Arkitektur Stockholm del 4 – Central stadskärna och nya tyngdpunkter

 

I denna del av Stockholm Skylines remissvar till Arkitektur Stockholm behandlas den stora fixeringen vid innerstaden. Allt för lite krut spenderas på att hantera etablering av nya stadskärnor – sådana som alltjämt växt fram i takt med stadens expansion:

Vi är väl medvetna om att den på ”Promenadstaden” baserade översiktsplanen är beslutad och att ”Fortsätt att stärka centrala Stockholm” är en av dess strategier. Vi vill ändå peka på vad oändligt mycket viktigare det är att lägga kraften på dess andra respektive tredje strategi ”Satsa på attraktiva tyngdpunkter” respektive ”Koppla samman stadens delar”. Dessa ligger inte bara i linje med utan de är också nödvändiga för att lyckas med den fjärde ”Främja en levande stadsmiljö i hela staden”. Satsningen på nya stadskärnor som komplement och alternativ till den gamla och på att länka samman stadens olika delar måste helt enkelt vara helhjärtad för att lyckas med att åstadkomma en levande stadsmiljö och en effektiv stadsstruktur.

Stockholm Waterfront – ett omdiskuterat projekt som skall sätta storleken på Västra City. 

Det är först när vi börjar se skärgårdslandskapets luftighet och den stadskaraktär som kommit att bli ett kännetecken för Stockholm som en fördel att bygga vidare på som vi kan lyckas. Med allt fler påbyggnader i centrala Stockholm förgrovas däremot siluetten. Än finns det utblickar mot Gamla stan utmed Klara sjö s dalgång och skadorna från redan uppförd bebyggelse är det inget att göra åt. Men skulle man fullfölja den bebyggelse som diskuteras vid centralstationen blir skadan än värre.

Att så bygga på tvärs mot Stockholms naturliga förutsättningar är i längden dömt att misslyckas. Om vi inte förmår se framåt och ändra fokus blir det hela ett hopkok. I den mån som det finns för dåligt utnyttjade ytor i innerstan bör dessa ses som möjligheter för framtiden. Som nämns i förslaget är Stockholm i många avseenden en enkärnig stad och för att nå en balanserad utveckling krävs en särskild satsning på förtätning och utveckling av ett antal tyngdpunkter. Faktum är att Stockholm från tiden för cityregleringen har utvecklats till en av de mest enkärniga städerna i världen vad gäller lokalisering av företag och arbetsplatser.

Man borde rent av ställa fråga hur man överhuvudtaget kan tänka sig att Stockholm ska kunna bli en världsstad så länge som vi framhärdar i att allt väsentligt ska trängas in i stadskärna?

Lindhagens gata. Håller det här måttet för en internationell storstad med världsberömda skönhetsvärden?

Vi måste helt enkelt tro på fördelarna med en flerkärnig stad med urbana kvaliteter i hela stadsområdet. De boendemiljöer som idag skapats invid de nya kärnorna och som försöker likna innerstadsmiljön håller dock inte i något avseende måttet. Till riktlinjerna avseende tyngdpunkterna bör läggas att den nödvändiga förtätningen ska utgå från respektive stadsdels unika karaktär och kvalitet, att behovet av park och grönska ska tillgodoses, att prestigeverksamheter ska lockas dit, märkesbyggnader komma till och att idag avskilda företags- och handelsområden måste integreras

Vi vill understryka vad som sägs i förslaget att staden måste skaffa sig en bättre helhetssyn vad beträffar behov av åtgärder och inriktning för den fortsatta planeringen av City. Vi anser det orimligt att i förslaget inte bevarande av stadslandskapets unika karaktär finns med som riktlinje. Vad detta sedan innebär mer i detalj måste självklart behandlas i arbetet med Stadsbyggnadskaraktärer.

Vad händer när sista gluggen täpps igen? Uppfattningen av staden blir mindre och luftigheten försvagas.

Utblickarna mot och över vattnet från det inre av innerstadens stadsdelar är en fundamental del av Stockholms identitet och borde beskrivas bättre i förslaget. Att verkligen ta hand om den möjlighet till panoramautsikt mot Riddarfjärden, Gamla stan och Saltsjön som Slussen erbjuder borde vara en självklarhet. Att ha som huvudambition att bygga ihop så att det inte blåser och så att staden blir tätare just här kan inte annat än misslyckas. Att nu avstå från att gräva ner tunnelbanan i ett läge när stora reparationer förestår, risken för översvämning kan avvärjas för lång tid framöver och det framförallt fortfarande är möjligt kommer att dömas hårt av eftervärlden. En allmän riktlinje borde kunna vara att från de öppna platser som fortfarande finns kvar i stenstaden förstärka kontakten med vattnet.

Kerstin Westerlund Bjurström

Peter Elmlund 

Henrik Waldenström

Erika Wörman

Matti Shevchenko Sandin

Stockholm Skyline

Läs ”OM Arkitektur Stockholm” genom att klicka här

Läs Arkitektur Stockholm Del 1, Del 2 och Del 3

 

 

32 kommentarer