Arkitektur Stockholm del 4 – Central stadskärna och nya tyngdpunkter

 

I denna del av Stockholm Skylines remissvar till Arkitektur Stockholm behandlas den stora fixeringen vid innerstaden. Allt för lite krut spenderas på att hantera etablering av nya stadskärnor – sådana som alltjämt växt fram i takt med stadens expansion:

Vi är väl medvetna om att den på ”Promenadstaden” baserade översiktsplanen är beslutad och att ”Fortsätt att stärka centrala Stockholm” är en av dess strategier. Vi vill ändå peka på vad oändligt mycket viktigare det är att lägga kraften på dess andra respektive tredje strategi ”Satsa på attraktiva tyngdpunkter” respektive ”Koppla samman stadens delar”. Dessa ligger inte bara i linje med utan de är också nödvändiga för att lyckas med den fjärde ”Främja en levande stadsmiljö i hela staden”. Satsningen på nya stadskärnor som komplement och alternativ till den gamla och på att länka samman stadens olika delar måste helt enkelt vara helhjärtad för att lyckas med att åstadkomma en levande stadsmiljö och en effektiv stadsstruktur.

Stockholm Waterfront – ett omdiskuterat projekt som skall sätta storleken på Västra City. 

Det är först när vi börjar se skärgårdslandskapets luftighet och den stadskaraktär som kommit att bli ett kännetecken för Stockholm som en fördel att bygga vidare på som vi kan lyckas. Med allt fler påbyggnader i centrala Stockholm förgrovas däremot siluetten. Än finns det utblickar mot Gamla stan utmed Klara sjö s dalgång och skadorna från redan uppförd bebyggelse är det inget att göra åt. Men skulle man fullfölja den bebyggelse som diskuteras vid centralstationen blir skadan än värre.

Att så bygga på tvärs mot Stockholms naturliga förutsättningar är i längden dömt att misslyckas. Om vi inte förmår se framåt och ändra fokus blir det hela ett hopkok. I den mån som det finns för dåligt utnyttjade ytor i innerstan bör dessa ses som möjligheter för framtiden. Som nämns i förslaget är Stockholm i många avseenden en enkärnig stad och för att nå en balanserad utveckling krävs en särskild satsning på förtätning och utveckling av ett antal tyngdpunkter. Faktum är att Stockholm från tiden för cityregleringen har utvecklats till en av de mest enkärniga städerna i världen vad gäller lokalisering av företag och arbetsplatser.

Man borde rent av ställa fråga hur man överhuvudtaget kan tänka sig att Stockholm ska kunna bli en världsstad så länge som vi framhärdar i att allt väsentligt ska trängas in i stadskärna?

Lindhagens gata. Håller det här måttet för en internationell storstad med världsberömda skönhetsvärden?

Vi måste helt enkelt tro på fördelarna med en flerkärnig stad med urbana kvaliteter i hela stadsområdet. De boendemiljöer som idag skapats invid de nya kärnorna och som försöker likna innerstadsmiljön håller dock inte i något avseende måttet. Till riktlinjerna avseende tyngdpunkterna bör läggas att den nödvändiga förtätningen ska utgå från respektive stadsdels unika karaktär och kvalitet, att behovet av park och grönska ska tillgodoses, att prestigeverksamheter ska lockas dit, märkesbyggnader komma till och att idag avskilda företags- och handelsområden måste integreras

Vi vill understryka vad som sägs i förslaget att staden måste skaffa sig en bättre helhetssyn vad beträffar behov av åtgärder och inriktning för den fortsatta planeringen av City. Vi anser det orimligt att i förslaget inte bevarande av stadslandskapets unika karaktär finns med som riktlinje. Vad detta sedan innebär mer i detalj måste självklart behandlas i arbetet med Stadsbyggnadskaraktärer.

Vad händer när sista gluggen täpps igen? Uppfattningen av staden blir mindre och luftigheten försvagas.

