Arkitektur Stockholm – Del 1

 

Stockholm skall få en samlande agenda för hur staden skall växa. Stadsbyggnadskontoret  lade därför ut frågan fritt att med rödpenna rätta och komma med utvecklande förslag deras förslag ”Arkitektur Stockholm”. Bland annat hade de en utställning på Kulturhuset under sommaren där man kunde ta del av deras och andras tankar. Dessutom gavs tillfälle att träffa några av beslutsfattarna för samtal. Stockholm Skyline lämnade in remissvar och i några inlägg kommer dessa att presenteras.

Stockholm är en av världens vackraste städer. Tack vare medveten planering och känsligt utnyttjande av de naturliga förutsättningarna har staden, trots tidvis generande stora avvikelser från dess goda stadsbyggnadstradition, behållit sin alldeles unika karaktär genom århundraden av tillväxt och förändringar. Nätverket Stockholm Skyline vill med detta remissvar bidra till att den goda ambitionen med Arkitektur Stockholm kan fullföljas.

Utställningen på Kulturhuset.

Det stora hotet idag verkar fortfarande vara övertron på storskalighet, på koncentration till innerstaden och fokusering på nya spektakulära byggnader just där. Det hotar inte bara Stockholms unika karaktär, det tränger också bort de psykologiska, sociala och ekonomiska vardagsperspektiven ur planeringen. Det känns alldeles rätt som förslagsställarna uttrycker det: ”Man vill ha svaret på vilka avtryck vi vill att vår tid ska sätta på Stockholm. Hur tror vi att stadsmiljöerna – byggnader,  gator,  torg och gaturum – bäst gestaltas för att stärka Stockholms värden? Vad är avgörande för att både gamla och nya stadsdelar utvecklas så att vi själva, våra föräldrar, barn och barnbarn trivs och känner sig trygga?

Några av de planer till Västra City som passerat de senaste åren.

Det är bråttom. Stockholms redan starkt monocentriska struktur förstärks kontinuerligt,  siluetten förflackas av påbyggnader och storskalig bebyggelse, vattenrum byggs för, grönskan fragmenteras  och segregationen i ytterstaden befästs än mer. Att Stockholms speciella skönhet och identitet är fundamental för dess attraktivitet och viktig för dess utveckling i konkurrens med andra storstäder beskrivs väl i förslaget.

Likaså övertygande beskrivs vikten av god arkitektur i bred bemärkelse och nödvändigheten av utveckling av en ändamålsenlig stadsstruktur som bidrar till livskvalitet i hela stadsområdet.  Vi inom Stockholm Skyline anser dock att förslaget borde kunna bli tydligare avseende flera för utvecklingen fundamentala val som är viktiga för att de riktlinjer som avses att ges i Arkitektur Stockholm – Stadsbyggnadskaraktärer respektive Råd och riktlinjer ska bli användbara och trygga Stockholms goda utveckling.

Stockholms skönhet är världsberömd, något att utveckla och förvalta.

Vi vill också, väl medvetna om att förslaget bygger på ÖP 2010 ”Promenadstaden”, starkt ifrågasätta att strategin ”stärk den centrala staden” som den tillämpas är bra för Stockholms långsiktiga tillväxt. De tre andra ”satsa på attraktiva tyngdpunkter, koppla samman stadens delar och främja levande stadsmiljö i hela staden”, är så mycket viktigare och kräver all kraft för att skapa den attraktiva, miljövänliga och socialt fungerande stad som är målet.                                                                

God arkitektur     

Förslagets breda definition av arkitektonisk kvalitet som att ”en byggnad, park eller gatumiljö ges en medveten arkitektonisk gestaltning med utgångspunkt i platsens förutsättningar” är viktig. Likaså viktigt är att det tydligt framgår att det innebär att den inkluderar relation till befintlig bebyggelse, konsekvenser för lokalklimat, för stadslivet och det offentliga rummet. Likväl anser vi att definitionen måste kompletteras med att: god arkitektur måste definieras också efter dess påverkan på människan

Brovakten i Hornsberg. Andas detta modern och god arkitektur?

