Om täthet

 

Www.urbandensity.org heter en rätt ny webbsajt som fokuserar på urban täthet. Den har lanserats av Institute for Environment and Development (IIED) och United Nations Population Fund (UNFPA) och presenterar en ny approach för att bygga täta städer. 

Vad dessa institutioner påstår är helt enkelt att vi når högre täthet genom att bygga lågt och tätt än genom att bygga högt. Det är ingen nyhet i sig. På en enskild tomt kan ett höghus naturligtvis ge högre täthet än ett lägre hus, men så fort man betraktar den sammanhängande staden uppträder fenomen som komplicerar frågan om täthet. Vill vi t ex ha ljus ned på gatorna kan vi inte ha höghus precis överallt. Räknar man på det finner man att det på stadsdelsnivå är svårt att överträffa 5-7 våningars sammanhängande täthet. En av de tätaste städer jag besökt är Bilbao, som ligger på 7-8 våningar och har smalare gator än Södermalm. Men där har man en annan solvinkel än i Sverige. Aten lär för övrigt vara världens tätaste stad.

Bilbao. Foto: Olivier2000

Bakgrunden till är att IIED och UNFPA lanserat sajten är att deras egna undersökningar bekräftar studier av täthet som gjorts av de pakistanska arkitekterna Arif Hasan, Asiya Sadiq och Suneela Ahmed gjort i staden Karachi och att man ser nya vägar för hållbart stadsbyggande i Asien. Tätt och lågt ger inte bara högre täthet utan också många andra sociala och ekonomiska fördelar för den resurssvaga befolkningen, t ex möjligheter att starta småföretag och möjligheten att bygga ut bostaden så man slipper flytta när familjen växer.

Här kommer en översättning av ett avsnitt på sajten. Där finns rikligt med rapporter att studera:

”Människor som bor i kåkstäder är ofta tvångsförflyttade i namnet av utveckling. Detta händer därför att myndigheter och developers i ökande utsträckning värderar bild mer än substans, hållbarhet och rättvisa. 

I städer som Shanghai och Chongking I Kina, Mumbai I Indien and Karachi I Pakistan, har nu det allmänna konceptet ”world-class city” – skogar med höghus, stora vägsystem, arenor, utställningshallar och köplador – spridit sig med god hjälp av investorer i den globala ekonomin.  

Chongking. Foto: Sherlock

Problemet med denna dröm – bortsett från kostnaderna i finansiella och hållbarhetsmässiga termer – är naturligtvis att miljoner av de människor som bor i utvecklingsområdena inte passar in i världsstadskonceptet.  

I sin jakt efter vinster och utländska investerare tvekar inte planerare i Asien att jämna bosättningar med marken för att bereda väg för kommersiella medelklassområden. De täta höghusområden som de resurssvaga ofta flyttas till kanske tillfredsställer investerarna, men är ofta katastrofala för de boende. Som många exempel från både utvecklade och outvecklade länder visar, kan dåligt utformade lägenhetsområden ha mycket negativa effekter på de grupper som tvingas leva i dem. 

De boende hamnar plötsligt på långa avstånd från sina arbetsplatser, och de som tidigare drivit sina egna små verksamheter från sina hem, kan inte längre göra det. Svårigheten att i de nya höghusområdena övervaka sina barns aktiviteter, medför ofta att det uppstår problematiska ungdomsgäng. Många sådana stadsdelar leder till ökad fattigdom och kaos. 

Mumbai

För att avslöja dynamiken och drivkrafterna I denna trend och för att föreslå möjliga lösningar, har Arif Hasan, en Karachibaserad arkitekt och planerare och expert på urbana utvecklingsfrågor, genomfört en undersökning av fyra stadsdelar i Karachi. Hasan och hans team har visat att det finns sociala och miljömässigt hållbara alternativ för att uppnå hög täthet i våra innerstäder. 

Hasan har fokuserat på frågan om täthet eftersom myndigheter, när de vill omlokalisera resurssvaga grupper, tenderar att rättfärdiga höghusbyggen med argumenten att de utgör enda möjligheten att uppnå hög täthet. Byggnadsbestämmelser reflekterar detta då de föreskriver högre maximumtäthet för höghusområden. 

Men logiken bakom bestämmelserna haltar, vilket Hasan uppenbarar genom undersökningar av existerande stadsdelar och modeller av framtida. Höghus är inte det enda sättet att uppnå täthet. Planerade stadsdelar med kompakta hus på små tomter kan ganska enkelt matcha höghusområdenas täthet. De kan till och med överträffa dem utan att äventyra den sociala och fysiska miljön. 

Karachi. Foto: Kashiff

I studien har Hasan och hans team undersökt tätheten i fyra låginkomstområden. Tre har en finmaskig uppbyggnad med små hus på små tomter och ett har en typisk lägenhetskomplexstruktur. 