Utblickarna mot och över vattnet från det inre av innerstadens stadsdelar är en fundamental del av Stockholms identitet och borde beskrivas bättre i förslaget. Att verkligen ta hand om den möjlighet till panoramautsikt mot Riddarfjärden, Gamla stan och Saltsjön som Slussen erbjuder borde vara en självklarhet. Att ha som huvudambition att bygga ihop så att det inte blåser och så att staden blir tätare just här kan inte annat än misslyckas. Att nu avstå från att gräva ner tunnelbanan i ett läge när stora reparationer förestår, risken för översvämning kan avvärjas för lång tid framöver och det framförallt fortfarande är möjligt kommer att dömas hårt av eftervärlden. En allmän riktlinje borde kunna vara att från de öppna platser som fortfarande finns kvar i stenstaden förstärka kontakten med vattnet.

Kerstin Westerlund Bjurström

Peter Elmlund 

Henrik Waldenström

Erika Wörman

Matti Shevchenko Sandin

Stockholm Skyline

Läs ”OM Arkitektur Stockholm” genom att klicka här

Läs Arkitektur Stockholm Del 1, Del 2 och Del 3

 

 

32 kommentarer

  1. Göran den 17 november 2011

    Tack Stockholmskyline för den fina artikelserien där ni öppnar våra ögon, vidgar våra vyer och får oss att se längre!

  2. Kalle P den 16 november 2011

    säkerligen om man nu på fullt allvar menar att lagerlokaler i korrugerad plåt, Gunnebostängsel, asfalt och trötta slydungar är att bevara som då vissa menar att man kan applicera på detta näverk, som vill bevara Stockholms innerstads karaktär, mot de som kortsiktigt tycker att fyrkantig betong och glas bör vara signaturen för stadens innanför tullarna. Min poäng, som jag tror alla faktiskt förstod, var att det område jag då påtalade saknar karaktär av stad, men ligger i dess direkta närhet. Hade det varit unika områden som Djurgården hade det naturligtvis varit svårare, men nu gör ju det inte det.

  3. heasm den 16 november 2011

    Då uppstår nog Solna skyline, Sundberg skyline och Jakobsbergs skyline som tycker att det bör byggas någon annanstans…

  4. Kalle P den 16 november 2011

    Tog pendeln mot Bålsta och jo- visst finns det mark. Problemet är väl att kommunerna måste samarbeta och skapa stadstungor. Vet inte hur mycket lagerplatser, parkeringar och halvdöa skogspartier jag for förbi, på mindre än 20 minuter från centralen! Vad gastar folk om att det inte finns yta eller möjligheter att bygga?

    Jag tycker Stockholm skulle lägga bud på byggprojekt i Solna och utveckla stad där, de kan ju lät sälja ut den när det är klart och vara med och påverka det där området Solna vill kalla stad eller tätort. Det är bara en väglösning med husöar i. Skandal!

  5. Abel den 15 november 2011

    Ja, men det är ingen lag på att förtätningar av förorter blir modernistiska alls.

    • Niklas den 15 november 2011

      Men det finns förstås regler som gör det mycket enklare att uppföra modernistiska bostadskomplex än att bygga en levande blandstad som hänger samman i stråk.

      Men frågan som uppstår är vad som menas med ”förtätningen ska utgå från respektive stadsdels unika karaktär och kvalitet”.

      Kan det innebära att vi utgår från en modernistisk karaktär (vilket gäller i stort sett alla förorter) och istället ger den en urban karaktär (där kvartersstad är en förutsättning)? Texten lämnar detta öppet för tolkning, men jag tror faktiskt inte det är vad de menar.

  6. Jim den 14 november 2011

    Koppla samman Globen, Årsta och Midsommarkransen. Norrut: Kista. Vidare: Solna och Sundbyberg borde kunna samsas och växa samman än mer och ansluta sig till Bromma. Tre kommuner; det gäller att hitta nya former för sammarbete – det tjänar alla på och därför är det möjligt. Sen finns förstås Kungens Kurva med omnejd, även där finns potential.

