Yttrande om Apple i Kungsträdgården

Applebutiken i Kungsträdgården.

Här är Svenska Byggnadsvårdsföreningens yttrande angående Applebutiken i Kungsträdgården:

2018-08-27

Stockholms stadsbyggnadsnämnd

stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

Yttrande över förslag till detaljplan för Sju Sekel 1 i norra delen av Kungsträdgården i stadsdelen Norrmalm i Stockholm. Samråd.

Dnr S-Dp 2016-00310. 

Svenska byggnadsvårdsföreningen, SBF, har tagit del av rubricerade planförslag. SBF anför följande synpunkter utifrån föreningens verksamhetsområde:

Sammanfattning

SBF avstyrker planförslaget av följande skäl:

  • Planförslaget strider mot Kungsträdgårdens historiska användning som offentligt rum sedan mer än 250 år.  Ingreppet skulle innebära att den historiska läsbarheten försvåras och att det allmänna parkrummet begränsas.
  • Kungsträdgården behövs i sin helhet som offentligt rum i stadskärnan för möten och rekreation inte minst mot bakgrund av den pågående kraftiga förtätningen i City.
  • Den planerade nybyggnaden med stor volym och höjd samt förändringen av Hamngatans karaktär till en mera sluten butiksmiljö bryter sönder helhetskaraktären i Kungsträdgårdens stadsrum.
  • SBF bedömer att ett genomförande av projektet skulle medföra påtaglig skada på riksintresset och strida mot varsamhetskraven i plan- och bygglagen. Det är hög tid att Staden förändrar planeringen mot en mera värdebärande stadsutveckling där det byggda och gröna kulturarvet beaktas.

Planförslaget

Planförslagets syfte är att möjliggöra uppförande av en elektronikbutik i norra delen av Kungsträdgården. Företaget Apple har förvärvat tomträtten och avser att öppna en s.k. flaggskeppsbutik. Den befintliga restaurangbyggnaden avses rivas. Markanvändningen enligt gällande detaljplan är centrumändamål och planförslaget innebär att 375 kvadratmeter parkmark tas i anspråk och adderas till denna befintliga byggrätt. 

Kungsträdgården – ett offentligt rum under mer än 250 år

Kungsträdgården har anor sedan medeltiden och var i äldre tider en trädgård för kungahuset. På 1700-talet öppnades trädgården för allmänheten och blev en offentlig plats för rekreation och förlustelse. Under 1800- och 1900-talen skedde flera genomgripande större förändringar. Stockholmsutställningen 1866 avhölls i Kungsträdgården. Större förändringar under 1900-talet skedde inför firandet av Stockholms 700-årsjubilum 1953 och genom den upprustning som skedde i slutet av århundradet. Kungsträdgården är Stockholms äldsta park och hela tiden sedan trädgården öppnades för allmänheten har parken varit ett av de viktigaste offentliga rummen i centrala Stockholm.

Den befintliga byggrätten för centrumändamål utnyttjas idag av en restaurang som är en naturlig del av det offentliga rummet. Genom den föreslagna utökningen av byggrätten förstärks markanvändningen för centrumbebyggelse. Denna förändring strider mot trädgårdens historiska användning som park och allmän plats sedan cirka 250 år. Vyerna norrifrån mot trädalléerna kommer att skymmas genom den större byggrätten vilket minskar förståelsen av platsens historia. Planområdet ligger inom riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att många uttryck för riksintresset påverkas negativt. SBF bedömer att denna påverkan medför påtaglig skada på riksintresset. 

Kungsträdgården – en nödvändig oas i den täta stadskärnan

Även om tomträttshavaren enligt planbeskrivningen har ambitionen att ordna aktiviteter utanför ordinarie öppettider för butiker finns det ingen garanti för detta. Det finns heller ingen garanti för att Apple kommer att behålla en flaggskeppsbutik i detta läge. Förändringarna sker snabbt i IT-världen och planbestämmelserna förhindrar inte en verksamhet som är helt sluten mot det offentliga rummet. Detta skulle innebära att Kungsträdgårdens funktion som offentligt rum och allmän park inskränks kraftigt.