Teamet har sedan med hjälp av datormodellering omformat stadsdelarna. Målet var att visa hur små hus på små tomter kan uppnå en hög täthet som är både bekväm och hållbar över tiden, om de utformas för att tillåta inkrementell tillväxt. Andra studier har visat att inkrementell tillväxt är en nyckel för resurssvaga befolkningsgrupper, det ger de boende möjlighet att bygga ut sina bostäder efter behov.”

Peter Elmlund

Stockholm Skyline

Länk till Urban Denisty här

Tidigare artiklar i urval av Peter Elmlund. Klicka på länken för att komma till artikeln:

Hemligheten med Manhattan

Gustav III:s Boulevard i Frösunda – lika smart som IKEA

18 kommentarer

  1. Carlo den 17 januari 2012

    Det är kort sagt bedrövligt med denna klasstvätt som sker. Imin mening är städer sina invånare som skapat en struktur som oftastfubkar. Det allra enklaste konceptet- att dra upp höghus, dels som artikeln tar upp, dels i Stockholm där man påvisar med sloganen alla vill bo i innerstaden” vilketgröperutnyetablering i förorter. Politiker gör det lätt för sig – återigen.

    Hoppas att det drar igång med lite debatt igen nu när julen är över och alla borde ha slängt ut granen.

  2. Herbert, Tingesten den 17 januari 2012

    Ad hominem-argument är annars det klassiska sättet att försöka dra bort uppmärksamheten från det faktum att ens argument inte riktigt håller. Hittar du något ouppklarat missförstånd eller irrelevant siffra i det jag sagt så varsågod att påpeka det, men du bör vara specifik och undvika svepande omdömen.

    Vad gatorna i Nawalane beträffar så föreslår studien att ytandelen gator ökar från 19,6% till 23% (en ökning med 17%). Även om de skulle breddas till det dubbla så ändrar det inte argumentet att solen knappast når ner till gatunivån, för samtidigt ökar våningsantalet till nära nog det dubbla. Notera också (inom parentes) att priset för förbättringarna är att 1300 personer får flytta från stadsdelen, dvs just det som skulle undvikas.

    Och för att besvara din fråga: Nej, jag får inte betalt, och jag är inte ”lobbyist”, annat än i den meningen att jag ofta och gärna uttrycker min åsikt i olika fora och kanske råkar inspirera en och annan politiker och beslutsfattare den vägen. Är du ”lobbyist” själv?

  3. Axel Brännström den 17 januari 2012

    PR-firman JKL har utarbetat en effektiv försvarsteknik till sina klienter, som ofta blir angripna i media. Den går ut på att man ska missförstå motståndarens påståenden (om det går ut att göra sig löjlig) och sedan fylla sina svar med så många siffror och faktapåståenden som möjligt.Om dessa uppgifter är relevanta för frågan eller inte saknar betydelse.Poängen är att debattutrymmet alltid är begränsat och det blir då svårt för dem som angriper att reda ut frågan.

    Jag kommer att tänka på JKL:s strategi när jag läser Herbert Tingstens otaliga inlägg. Vem är denne pseudonym som har tid att skriva massor av inlägg nästan dagligen på Stockholm Skyline och andra ställen. Är Tingsten en betald lobbyist?

    Häromdagen skrev han:

    ”Nawalane har som exempel 24 gator varav bara två är bredare än 3,6 meter. Den bredaste gatan i stadsdelen är 4,5 m medan den smalaste är 76 cm, 14 cm smalare än Mårten Trotzigs gränd.”

    I ovanstående får han det att framstå som om detta var ett förslag av ett ombyggt Nawalane. Så är det inte. Det är en beskrivning av utgångsläget en historisk stadsdel. I förslaget ingår faktiskt en breddning av gator och införande av gröna ytor.

    En typisk Tingsten. Det är nog dags att kolla hans påståenden lite närmare.

  4. Gustav den 16 januari 2012

    Intressant artikel, som förhoppningsvis kan förflyttta fokus från höghusen, höghusen, höghusen. Ibland får man känslan av att alla som ställer sig skeptiska mot höghusprojekt skuldbeläggs för bostadsbristen. Vore bra för stadens utveckling om vi kunde komma bort från dessa återvändsgränder.

    • Herbert, Tingesten den 17 januari 2012

      Fokuset stannar nog på höghusen eftersom det är dem artikeln handlar om. Den relevanta diskussionen är: vill vi bo trångt eller högt? För det är de alternativen som bjuds om man ska få plats med samma mängd personer på samma yta, plus det för Stockholm vanligare alternativet att bo flera mil från staden och vara hänvisad till bil för sina transporter.

  5. Stockholm Skyline den 15 januari 2012

    Under måndagen publiceras inga kommentarer p g a underhållsarbete. Din kommentar sparas och publiceras senare. Tänk på att om du lägger många kommentarer eller använder dig av länkar i den kan den hamna i spamfiltret. Dessa brukar dock hittas men det kan ta längre tid.