  7. Abel den 14 november 2011

    En kärna som klarar sig själv är ju som bekant att den ges de förutsättningar som behövs med närhandel, mindre och större bostäder, skola, lokaler för verksamheter etc. Att det måste vara 100000 betvivlar jag eftersom det finns städer i Sverige med långt färre invånare. Snarare om man gör dem såpass bra att den faktiskt klarar sig själv i stor utsträckning och inte blir en förort. Det som man brukar göra är några få affärslokaler, dagis och en stor arbetsplats. Det räcker inte. Dessutom pratas deet om märkesbyggnader och nya kulturscener. Sådant kan ge status åt ett nytt område och behöver inte alls klämmas in i den gamla innerstaden.

    • Abel den 14 november 2011

      Ovanstående var till Niklas. JF, jag är också ledsen över att du gnäller. Modernistiska områden skiljer sig helt från traditionell stad som de förespråkar. Dessutom har väl innerstadens olika delar olika karaktär? eller är Gamla stan jämförbart med Östermalm? Vasastan med Södermalm? Nedre norrmalm med nedre Kungsholmen? Nej, just det, det är väl deras karaktär som gör dem till identitetsskapare, sådant som är så viktigt idag, var förr och kommer att vara. Jag hör sällan någon som säger ”Jag bor i innerstan” utan att förtydliga var likväl som ”jag bor i förort” och så var. Dessutom är denna ständiga och mycket märkliga utpekande av modernistiska områden som dåliga och andra som bra.För min del är de inte favoriter alls, men uppenbarligen så trivs folk där efter undersökningar etc. Det handlar snarare om just identitet och inte total likriktning, som f ö modernisterna stod för.

      • Niklas den 14 november 2011

        ”Modernistiska områden skiljer sig helt från traditionell stad som de förespråkar.”

        Njo fast i texten är det lite svävande. Om Stockholms tillväxt främst kommer ske i modernistiska områden (nästan all förort är modernistiskt planerad) och dess karaktär inte får ändras så innebär det att vi planerar för ny modernism.

        Jag har inte sett så många undersökningar, men hyresgästföreningen gjorde en för ett par år sedan där man fick värdera olika faktorer. De faktorer som en traditionell kvartersstad bäst kunde tillgodose hamnade i topp.

        Sedan har vi givetvis Johan Rådbergs ”Attraktiva kvartersstyper”, som visar på att kvartersstad är långt mer attraktivt än den typen av hus som var vanlig under den modernistiska epoken.

        Men du kanske har sett andra undersökningar?

        Vad gäller ”likriktning” så är du nog inne på ett annat spår. En kvartersstad ger nämligen utrymme för olika typer av stilriktningar. Modernistisk stadsplanering gör däremot inte samma skillnad mellan arkitektur och stadsplanering. Medrnistisk stadsplanering implicerar modernistisk arkitektur helt enkelt.

      • JF Åbom den 15 november 2011

        Som Niklas skriver är det ju inte stadsdelar i den befintliga innerstaden som ska förtätas utan förorter och dessa är nästan uteslutande modernistiskt planerade. Hur svårt det blir att få till någon förändring där visas också i fallet med Husby. I grunden positiva förändringar för att uppnå bättre stadsmiljö protesteras ner av de boende som värnar över det de har just nu. Enda möjligheten att utvidga Stockholm ligger nog i gamla industriområden och grönområden som inte används. Allt annat kommer bli nya förortsringar. Senast var det ju handelskammaren som gick ut med debattartikel i DN och krävde att ytterområden längst förbifarten borde exploateras. Ingen politiker kommer i länden kunna stå emot den enkla lösningen trots att det skapar ännu större problem i slutändan. Precis som förväntat alltså!

    • Niklas den 14 november 2011

      Alla de förutsättningar du nämner kommer inte av sig självt. De kommer från initiativ som anser att det går att satsa på. Då krävs det en stadsstruktur med genomgående stråk och kvartersstad.