Det pågår nu en snabb förtätning av City. Befintliga byggnader rivs och ersätts av betydligt högre byggnader. Många byggnader byggs på med flera våningar. Citymiljön blir mörkare och solfattigare och ökningen av kontors- och kommersiella ytor drar till sig fler besökare. Detta innebär att Kungsträdgården som oas för möten och rekreation behövs alltmer och att denna funktion bör säkerställas för framtiden. Det är anmärkningsvärt att Staden då i stället väljer att föreslå att den enda parken i City ska minskas.

Kungsträdgården – ett unikt stadsrum

Kungsträdgården utgör ett väl avgränsat vackert stadsrum med en praktfull inramning av byggnader av högt kulturhistoriskt värde från olika tider. Enligt Stadsmuseets klassificering är två tredjedelar av den omgivande bebyggelsen blåklassad d.v.s. motsvarande byggnadsminne och resten, frånsett ett hus, grönklassad d.v.s. särskilt värdefull bebyggelse från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Den nuvarande bebyggelsen i Kungsträdgården är småskalig och uppfattas närmast som ”möbler” inställda i det stora parkrummet. Den föreslagna nya byggnaden är emellertid betydligt större och högre än övriga byggnader. Genom sin dominans kommer den därför att bryta sönder helhetskaraktären i det stadsrum som Kungsträdgården utgör idag. SBF anser därför att förslaget strider mot varsamhetskraven i plan- och bygglagen.

Hamngatans del norr om Kungsträdgården skulle genom planförslaget förändras från ett ganska öppet gaturum med många inblickar i parkrummet till ett mera slutet gaturum genom att trädgården med dess alléer avskärmas betydligt mer än idag. Funktionen som elektronikbutik skulle förstärka denna effekt genom att butiken snarare kommer att uppfattas som en del av Hamngatans handelsstråk än som en del av parken. Dessutom kräver nybygget att några träd utmed Hamngatan fälls vilket ytterligare befäster förändringen från park till butiksmiljö. Byggnaden kommer också sedd söderifrån från parken, genom sin storlek och längd, att uppfattas som en tydlig avskärmning norrut vilket betyder att parkrummet minskar både visuellt och genom minskad yta.

Sammanfattande bedömning

SBF bedömer att ett genomförande av projektet skulle medföra påtaglig skada på riksintresset eftersom den historiska läsbarheten av parken försvåras och blir mera otydlig samt genom att det sedan flera sekler offentliga parkrummet för rekreation och möten dag- och kvällstid begränsas. Ingreppet i Kungsträdgårdens stadsrum strider också mot varsamhetskraven i plan- och bygglagen.

Medborgarna reagerar alltmer på att Staden åsidosätter kulturhistoriska värden i planeringen – på senare tid Slussens ombyggnad, rivningen av Astoriahuset, förslaget till Nobel Center på Blasieholmen och rivningar i kv Sperlingens backe. Förslaget att förlägga Apples butik i norra delen av Kungsträdgården är ytterligare ett projekt som visar Stadens brist på förståelse av vikten av att värna Stadens kulturvärden för framtiden. Det är hög tid att Staden förändrar sitt sätt att planera Stockholm – mot en mera värdebärande stadsutveckling där det byggda och gröna kulturarvet beaktas.

För Svenska byggnadsvårdsföreningen dag som ovan

Björn Ohlén                        Kristina Berglund

Ordförande                         Vice ordförande

Svenska Byggnadsvårdsföreningen grundades 1975 och är en oberoende icke vinstdrivande, ideell förening med ca 6300 medlemmar. Föreningen är en miljöorganisation vars huvudsakliga ändamål är att sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård och sunt byggande, att slå vakt om vårt byggda och gröna kulturarv och utnyttja detta som en resurs i stadsutvecklingen samt att främja en god stadsmiljö och god kvalitet i övrigt i nutida stadsplanering.


Kommentarsregler:

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Du ansvar själv för din kommentar.Telefonnumret publiceras eller sparas  inte.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.