Arkitektur Stockholm – Del 1

 

Stockholm skall få en samlande agenda för hur staden skall växa. Stadsbyggnadskontoret  lade därför ut frågan fritt att med rödpenna rätta och komma med utvecklande förslag deras förslag ”Arkitektur Stockholm”. Bland annat hade de en utställning på Kulturhuset under sommaren där man kunde ta del av deras och andras tankar. Dessutom gavs tillfälle att träffa några av beslutsfattarna för samtal. Stockholm Skyline lämnade in remissvar och i några inlägg kommer dessa att presenteras.

Stockholm är en av världens vackraste städer. Tack vare medveten planering och känsligt utnyttjande av de naturliga förutsättningarna har staden, trots tidvis generande stora avvikelser från dess goda stadsbyggnadstradition, behållit sin alldeles unika karaktär genom århundraden av tillväxt och förändringar. Nätverket Stockholm Skyline vill med detta remissvar bidra till att den goda ambitionen med Arkitektur Stockholm kan fullföljas.

Utställningen på Kulturhuset.

Det stora hotet idag verkar fortfarande vara övertron på storskalighet, på koncentration till innerstaden och fokusering på nya spektakulära byggnader just där. Det hotar inte bara Stockholms unika karaktär, det tränger också bort de psykologiska, sociala och ekonomiska vardagsperspektiven ur planeringen. Det känns alldeles rätt som förslagsställarna uttrycker det: ”Man vill ha svaret på vilka avtryck vi vill att vår tid ska sätta på Stockholm. Hur tror vi att stadsmiljöerna – byggnader,  gator,  torg och gaturum – bäst gestaltas för att stärka Stockholms värden? Vad är avgörande för att både gamla och nya stadsdelar utvecklas så att vi själva, våra föräldrar, barn och barnbarn trivs och känner sig trygga?

Några av de planer till Västra City som passerat de senaste åren.

Det är bråttom. Stockholms redan starkt monocentriska struktur förstärks kontinuerligt,  siluetten förflackas av påbyggnader och storskalig bebyggelse, vattenrum byggs för, grönskan fragmenteras  och segregationen i ytterstaden befästs än mer. Att Stockholms speciella skönhet och identitet är fundamental för dess attraktivitet och viktig för dess utveckling i konkurrens med andra storstäder beskrivs väl i förslaget.

Likaså övertygande beskrivs vikten av god arkitektur i bred bemärkelse och nödvändigheten av utveckling av en ändamålsenlig stadsstruktur som bidrar till livskvalitet i hela stadsområdet.  Vi inom Stockholm Skyline anser dock att förslaget borde kunna bli tydligare avseende flera för utvecklingen fundamentala val som är viktiga för att de riktlinjer som avses att ges i Arkitektur Stockholm – Stadsbyggnadskaraktärer respektive Råd och riktlinjer ska bli användbara och trygga Stockholms goda utveckling.

Stockholms skönhet är världsberömd, något att utveckla och förvalta.

Vi vill också, väl medvetna om att förslaget bygger på ÖP 2010 ”Promenadstaden”, starkt ifrågasätta att strategin ”stärk den centrala staden” som den tillämpas är bra för Stockholms långsiktiga tillväxt. De tre andra ”satsa på attraktiva tyngdpunkter, koppla samman stadens delar och främja levande stadsmiljö i hela staden”, är så mycket viktigare och kräver all kraft för att skapa den attraktiva, miljövänliga och socialt fungerande stad som är målet.                                                                

God arkitektur     

Förslagets breda definition av arkitektonisk kvalitet som att ”en byggnad, park eller gatumiljö ges en medveten arkitektonisk gestaltning med utgångspunkt i platsens förutsättningar” är viktig. Likaså viktigt är att det tydligt framgår att det innebär att den inkluderar relation till befintlig bebyggelse, konsekvenser för lokalklimat, för stadslivet och det offentliga rummet. Likväl anser vi att definitionen måste kompletteras med att: god arkitektur måste definieras också efter dess påverkan på människan

Brovakten i Hornsberg. Andas detta modern och god arkitektur?

Brovakten i Hornsberg. Andas detta modern och god arkitektur? Bild: Wingårdhs Arkitektkontor AB

Med tanke på att, som förslaget framhåller, arkitekturen speglar tidens strömningar finns det skäl att reflektera över dagens trend av storskalig kall teknologisk uppsyn hos flertalet nya byggnader som får man anta inte bidrar vare sig till socialt välbefinnande och gemenskap eller till kreativitet för flertalet. Kan Arkitektur Stockholm med tydliga skrivningar avseende arkitekturens betydelse för socialt liv och kreativitet bidra till mer livsbejakande arkitektoniskt skapandet så kan vi om inte förändra världen så åtminstone människors vardag.  Det saknas dock relevant forskning. I avvaktan på resultat borde förslagsställarna ändå, för att förstärka det mänskliga perspektivet, våga lägga till som riktlinje ”krav på definition av önskad upplevelse och påverkan på användarna som bedömningskriterium”.

Stockholm har till stora delar en stark karaktär av klassisk kvarterstad med begripliga proportioner – ett vinnande koncept att hålla fast vid.

Vad gäller förtätningar och tillägg framhålls föredömligt att gestaltningen av ny bebyggelse bör utgå från stadens kvaliteter, förutsättningar och samband med den övriga staden. Vi ifrågasätter dock den så kategoriska skrivningen att ”nya tillskott till äldre bebyggelse ska utformas så att den blir tydligt avläsbar i stadsbilden”.  Sedan ICOMOS Venedigdokument 1964 slog fast ett sådant förhållningssätt till kulturarvet har frågan diskuterats. Vi vill påstå att det inneburit mer skada än nytta för kulturmiljön. Det utgår från ett gammalt synsätt på kulturvärde och därmed arkitektoniskt värde som oberoende av upplevelse värdet, vilket nu förändras snabbt åtminstone internationellt.

Att redovisa tillägg med tydligt avvikande formspråk har varit gängse sedan Venedigdokumentet skapades under högmodernismen. Men känns det modernt eller skapar det bara konflikt? Foto: Holger Ellgaard

Stockholms så ovanligt tydliga årsringar är en viktig del i Stockholms speciella identitet och kulturhistoriska värde och begreppet årsring har blivit synonymt med dessa och eventuellt nytillkommande stora utbyggnadsetapper. Det är därför förvirrande att i texten samma ord används för att beskriva också vår tids mindre tillägg till befintlig bebyggelse.  Varför inte skriva vår tids nya årsringar och andra tillägg? 

 

Kerstin Westerlund Bjurström

Peter Elmlund 

Henrik Waldenström

Erika Wörman

Matti Shevchenko Sandin

Stockholm Skyline

Länk till arkitektur Stockholm här