      Visst finns det mindre städer utanför Stockholm. Men bygger man en stadskärna nära inpå den Sveriges största stadskärna kommer den knappast att klara sig själv om den inte är tillräckligt stor.

      Som sagt så har Kista och kanske ev. Kungens Kurva den potentialen men knappast Arninge, Haninge eller Flempan.

  8. JF Åbom den 14 november 2011

    Återigen ett undermåligt yttrande från Stockholm skyline. Denna gång påstår ni att ni vill komma bort från fixeringen av innerstaden för att sedan ägna hela texten åt … innerstaden. Återigen är det Stockholms ”naturliga” ”skärgårdslandskap” som ska värnas, Västra city som ska stoppas och för fjärde gången är det största problemet för Stockholm tydligen att några hus i city får påbyggnader.

    Det hade varit klädsamt om ni gett något enda exempel på någon ny stadskärna som kan utvecklas som ni vill och som ni ju påstår att ni är för. Särskilt som ni anser att inga nuvarande nybyggen ”håller måttet”. Att kräva att varje förtätning måste utgå från varje stadsdels unika karaktär blir faktiskt direkt kontraproduktivt om ni verkligen vill ”främja en levande stadsmiljö i hela staden”, det borde ni ju själva kunna inse. Modernistiskt planerade stadsdelar blir exempelvis aldrig mer stadslika oavsett hur mycket ny modernism som tillförs.

    Ledsen att jag är gnällig men jag hade förväntat mig mycket mer!

  9. Abel den 12 november 2011

    Nu finns det faktiskt ingen mark att bygga på där. Betongdäcket kommer vara bland det dyraste i stadens historia, så om man satsade på att bygga ut stan där det behövs först och främst med de pengarna kan ägna sig åt lek med betongtäcken sedan.

    • Niklas den 12 november 2011

      Det finns dock en poäng med själva överdäckningen, nämligen att knyta samman Kungsholmen med city (vilket motverkar just koncentrationen till den del). Men det målet skulle nog kunna nås med andra medel än att bygga en överdäckning.

      Visst blir det förresten en del yta att bygga på själva däcket.

      • Abel den 13 november 2011

        Aboslut, Västra City är ett intressant projekt, men staden måste verkligen undersöka vad de vill med detta. Hittills har det känts minst sagt lite fladdrigt då man gång efter annan försöker få byggmästare att skapa Stockholm, att själva inte gå in och offra en del pengar och detaljstyra. Området har man önskat skall inehålla bostäder, men det är mer troligt, enligt planerarna, att det blir en kontorsås (som om nu inte heldöda Brunkebergstorg vore nog i City).

        Däremot så lider ingen vad jag vet att det är ett spårområde där just nu, eller för den delen de senaste 100 åren). Klart att det är oskönt men personligen tycker jag ändå att det skall satsas på det som behövvs mest – nya bostadsområden och stadsmässiga sådana. Om stan skall växa med ytterligare en miljon människor på 30 år kan vi inte blunda för detta. Ett exempel i det lilla på detta är Skatteskrapans ombyggnad till studentbostäder – vilket är bra- men projektet blev så dyrt att det sumpade andra byggen för studentbostäder och idag står vi där med ett rejält underskott och nödlösningar tar vid. Är det värt att öka problemen med bostäder? Jag tycker verkligen samma som dig när det kommer att skapa ny blandstad, ny kärnor som klarar sig själva.

        • Niklas den 14 november 2011

          Visst kan jag till viss del hålla med. Tror även att det finns bättre lösningar än att däcka över.

          ”Däremot så lider ingen vad jag vet att det är ett spårområde där just nu, eller för den delen de senaste 100 åren).”

          Nej inte direkt. Däremot lider Stockholm av att Stockholm är så centrerat kring en liten del av city. En dellösning är att skapa fler knutpunkter (inom en kraftigt förstorad kvartersstad). En annan dellösning är att ta bort de barriärer som begränsar citys utbredning. Dessa barriärer utgörs i väster av spåren och i syd av motorleder. Så få lider direkt av att spåren finns där, men följderna av det är något som tynger ner Stockholm. Ö Kungsholmen är trots sitt centrala läge ett bakvatten. Detta samtidigt som city är överetablerat.

