generell riktlinje att det unika värdet i siluetten inte får skadas samt med krav på jämförande studier före/efter av siktlinjer från alla punkter varifrån det blir synligt. Problemen för framtida attraktivitet hos de snabbväxande städerna ses som ett universellt problem. I Unescos nyligen antagna rekommendation ”Historic Urban Landscape” poängteras inte minst de sociala och ekonomiska riskerna på sikt med den värdenivellering som pågår och också bristerna i dagens samråds och utvärderingsprocesser.

Vy över Östermalm.

Som utgångspunkt för arbetet behövs en mer precis definition av vari det unika värdet hos Stockholms siluett att förhålla sig till. Kanske något i stil med ”Det för Stockholm alldeles unika är skärgårdslandskapet och stadssiluetten, den jämnhöga bebyggelsen som fortfarande följer markens kontur med en arkitektur som accentuerar höjder och bergskanter. Ur siluetten sticker med få undantag fortfarande bara kyrktorn och offentliga byggnader upp. Avgörande för upplevelsen är den vågrörelse i siluetten som skapats av Klara sjös dalgång och den nordsydliga rullstensåsen. Likaså avgörande är den luft och rymd som skapas av de vida vattnen och av stränderna som, fria från bebyggelse, avslutas med en bred kaj, massiva berg eller med lummig grönska sluttar ner i vattnet.

Söder Mälarstrand.  Foto: Christina Lagerson

För att binda ihop innerstad och ytterstad på ett sätt så att stadens identitet snarare förstärks än förfuskas bör vi när staden växer förstärka det som är gemensamt i topografin, skärgårdslandskapet. Det skulle kunna ske genom att använda samma stadsbyggnadslogik som innerstadens. Det vill säga med nya tätt bebyggda ”öar” där utrymme finns och eventuellt något utglesande bebyggelse i ”dalgångarna” i vilka de gröna kilarnas värdekärnor kan motsvara vattnet. Även radiellt utmed de nuvarande trafiklederna borde rytmen hos det uppsplittrade skärgårdslandskapet få teckna sig. ”Riktiga” parker måste bli ett naturligt inslag. Nya signifikanta byggnader för gemensamma anläggningar för kultur och samhällsservice med mera skulle kontinuerligt kunna placeras på spektakulära platser i denna stadsbygd.

Kerstin Westerlund Bjurström

Peter Elmlund 

Henrik Waldenström

Erika Wörman

Matti Shevchenko Sandin

Stockholm Skyline

Länk till Arkitektur Stockholm här

Länk till Arkitektur Stockholm Del 1 här

18 kommentarer

  1. Pelle den 25 oktober 2011

    antagligen inte med en massa skyskrapor och höghus ad hoc här och där i innerstaden.

  2. JF Åbom den 25 oktober 2011

    Jag har några synpukter på remissvaret. Den här andra delen säger egentligen inte så mycket om hur och varför Stockholm skyline vill bygga. Som många har påpekat befinner sig Stockholm i en expansiv period och det är då viktigt att påverka hur den nya staden byggs. Lite mer av Wörman i texten hade varit önskvärt för att vara konkret.

    Remissvaret är nu mer ett bevarandemanifest. Och som sådant kan det ju vara helt ok förutom att jag personligen tycker det känns aningen splittrat. Det talas om behovet av ”riktiga” parker, samtidigt ska de ”naturliga” parkerna skyddas. Det sägas att samma stadsbyggnadslogik som innerstaden ska användas. Samtidigt ska skogen i Brommalandskapets södra udde för evigt lämnas orörd? Och samtidigt ska förorterna för evigt fortsätta isoleras mellan gröna kilar? Västra city får inte byggas för då blir det för likt, ja vadå? Söder mälarstrand?

    Däremot håller jag med om att Stockholm måste vårda och profilera sitt varumärke. Men menar Stockolm skyline verkligen att detta inte går att upprätthålla vid expansion?

  3. Michael Diamant den 23 oktober 2011

    Angående höghus så är det dumt att ställa frågor när ordentliga argument för och emot inte presenterats. Det pågår någon form av medie/politikerdrev att bara stockholm får en hög byggnad så kommer vi finnas på kartan. Det folk verkar missa är att ingen i världen därutanför bryr sig ett skvatt om Stockholm får en hög pinne. För i större delen av världen utanför europa dräller det av skyskrapor.

    Det turister gillar med Stockholm är det vackra stadsrummet och kontakten med vattnet. Att förstöra det med skyskrapor ingen i världen imponeras av vore värre än förstörelsen av klara. DN borde seriöst göra en undersökning där man frågar turister (det vill säga de som sätter stockholm på kartan) om de tycker att det saknas skyskrapor i innerstan.

    • Örjan den 24 oktober 2011

      HA HA! Mitt i prick! Ska vi bygga ett torn för att stadshuspolitikerna skal kunna vinka ända hem till provinserna de kom ifrån? eller ska vi bygga en hållbar stad?

    • Niklas den 24 oktober 2011

      Var är detta ”mediedrev”? Har du exempel i form av länkar?
      Jag har heller inte hört något exempel på föreslagen skyskrapa/höghus i befintlig stenstad så på vilket sätt skulle stadsrummet kunna förändras då (om det ändå inte finns förslag på något sådant)? De öppna vattnen kommer inte bli mindre öppna av att det skulle finnas höghus.

      Vad gäller DN:s undersökning så gäller det vad stockholmare tycker och det är väl ändå deras åsikter som måste väga tyngst.

      • Örjan den 24 oktober 2011

        Det finns mer medier än DN….

