Stadsbyggnadsnätverkets Nyhetsbrev juni 2016

 

Birger Jarslgatan

Hej alla!

DET FÖRRA NYHETSBREVET handlade om läget inom arkitektur och stadsbyggnad.  http://www.stockholmskyline.se/2016/05/stadsbyggnadsnatverkets-nyhetsbrev-fint-och-fult/.  Man bygger alltför sällan så som en stor majoritet vill ha det enligt forskning. Det leder till opinionsyttringar och överklaganden. Politiker klagar på dem som klagar och vill minska skyddet av stadsmiljön och naturen. Sveriges lovordade allemansrätt med strandskydd är plötsligt inte mycket värd. Undantag i glesbygd kan vara en sak, men Stockholmsområdet är ganska tätbefolkat.

HUR KUNDE DET BLI SÅ HÄR, att man inte bygger som vi som betalar och lever här vill? Här beskriver jag några faktorer.

Bildningens bro på väg att brista http://www.svd.se/lanken-mellan-universitet-och-samhalle-riskerar-att-brytas Bildning handlar om djup och bred kunskap om människor, samhälle och natur. Den behövs för att se byggbeslut i ett sammanhang i staden, bakåt och framåt i tiden och av olika behov. Goda beslut kräver också mod att se bortom nästa val och skapa ett bättre samhälle på sikt. Vad händer om politiker brister i bildning, mod och långsiktighet?

Långsiktighet, kvalitet och volym samtidigt, hur? Med områdesplaner, med djup kunskap om och inriktning på vad människor vill ha och mår bra av, kan staden visa riktningen för förbättrad urbanitet och skönhet i förorter inom deras glesa struktur, utan att gå ut i naturen. Det gör byggherrar mer intresserade av att bygga där. Det ger långvarigt stor volym. Områdesplaner kan ha formen av program (ej juridiskt bindande) eller mindre detaljerade stora detaljplaner. De görs alltför sällan för bebyggda områden.

Politiker, stressade av för låg volym, fokuserar på kortsiktig volym (nästa val) och släpper igenom frimärksplaner (ofta i det gröna) utan sammanhang. Det ger dålig kvalitet, och därmed överklagande och låg volym. Staden klagar på dem som klagar och vill minska skyddet av miljön. KTH-professorer menar igår i SvD att det skulle ge marginell effekt och att de borde ta sitt ansvar och ändra skatter mm i stället.

Konflikten mellan naturreservat och bostadsbyggande är konstruerad http://www.dn.se/debatt/repliker/narhet-till-naturen-viktigt-bostadsvarde/ Det behövs också arbetsplatser, infrastruktur och grönområden för ett bra liv. Kommunikationer och närhet till naturen är de viktigaste faktorerna i omgivningen när man söker bostad.

Attityder i nämnderna

Bristande konkurrens i fastighets- och byggbranscherna

  • Expl nämnden svar på SOU ”Plats för fler som bygger mer” http://insynsverige.se/stockholm-exploatering/dagordning?date=2016-06-09&cl=1 På marknaden för bostadsrättsbyggare i Stockholm har de fyra största byggherrana en marknadsandel på ca 80 procent år 2013. Men Exploateringsnämnden skriver i remissvar: I Stockholms stad finns det ingen brist på konkurrens, snarare tvärtom.
  • Det finns väldigt många fastighetsägare i Stockholm, men i delar av stadsdelar t ex i Skärholmen eller på Norrmalm är det ofta 1 eller 2 som dominerar totalt. Det är ju där som marknadskriget skulle utkämpas. AMF härskar i Galleriankvarteret. Den föreslagna höga glaslådan Trollhättan 30 bryter av bryskt mot vacker äldre arkitektur i ett centralt välbesökt område.Hamngatan
  • Granskningsunderlaget: ”en gulklassad byggnad rivs och den nya byggnadsvolymen kommer att synas betydligt mer än nuvarande. Den samlade bilden är att riksintressets kulturhistoriska värde minskar.” Men ”Stadsbyggnadskontoret bedömer att rivning av befintlig byggnad är godtagbar … Särskild vikt har lagts vid att anpassa förslaget till miljön vid Sergels torg och vid Hamngatan …, även om byggnadens höjd avviker från … NK och Spektern 13 mm.”

Varför redovisas aldrig alternativet att knyta an till det vackra och historiska? Se bilder nedan på direkt angränsande byggnader: Bild 1 Spektern 13 närmast, sedan ”Sparbanken”, NK, rivningshotade Passagen (tegelfärg längt bort efter NK). 2 Inblick i Kocksgatan (Spektern 13 t v) med Västra Trädgårdsgatan i fonden. 3 Regeringsgatan över Jakobs torg mot Gustav Adolfs Torg med Slottet, Tyska kyrkan mm.

regeringsgatan

Att inte ta fram alternativ som harmoniserar med dessa äldre delar i omgivningen är nonchalant och ett svek mot stockholmare och besökare. Politikerna följer inte vad en stor majoritet föredrar enligt forskning, men staden tillfredsställer byggherren och konserverade modernistiska tankemönster.