          Fler knutpunkter är som sagt bra. Men jag förstår inte vad du menar med kärnor som klarar sig själva. Olika knutpunkter är förstås sina egna men verkar inom samma stad. Att skapa helt nya stadskärnor helt separerade från den befintliga är bara utopi i de flesta fall. Det kan kanske fungera med Kista, men de andra kärnorna (som det så fint nämns i RUFS:en) kommer bara att fungera som nya förtätade förorter. En stadskärna måste nämligen ha ett visst underlag (en siffra på minst 100.000 invånare har jag hört någonstans, vilket är en tredjedel av den befintliga innerstaden) och attraktivitet samt blandning för att det ska fungera.

  10. Niklas den 12 november 2011

    Detta är ett mycket angeläget ämne. Storstockholm kan ha vuxit till en bit över än 3 miljoner invånare till år 2040.

    Ska vi klara det går det helt enkelt att sprida ut staden på det sätt som vi hittills gjort under 1900-talet.

    Det är glädjande att nätverket ställer sig bakom
    ”Satsa på attraktiva tyngdpunkter”, ”Främja en levande stadsmiljö i hela staden”…

    Vilka tyngdpunkter skulle nätverket se som nya tyngdpunkter: SolnaC? BrommaFlp? Brommaplan? Älvsjö? Gullmarsplan? Årsta? Liljeholmen?

    Men att ”Fortsätt att stärka centrala Stockholm” kan lika gärna vara att just att planera för nya tyngdpunkter alldeles utanför det som idag räknas som de centrala delarna. Det är händer är att det område som räknas som centralt omfattar en större yta helt enkelt.

    Men man ställer sig frågan till följande:
    ”förtätningen ska utgå från respektive stadsdels unika karaktär och kvalitet”
    Visst kan man utgå från en viss karaktär men det får inte innebära att karaktären inte får ändras. Ska man uppfylla följande – ”Främja en levande stadsmiljö i hela staden” – så är det helt enkelt en förutsättning eftersom modernistisk stadsplanering inte har förmåga att främja en levande stadsmiljö. Om det ska vara möjligt måste modernistiska förorter omstruktureras till kvartersstruktur. Det räcker inte med att placera ut en och annan märkesbyggnad. Att integrera handels/arbetområden med bostadsområden är ur ett kort perspektiv ett måste. Ur ett längre perspektiv måste dikotomin bostadsområrde – arbetsområde försvinna. Istället bör man prata som stadsdelar och blandstad.

    • Gustav den 14 november 2011

      Ja, detta är ett angeläget ämne. Därför är det också angeläget att man öppet redovisar sina källor när man lyfter fram en siffra. Var får du 3 miljoner år 2040 ifrån, och hur stor är sannolikheten att befolkningsökningen blir så stor. Vika antaganden bygger det på etc.

      • Niklas den 14 november 2011

        Källan var Stockholms handelskammare som i Metro redovisade att Stockholms befolkningstiiväxt är mycket större än prognoserna och att den årligen fram till år 2020 kommer växa med 34.718 invånare. Det ska tilläggas att den siffra är något mindre än de senaste årens ärliga befolkningsökning.

        Om detta extrapoleras linjärt fram till 2040 så innebär det en befolkning på 3,1 miljoner.

        Observera att jag inte skriver att det blir så. Jag skriver att det är ett fullt tänkbart scenario. Ökningen kan bli mindre, men det kan också bli större.

        Mig veterligen saknas prognoser för 2040 men SCB har räknat på att befolkningen i Storstockholm år 2030 kommer uppgå till 2,5 miljoner.Här är länken till SCB:s prognos från 2009 (sid 5). Värt att ta i beaktande att de underskattade befolkningsökningen 2010 med drygt 9000 invånare med drygt 9000 invånare. Prognosen för år 2011 säger att befolkningen kommer öka med 25.184. Men redan under de tre första kvartalen har befolkningen ökat med 30.183 invånare., vilket tyder på att ökningen för år 2011 kan komma att överstiga 40.000 – runt 15.000 mer än vad SBC:s prognoser sagt.