    Hälsningar
    Moderatorn

  6. Herbert, Tingesten den 15 januari 2012

    Vore intressant att se hur nätverket Stockholm Skyline skulle ställa sig till ett förslag om lika långtgående förtätningar i Stockholm. Khuda ki Basti 3 föreslås t ex få sin befolkningstäthet ökad med 350%, främst genom att våningsantalet höjs drastiskt.

    • Gustav den 16 januari 2012

      Med samma befolkningstäthet som Nawalane rymms nästan hela Stockholm läns befolkning på Södermalm. Förstår inte varför någon överhuvudtaget skulle efterfråga en så omfattande förtättnng. Hur menar du Herbert?

      • Herbert, Tingesten den 17 januari 2012

        Jag talar om en procentuell förtätning på 350%, som ffa implementeras genom att man bygger på flera våningar på befintliga hus. Min poäng är att det som SS tycker är bra i andra städer går stick i stäv med de åsikter som nätverket har om Stockholm. Det är den klassiska Nimby-attityden.

        Så polemiserar du också omedvetet mot artikelns slutsats att höghus inte skulle kunna medge en högre befolkningstäthet – för ditt exempel skulle också innebära att hela Stockholms läns befolkning komfortabelt får plats på Södermalm om man byggde höghus där, t o m om de står modernistiskt glest som jag förmodar att de gör i studiens jämförelse.

  7. Arkitekten den 15 januari 2012

    Mycket intressant. Eller egentligen självklarheter. Tack!

  8. Emmy den 15 januari 2012

    Det är mycket att tänka på om 80 % ska bo i städer måste vi se till att de fungerar, på alla sätt. De idéer som ständigt lanseras om att högt i stan är enda lösningen motsägs av dessa utredningar. Man kan fråga sig för vem staden skall vara till för : den rike eller den fattige. Sverige tror alltid att de av någon absurd anledning skulle vara befriade från sådana problem, vilket är som att stoppa huvudet i sanden. Det är tydligt enligt rapporten att det blir långt bättre med uppblandning. Förståelse och respekt är lånat föredra mot den alienerade situation som vi har idag. Att tänka lite längre än storståtliga landmärken och maxad vinstmarginal borde vara mer samtida än det som sker.

    • Herbert, Tingesten den 15 januari 2012

      Kan rekommendera läsning av rapportens fallstudier för den som tror att någon rik skulle vilja bosätta sig ett sådant område. Min gissning är att inte heller artikelförfattaren bemödat sig att göra det, för då skulle han inte hävda att solljuset når ner i gränder som bara är marginellt bredare än Mårten Trotzigs.

      Annars får jag säga att det är trevligt att för en gångs skull se en artikel på SS som inte faller in i slentriankritiken mot bebyggelsetäthet, den som så ofta drabbar t ex Hagastaden.

      • Emmy den 15 januari 2012

        Nu kan man ju tillägga till denna käcka kommentar att Mårten Trotzigs gränd med sin smalaste del på 90 cm knappast är något man strävat efter de senaste 400 åren. Att man idag inte strävar efter socioekonomisk blandning är däremot allvarligt.

        • Herbert, Tingesten den 15 januari 2012

          Nawalane har som exempel 24 gator varav bara två är bredare än 3,6 meter. Den bredaste gatan i stadsdelen är 4,5 m medan den smalaste är 76 cm, 14 cm smalare än Mårten Trotzigs gränd.

          Själva grundtanken i studien är inte att införa socioekonomisk blandning utan att stadsdelarna ska kunna fortsätta vara homogena, dvs existerande sociala strukturer ska lämnas intakta (i Nawalane är t ex 100% av invånarna födda där). Jag måste fråga om du har läst den?

          • Emmy den 16 januari 2012

            Jo, genom att. Inte riva och bygga stora dyra centrum, då med skyskrapor som man oftast gör i asiatiska städer bevarar man den.

            • Herbert, Tingesten den 17 januari 2012

              Fast nu måste jag säga att jag är helt säker på att du inte läst den. Det man förordar är ju just mycket långtgående rivningar, i Nawalanes fall hela stadsdelen i princip. Sedan ersätter man dem med nya hus som ska vara överkomliga för de boende och därför inte kan bli speciellt påkostade och som till stor del förlitar sig på standardisering (se gärna bildexemplen med likadana hus på långa rader).

  9. Herbert, Tingesten den 15 januari 2012

    Jag har läst rapporterna nu och det förefaller som om den nya approachen för att bygga täta städer består i att hålla en gatubredd på mellan 7 och 1,2 meter samtidigt som man klämmer in mellan 2 och 5 personer i samma rum. Parker och andra publika rum saknas helt i tre av de fyra exemplen, och det förutsätts att bilinnehavet är lågt till obefintligt eftersom utrymmet för parkering är så litet. Inte ens träd har man plats för.

  10. Lars den 14 januari 2012

    Finfin artikel!