Pembroke härskar på Mäster Samuelsgatan i stora kvarteret Hästen

Tidigare rev Pembroke Hästen 22 mittemot infarten till Citytunneln och byggde ett mycket högre hus med sluten fasad nedtill (vänstra bilden). Nu vill de riva Passagenhuset Hästen 21 (bilden i mitten) i korsningen med Birger Jarlsgatan, och bygga ett höghus (bilden t h, från Katarinav.). Tegelliknande färg ersätts med gråbrunt respektive grått. Därmed är Mäster Samuelsgatans modernistiska förvandling fullbordad, från Norrlandsgatan och till Stockholm Waterfront.

mästersamuelsgatan

Pembroke äger fler fastigheter i området. Deras talesperson för Passagenhuset Tomas Rudin var tidigare ordförande i Stadsbyggnadsnämnden.

AMF som förvaltar pensioner och amerikanska Pembroke är kapitalförvaltare för vilka fastigheter bara är ett av flera investeringsalternativ. Det är helt ok, men måste mötas av tydligt hävdande av allmänintresse från staden. I dag överlåts det till stor del på allmänheten vars synpunkter förslag påverkar besluten i mycket liten omfattning trots mycket tal om lyssnande. Stockholms Byggnadsordning som ingick i ÖP 1999 innehöll förhållningssätt för olika typer av stadsdelar, men ÖP 2012 är mer allmänt hållen så numera gör man som man vill. Byggnadsordningen borde tas till heders igen och utgöra en grund för arbete med områdesplaner i hela Stockholm.  

L'unité d'habitation Corbusierhaus i Berlin. Foto : Jean-Pierre Dalbéra

L’unité d’habitation Corbusierhaus i Berlin. Foto : Jean-Pierre Dalbéra

Konserverade tankemönster. På 1930-talet spikade Le Corbusier och hans gäng upp några teser, som gett oss funktionsseparerade förorter och den grå lådan, som är motsatsen till vad folk vill ha.

  • En byggnad ska utformas bara för sin funktion. Det har gett oss avskalade lådor i betong, senare i vitt, svart och glas = 80 års utveckling. KTH:s arkitektskolas studierektor 2008: Arkitektur är inte som konst, något som man ska njuta av.
  • Den funktionella färdigplanerade staden är gjord för att byggas i ett svep, med arbete, bostäder, service mm var för sig. De olika områdena blir öde största delen av dygnet. Bara stora byggare klarar de stora projekten. Så kom några få byggbolag att dominera. Dålig konkurrens leder till sämre kvalitet samt mindre volym som hjälper till att hålla priserna uppe. I delar av stadsdelar dominerar ofta någon enstaka fastighetsägare.
  • Architects want to be supernatural wizards”, övernaturliga genier, sade en amerikansk debattör till mig. Att allmänheten inte förstår deras skapelser är poängen. Det styrker deras självbild som upphöjda. Arkitektutbildningen vårdar ömt den avskalade lådarkitekturen. Så lever den fastlåsta kulturen vidare. Så uteblir fritt nyskapande.
  • En annan tes är att det nya ska vara tydligt urskiljbart från det gamla, gärna brutalt så att det stör ut omgivningen, s k brutalism.

Att bättre fungerande bostäder krävde enkel enformighet var relevant på 1930-talet. Sedan har industrier utvecklat smarta processer i hela kedjan från underleverantörer till kund. Det ger produkter med stor variation till låg kostnad. Men genom den svaga konkurrensen kunde byggare bekvämt leva vidare med standardiserade lådor. Arkitektutbildningen och arkitektkåren kunde fortsätta att känna sig upphöjda genom att fortsatta att rita (kopiera!) lådor åt byggarna och planera hela stadsdelar för deras stora byggprojekt. Utan utbildning om andra sätt att bygga befolkade de också stadens exploaterings- och stadsbyggnadskontor. Folk flyttar mellan stora byggare, arkitektkontor och den stora staden och har hittat samarbetsmönster som är ok för dem. Funkar det inte så är det reglerna som är fel och folk som klagar för mycket. De stora aktörernas lilla värld innebär risk för korruption.

Stressade politiker vet inte om något annat mönster och upprepar vad arkitekter säger om vår tids avtryck och arkitektur av hög klass. Att de inte skäms kan betyda att de tror att det är sant. Vi får höga lådor i bästa lägen, glasigare 60-talscentrum. Vår tids avtryck kunde ha blivit Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden som strålande nya centrum som avlastar City. Nu byggs de som förorter fast med sämre service. Sverigehuset är frälsningen för förorterna! Sverigehuset – lika över hela Sverige, fascinerande! Känn dig som hemma överallt! Den svenska modellen, tillsammans med högre och glasigare 60-talscentrum.

Fortsätt jobba för en trivsam och vacker stad! Påverka politiker!

Trevlig sommar!
Ulf Johannisson

Stadsbyggnadsnätverket på Facebook här 

Seminarier mm hittar du på hemsidan här 


Stadsbyggnadsnätverkets nyhetsbrev författas av Ulf Johannisson, som är managementkonsult och arbetar ideellt med stadsbyggnadsfrågor i Stockholm.


Kommentarsregler:

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.

1 kommentar

  1. Pingback: Varför bygger man inte vackert och trivsamt i Stockholm?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.