        Prognoser är förstås alltid vanskliga men vi kan redan nu dra slutsatsen att SCB:s prognos från 2009 är grovt underkant.

        • Gigi H den 15 november 2011

          Niklas, jag håller med din oro om att det är svårt att bevara karaktär o förtäta i vissa förorter med vad jag antar att du menar senmodernistisk planering. Jag funderade på det och det finns ju faktiskt andra karaktäristiska drag än just funktionsseparering. Man kan ta utgångspunkt på höjd t ex, material en annan eller faktiskt förstärka med kontrastverkan inom arkitektur och planering. Jag tycker stadsmuseum var väl snabb med sin karaktärsidé om vissa områden där snarare konsekvensen av snabb och slarvig planering tolkas som något unikum av karaktär. Stora parkeringar är en, vedervärdiga taggbusksplanteringar en annan. Och dåliga betongeelement/plast och platta tak en tredje post.

          Även de enorma gräsmattor som dessa byggnader gärna befinner sig på är diskutabla; rekreation eller bara gräs?

          Jag läser inte alls texten som ett försvar för modernistiska förorter utan som om innerstan. Delar som att det bör integreras för företagande, handel osv, inte soloptimerad betong.

        • Gustav den 16 november 2011

          Jasså, det var en hemmasnickrad prognos du refererade till, misstänkte det.

          Här har du en utförd av SSL från 2010. http://www.tmr.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Lans–och-kommunprognoser/

          Strax under 2 700 000 inv år 2040 säger den. Om du tittar på kurvan för prognosen ser du att den avtar. Det innebär att befolkningstillväxten spås vara avtagande, dvs den ökar inte lika mycket år efter år.

          • Niklas den 16 november 2011

            Denna artikel tar upp problemet med att SCB:s prognoser för Sverige och i synnerhet Stockholm konsekvens varit i underkant. Vad det beror på kan man ju undra. Investeringar i infrastruktur och planering för bostäder bygger ju på dessa prognoser så slår de fel innebär det underdimensionerad kollektivtrafik och för få bostäder (vilket Stockholm redan idag tyngs ned utav).

            Den prognosen du hänvisar till visar just på att befolkningsökningen kommer ned från dagens 40.000 till runt 10.000. Frågan är vad minskningen bygger det på? I sunnerhet när den är så påtaglig. Att vi får nettoutvandring? Enbart födelseöverskottet står idag för 15.000-20.000 av befolkningsökningen

            Skillnaden mot SCB:s prognos (som vi vet slog väldigt fel) är att brytunkten, när befolkningsökningen börjar minska, börjar först 10 år senare. Men det finns ett antagande att befolkningsökningen ska minska men vad finns det för fog för den?

            Som jag skrev finns det all anledning till att ta dessa prognoser med en nypa salt. Men att tro på en genomsnittlig årlig ökning på bara 10.000 verkar väldigt konstigt. Så liten årlig ökning har vi bara haft under några få år under 1900-talet.

            ”Jasså, det var en hemmasnickrad prognos du refererade till, misstänkte det.”

            Nej jag presenterade ingen prognos. Jag ifrågasätter de ”officiella” prognoserna. Jag säger att de kan ha fel och att en siffra på drygt 3 miljoner är fullt tänkbart.

  11. Gigi H den 12 november 2011

    Öööh knäpper man igen där med en Wateergrontsliknande klump kan man ju vara var som helst. Personligen älskar jag att kasta en blick mot söder eller norr där, på cykel, på ben , i tunnelbanevagnen eller i bilen. Ett bra ställe dessutom att visa besökande hur stan är disponerad. Att det inte fanns före 1600talet spelar mindre roll. Då var det inget större problem att uppleva skärgårdsstaden. Täpper man till får man nog ta båten för att beskriva detta.

