Kulturmiljö som drivkraft för hållbar tillväxt

Bildmontage: Tomorrow AB

Kulturmiljöer ses som allt viktigare fördelar för städer och regioner i en global konkurrens. I Europa sätts kulturvård allt oftare i samband med innovation. Kulturmiljöer attraherar talanger och har tydliga samband med start-upföretag skriver Christer Gustafsson professor i kulturvårdvid Uppsala universitet. Texten är underlaget till det tal som han höll på stiftelsen Blasieholmens Vänners manifestation på Nybroplan 29/8 och avsett som inledningstal.

För en dryg månad sedan samlades ledande beslutsfattare på FN i New York för att utvärdera arbetet med Agenda 2030, FN:s hållbara utvecklingsmål. Bevarande av kulturarv är numera en del av dessa.

I delmål 11.4 sägs att man ska stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv.

Trefaldighetskyrkan i Örlogsstaden, Karlskrona, ingår i världsarvet sedan 1998. foto: Bernt Fransson,Lindås

Trots allt större utmaningar som vi dagligen blir medvetna om, rankades Sverige som bäst på hållbar utveckling i den utvärdering av Agenda 2030 som presenterades vid mötet i New York där jag deltog. Det är därför förvånande och synnerligen olyckligt att kulturhistoriskt värdefulla byggnader fortfarande hotas av rivning i själva hjärtat av Stockholm. I en av de mest känsliga miljöerna vi har i Sverige. Även andra viktiga internationella överenskommelser lyfter fram bevarande av kulturarvet. Till exempel New Urban Agenda som antogs nyligen för att möta den globala utmaningen från en allt snabbare urbanisering.

Tullhuset från 1874 utgör en bevarad hamnmiljö mitt i Stockholm. Den hotas av rivning till förmån för Nobelcenter.

Det var länge sedan kulturvård bara handlade om att bevara enstaka monument.  Sedan lång tid tillbaka handlar det istället om sammanhängande kulturmiljöer och allas rätt till sitt kulturarv.

I de här sammanhangen kan det vara av intresse att även nämna Unesco:s Historic Urban Landscape Convention, som sätter in bevarande av kulturarv inte bara i samband med hållbarhet utan även utvecklingsaspekterna på kulturarvet betonas.

Om vi håller oss till Europa så är det i år 2018 det europeiska kulturarvsåret. Tusentals arrangemang ordnas i Europa varav hundratals bara i Sverige. Nyckelorden är deltagande, hållbarhet, bevarande och innovation. På liknande sätt lyfter EU:s forskningsstrategi fram kulturarv som viktig resurs för innovation, social inkludering och hållbarhet.

Centrala innerstaden i Stockholm.

Idag kommer jag att framför allt hålla mig till kulturvårdens betydelse för hållbar ekonomisk utveckling. Som många andra tror jag i och för sig inte att man kan renodla en aspekt av hållbar utveckling på detta sätt de sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekterna går in i varandra.

Prag.

Kulturmiljöer ses som viktiga resurser för allmänheten och som allt viktigare fördelar för städer och regioner i en global konkurrens. Av intresse är att inom EU sätts kulturvård allt oftare i samband med innovation. Välbevarade områden är viktiga för att utveckla dynamiska städer och regioner.  De ses som miljöer som attraherar talanger, besökare, företag och investerare.  Stockholm är minst sagt ett utmärkt exempel på det.

Idag betraktas inte bevarande av kulturarv som hinder för utveckling och tillväxt på samma sätt som tidigare. Kulturvård är inte lika med en kostnad för samhället. Det är inte något Svarte-Petter spel där någon ska pekas ut som moraliskt skyldig att ta hand om byggnader med kulturhistoriska värden.

Istället betraktas kulturvård som en investering och intresset har flyttats till vad samhället får tillbaka på dessa investeringar.  Inom forskningen talar vi om spill-over och cross-over effekter.

Koppling mellan bevarandeplanering och regionala utvecklingsstrategier blir allt tydligare. Man talar om kulturvård som drivkraft för hållbar tillväxt. Slakthusområdet är ett exempel. Kulturmiljöer har också tydliga samband med start-upföretag.

Kulturvård handlar om att ta vara på existerande resurser. Forskningen har därför allt mer kommit att intressera sig för relationen mellan kulturvård och hållbar utveckling. Bevarande handlar allt mer att hitta ny användning för kulturmiljöer.

Kulturvård skapar nya arbetstillfällen. Både för välutbildade inom tjänstesektorn och inom serviceyrken. Studier uppskattar att kulturarv står för 3 % av EU samlade BNP och sysselsätter 4 % av EU:s medborgare i fastighetsbranschen, byggbranschen, besöksnäringar och kreativa näringar.

Paris.

I vår forskning är vi intresserade av kulturs och kulturarvs samband med regional utveckling. Hur påverkar aktivt deltagande i kulturverksamheter och välbevarade områden regional utveckling? Var kan vi finna de starkaste sambanden – särskilda kraftfält? Hur ser dessa samband ut? Hur ser tendenserna ut för framtiden? Vi har framför allt genomfört studier i Västsverige. Inte Stockholm.

Dags att välja bort detta forntida monstrum. Bildmontage: Tomorrow AB

Och beträffande dagens tema: Vilken nytta kan Stockholm och Sverige få av att den historiska hamnmiljön med dess tullhus och magasin ersätts av ett nytt Nobelcenter på Blasieholmen? Stärkt forskning? Ökad innovation? Bidrag till hållbar utveckling? Kommer fler talanger att söka sig till Stockholm? Fler externa investeringar i innovativa företag?

Med min erfarenhet tror jag att jag kan säga att om vi gjorde en liknande studie i Stockholm som de vi har gjort i Västsverige, så skulle vi rekommendera att man nyttjade Blasieholmen och placerade Nobelcenter så att detta sammantaget skulle kunna bidra på bästa sätt till innovation och regional utveckling. Jag skulle inte alls bli förvånad om Nobel Center skulle placeras någonstans i närheten av Stockholms universitet, Karolinska och KTH.

 

Christer Gustafsson

Professor vid institutionen för Kulturvetenskap vid Uppsala Universitet


Kommentarsregler:

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Du ansvar själv för din kommentar.Telefonnumret publiceras eller sparas  inte.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.