Brovakten i Hornsberg. Andas detta modern och god arkitektur? Bild: Wingårdhs Arkitektkontor AB

Med tanke på att, som förslaget framhåller, arkitekturen speglar tidens strömningar finns det skäl att reflektera över dagens trend av storskalig kall teknologisk uppsyn hos flertalet nya byggnader som får man anta inte bidrar vare sig till socialt välbefinnande och gemenskap eller till kreativitet för flertalet. Kan Arkitektur Stockholm med tydliga skrivningar avseende arkitekturens betydelse för socialt liv och kreativitet bidra till mer livsbejakande arkitektoniskt skapandet så kan vi om inte förändra världen så åtminstone människors vardag.  Det saknas dock relevant forskning. I avvaktan på resultat borde förslagsställarna ändå, för att förstärka det mänskliga perspektivet, våga lägga till som riktlinje ”krav på definition av önskad upplevelse och påverkan på användarna som bedömningskriterium”.

Stockholm har till stora delar en stark karaktär av klassisk kvarterstad med begripliga proportioner – ett vinnande koncept att hålla fast vid.

Vad gäller förtätningar och tillägg framhålls föredömligt att gestaltningen av ny bebyggelse bör utgå från stadens kvaliteter, förutsättningar och samband med den övriga staden. Vi ifrågasätter dock den så kategoriska skrivningen att ”nya tillskott till äldre bebyggelse ska utformas så att den blir tydligt avläsbar i stadsbilden”.  Sedan ICOMOS Venedigdokument 1964 slog fast ett sådant förhållningssätt till kulturarvet har frågan diskuterats. Vi vill påstå att det inneburit mer skada än nytta för kulturmiljön. Det utgår från ett gammalt synsätt på kulturvärde och därmed arkitektoniskt värde som oberoende av upplevelse värdet, vilket nu förändras snabbt åtminstone internationellt.

Att redovisa tillägg med tydligt avvikande formspråk har varit gängse sedan Venedigdokumentet skapades under högmodernismen. Men känns det modernt eller skapar det bara konflikt? Foto: Holger Ellgaard

Stockholms så ovanligt tydliga årsringar är en viktig del i Stockholms speciella identitet och kulturhistoriska värde och begreppet årsring har blivit synonymt med dessa och eventuellt nytillkommande stora utbyggnadsetapper. Det är därför förvirrande att i texten samma ord används för att beskriva också vår tids mindre tillägg till befintlig bebyggelse.  Varför inte skriva vår tids nya årsringar och andra tillägg? 

 

Kerstin Westerlund Bjurström

Peter Elmlund 

Henrik Waldenström

Erika Wörman

Matti Shevchenko Sandin

Stockholm Skyline

Länk till arkitektur Stockholm här

13 kommentarer

  1. Pingback: Arkitektur Stockholm del 6 – Ett rikt och levande stadsliv | Stockholm Skyline

  2. Katrin den 4 november 2011

    Stockholm lider av ängslan nu förtiden. Något sådant som god arkitektur finns inte längre. Man försöker kompensera det på höjden istället, vilket visat sig bli 60-tals influerat och mest bäst från insidan. Kanske kan detta Arkitektur Stockholm ge något, om det nu redigeras ordentligt, luddigare skrift på returpapper har jag då aldrig läst.

  3. Pingback: Arkitektur Stockholm – del 3 Långsiktig Hållbarhet | Stockholm Skyline

  4. Lisa den 21 oktober 2011

    Venedigdokumentet föranleder en mkt intressant diskussion om arkitektur och bevarande. Inte sällan blir det totalt misstolkat av okunniga respektive dogmatiker. De senare representeras av de som skrivit Arkitektur Sthlm och de förra av YIMBY. Intressant diskussion återfinns här: http://www.yimby.se/2010/08/kronika-vacker-arkitektur_949.html

    Även nåt att tänka på i sammanhang som rör ytterstaden och modernismen.