    • Herbert, Tingesten den 12 november 2011

      På samma sätt som du uppskattar att din mamma inte stoppade bygget av Barnhusbron kommer dina barn att uppskatta att du inte stoppade bygget av utsiktsplatserna i Västra City, där de kommer att kunna sitta och visa besökande hur stan är disponerad. De kanske t o m kommer att kunna se en glimt av skärgårdsvattnet i Saltsjön, om bara the usual suspects kan sitta still i båten.

      • Gigi H den 14 november 2011

        Jag förstår att du gillar den överdimensionerade betongkonstruktionen till bro som används delvis till bussparkering… Synd att dina föräldrar inte stoppade rivningen av stan och miljonprogrammet. Det hade sett lite bättre ut då. Och så länge jag finns lovar jag dig att jag ska göra allt för att vi ska slippa ta båten med dig för att överhuvud taget få en uppfattning av staden.

        • Herbert, Tingesten den 14 november 2011

          Jag har varken sagt bu eller bä om Barnhusbron, bara noterat att den där omistliga skärgårdsgluggen som bildtexten handlar om inte skulle vara synlig för människor utan den. Själv visar jag hellre mina gäster hur staden är disponerad från en utsiktspunkt där det verkligen framgår hur staden är disponerad. En gammal motorvägsbro full med bussar känns lite B-igt.

          • Gigi H den 15 november 2011

            Man kan flytta på bussarna inte byggnader. F ö är det oftast turistbussar som står där. Undrar varför? Jo, jag svarar själv: för att det är DÄR man får en god uppfattning av staden! Toppen va? Så varför bygga igen en populär publikdragare?

            • Kalle P den 16 november 2011

              Jag tycker det är märkligt att en del propagerar för att man hela tiden skall ta sig in i, upp i byggnader för att få utsikt. Känns väldigt fantasilöst och dyrt då man inte kan njuta av utsikten bara genom att ta sig ut på en bro. Nej, spar gluggen och bygg kontorsmonstren nån annanstans.

            • Herbert, Tingesten den 22 november 2011

              Turistbussarna står parkerade där därför att de tilldelats uppställningsplats där. Några turister brukar inte följa med och Barnhusbron räknas heller inte som någon speciell turistattraktion. Gjorde den det skulle åtminstone cityrundturerna gå över bron.

  12. Herbert, Tingesten den 12 november 2011

    Bra att Sthlm Skyline driver den viktiga frågan om innerstadens expansion, även om man kanske kunde efterlysa lite mer klarhet i var man vill att förtätningen ska ske de närmaste decennierna.

    Ironin i att texten ”Vad händer när sista gluggen täpps igen?” illustreras med en bild, tagen från en bro som byggdes på 60-talet som en första del av vad som avsågs bli en enorm motorvägskorsning, är nog inte avsiktlig utan får tillskrivas historielösheten som ofta kännetecknar ”rör inte mitt status quo”-grupperna. Någon utblick mot Gamla stan från Klara sjös dalgång har inte funnits sedan utfyllnaden av Blekholmskanalen på 1600-talet, vilket inom parentes förmodligen är det allra bästa exemplet på det ”byggande mot Stockholms naturliga förutsättningar” som enligt Stockholm Skyline är ”dömt att misslyckas”.

    Och till råga på allt så är det man ser i denna ”glugg” inget ”skärgårdslandskap” utan enbart hus, just det som man anser orsakar obotliga skador…

  13. Abel den 11 november 2011

    ”Vi måste helt enkelt tro på fördelarna med en flerkärnig stad med urbana kvaliteter i hela stadsområdet. De boendemiljöer som idag skapats invid de nya kärnorna och som försöker likna innerstadsmiljön håller dock inte i något avseende måttet.”

    Kan inte hålla med mer. Total cityfixering ger bara slapphänt utveckling i utkanten samt i närorterna. Ajajabaja politikerna, populism och rökridåer skapar inga nya bra områden. Skärpning!