    • Herbert, Tingesten den 24 oktober 2011

      Det där ”sätta på kartan”-argumentet är nog mest en myt. Jag vet att Alvendal lär ha använt uttrycket någon gång (och då inte pga bygghöjden utan pga stjärnglansen som ett verk av en berömd arkitektbyrå skulle ge) men annars verkar det mest vara de som är mot högre bebyggelse som använder det, då som bekväm halmgubbe. Pröva att googla på ”sätta på kartan”+ ”skyskrapa” så ser du vad jag menar.

  4. Love den 23 oktober 2011

    Jo visst har du det, jag ska genast leta upp där du inte vill att man ska tilltro en överhet eller expertis. F ö är det fortfarande inte i DN-nätupplaga…

    Angående texten så tycker jag att det är viktigt att ha grönskan längs stränder och bergsknallar, det beskriver historien och är stämningsskapande.

    • Herbert, Tingesten den 24 oktober 2011

      Ja, lycka till med det, Love. Jag gissar att du kommer tillbaka med något i stil med min kritik av de många faktafelen i Café Bloms Slussenupprop eller i Ny Syn-projektet.

      Tur förresten att man byggde stadens många kajer innan det blev förbud mot att röra strandnära grönska. Skulle inte vilja vara utan dem. Eller tycker du att de inte ”beskriver historien och är stämningsskapande”?

  5. Love den 22 oktober 2011

    Skojigt att se att dem som vanligtvis predikar att man inte skall tro på professorer och liknande hänger sig till en grej i DN..

    I övrigt måste jag instämma med programmet ovan. Vi måste verkligen ta vara på det som är typiskt för Stockholm och inte schabbla bort det för modetrender a la småstad på 1980-talet.

    • Herbert, Tingesten den 23 oktober 2011

      Kan inte minnas att jag sagt att man ”inte ska tro på professorer och liknande”, har du en länk?

      Såvitt jag förstår är Synovate ett välrenommerat opinionsundersökningsinstitut, annars skulle inte DN ha anlitat dem för en rad undersökningar det senaste året. Resultatet är också som sagt konsistent med tidigare undersökningar och det är därför jag godtar det tills någon lyckas presentera ett handfast bevis för att den inte genomfördes på ett riktigt sätt. DN är ju inte heller känt för att driva någon höghuslinje så man kan knappast misstänka dem för att ha beställt en undersökning med riggade frågor.

      När blev det förresten en ”modetrend” att bygga hus som är högre än 6 våningar? På 1890-talet?

  6. Petra den 22 oktober 2011

    Nu läste du slarvigt. Men ska förenkla så du förstår bättre: att påstå att åsikter inte förändras över tid är vanskligt med tanke på 1900-talets arkitektur- och stadsbyggnadshistoria. Skulle en oredovisad undersökning i DN cementera åsikterna för dem inblandade vore det en världsnyhet.

    • Herbert, Tingesten den 22 oktober 2011

      Jag upplever det nog snarare som att motståndet mot högre bebyggelse bryts ner med tiden. Tyvärr har vi inga motsvarande opinionsundersökningar från 5, 10, 15, 50 år sedan så jag kan inte belägga den uppfattningen med statistik, men de liknande undersökningar som genomförts de sista åren visar i alla fall på en konsistent övervikt för den positiva gruppen, som genomgående brukar vara ca 40 – 100% större än den negativa.

      Sedan finns det ju alltid de som hävdar att den här majoriteten egentligen inte finns eftersom den kommer att byta sida och bli negativ när den blir äldre…

  7. Petra den 22 oktober 2011

    Jo den undersökningen utlöste ett gapflabb. DN som annars är så noga med att redovisa hur undersökningar gjorts undvek detta. De lade inte ens ut den på nätet. Det säger en hel del om den..

    • Petra den 22 oktober 2011

      Glömde: om man tror att åsikter står över tid, d vs att när gamla dör så fortsätter de som innan var unga behåller man samma åsikt livet ut, är riktigt illa ute. Titta bara på 1900-talet. Jag motsätter mig den flummmiga tanken på enorma blickbyggnader som sticker upp och skall skapa skönhetsvärden.

    • Herbert, Tingesten den 22 oktober 2011

      DN:s nätupplaga publicerar ofta artiklar med några dagars fördröjning för att främja försäljningen av papperstidningen, så den här kommer nog upp vad det lider också. Kan inte säga att jag någonsin sett DN redovisa hur det statistiska urvalet gjorts, men jag kanske bara är ouppmärksam. Mitt intryck är att man nöjer sig med att referera till opinionsundersökningsinstitutet som utfört undersökningen, i det här fallet Synovate som man samarbetat med sedan en tid.

      Att idealantalet våningar för en och samma person minskar med personens ålder var en spännande hypotes. Finns det något vetenskapligt stöd för den? Det vore ju lätt att belägga den effekten om den existerade, menar jag.

  8. Herbert, Tingesten den 22 oktober 2011

    Det sista stycket beskriver en rätt spännande tanke även om man kanske kan tycka att granskog är ett ganska dåligt substitut för fjärdar och strömmar. Resten av texten säger ungefär ”vi gillar platt så allt måste vara platt”, en tycke- och smakståndpunkt som inte i sig har något större värde än den motsatta.

    Enligt en opinionsundersökning som DN låtit utföra är mer än hälften av Stockholmarna positiva till riktgt höga hus i staden. Andelen kommer att öka i framtiden eftersom de äldre utgör en stor del av de negativa. Det tycker jag är mer relevant än den i mitt tycke rätt flummiga tanken att jämnhöghet är en förutsättning för skönhet.

  9. Love den 21 oktober 2011

    Fint. Behövs verkligen lite nykterhet nu när politikerna har fest efter DNs märkliga underökning om höghus. Stockholm har mer att erbjuda och redan bra lösningar på hur man bygger ut staden.