    • Katrin den 4 november 2011

      Tänkvärt Lisa, mycket tänkvärt hur det skulle bli om överglada amatörer fick råda.

    • Anders Gardebring den 15 februari 2012

      Hej Lisa. Antar att du aldrig kommer se detta svar eftersom det är en relativt gammal diskussion jag ger mig in i. Hursom, både du och Pär Eliaeson (är ni samma person månne?) har refererat till just krönikan om vacker arkitektur (och i Pär:s fall dessutom citerat hela artikeln och väl valda delar av kommentarerna (alla kritiska kommentarer filtrerades bort) och använt den som en måttstock på vad YIMBY står för.
      Jag vill därför påpeka vad det lilla prefixet KRÖNIKA betyder. Det betyder att det är en krönika. Klart så?

  5. Pingback: Arkitektur Stockholm del 2 – Identitet och attraktivitet | Stockholm Skyline

  6. Jörgen Sundström den 19 oktober 2011

    Angående följande mening i Arkitektur Stockholm:
    ”nya tillskott till äldre bebyggelse ska utformas så att den blir tydligt avläsbar i stadsbilden”
    Har dom (SBK) lärt sig något av tidigare misstag? Vill dom lära sig något? 60-talspastischerna WFB och nya Folkan är ju tydligt avläsbara mot den äldre bebyggelsen i närheten men blev det verkligen något som bör eftersträvas och upprepas?

  7. Love den 18 oktober 2011

    Stockholm befinner sig i ett intressant skede av exploatering. Det känns därför rätt att skapa ett bra program för detta, Många talar om mod, att våga gå vidare, inspireras och pröva nytt. Kanske. Men det betyder inte att Stockholm skall förvandlas till en dussinstad i världen, där karaktären blir lidande. Inlägget om Regeringsgatan är ett strålande exempel på hur det gick sist när vi ”inspirerades och prövade nytt”- man tog inte hänsyn till den stad som skulle förnyas. Få verkar förtjusta i den utvecklingen. Tidigare exploateringar skedde på relativt jungfrulig mark med stenstadens begripliga mått. Det bör fortsätta så. Som texten påpekar att det står skrivet i Arkitektur Stockholm ”nya tillskott till äldre bebyggelse ska utformas så att den blir tydligt avläsbar i stadsbilden” känns verkligen som om man svalt ännu en bitter klunk från modernismens bägare på stadsbyggnadskontoret. Jag vill inte skåla med dem.

  8. Michael D. den 17 oktober 2011

    Problemet är att arkitekur idag är lika tabubelagt att diskutera som modern konst eller det ännu känsligare ämnet invandringspolitik. För om vi önskar figurativ ornamentik på moderna byggnader kommer vi få höra att vi är okunniga och inget förstår. Arkitekter av idag verkar så måna om att visa att de inget kan lära av det förgångna att de tom uppfinner nya ord till gamla idéer.

    Personligen vill jag se (och säkerligen den tysta majoriteten som kanske inte aktivt bryr sig) nya byggnader lika smakfullt utsmyckade som något av det som fanns innan funktionalismens genombrott..

    • Herbert, Tingesten den 18 oktober 2011

      Skulle inte kunna säga det bättre själv. Vi lever mitt i det som framtidens arkitekturhistoriker kommer att kalla ”den mörka tidsåldern”.

    • JF Åbom den 18 oktober 2011

      Väl talat! Vi måste åter få bygga en tät stad med torg, kvarter, parker och tydliga stråk. Husen måste byggas med större omsorg kring de små detaljerna och med hänsyn till levnadsmiljön. Sorgligt med allt det här opersonliga svart-vita som ska byggas överallt nuförtiden.

  9. Arkitekten den 17 oktober 2011

    Brovakten är verkligen ett komplett misstag. Sorgligt. Arkitektur Stockholm har verkligen en uppgift att fylla, om inte de senaste årens tillägg skall repeteras och Stockholm blir vilken dussinstad som helst. Keyser, jag håller på dig!