Det fjärde förslaget: Stockholm Nobel Center i Nordens Venedig

 

foto Jeppe Wikström

Förslagen till det nya Nobel Center bakom Nationalmuseum rönte mycket undran och förfäran. Till och med kommittén som lade ut tävlingen höjde på ögonbrynen över den misstolkning av byggnadens storlek som kom in. Andra förslag sågs mest som marknadsföring av arkitektkontor som ville ut i etern. Frågan är vad som komma skall av de förslag som kokats ned. Få länkar till övrig bebyggelse i närheten kan skönjas. Platsen är en av de mest iögonfallande i Stockholm och den byggnadsmassa som finns runt kajerna bär tydliga hälsningar till varandra. Så varför en med etiketten ”från vår egen tid”? Konstnären och författaren Linda G Nameth har reagerat kraftfullt och ställt frågan om vår ”egen tid” är en isolerad händelse.

Efter att ha sett de tre förslagen till Nobel Center på Blasieholmen är det lätt att misströsta och gripas av frustration och djup sorg, faktiskt. Och passivitet. Man får känslan av att det inte är någon idé att försöka kämpa emot.

Titta hur det gick på Östermalmstorg. Är det inte lika bra att döpa om det gamla torget med månghundraårig saluhall och kyrka  till Åhléns Torg. Trots massivt motstånd blev det så här. En jättelik låda, gjord i plast som det verkar, dominerar fullkomligt sina grannar, ja hela torget, vittnande om samtida arkitekters och politikers blindhet och/eller förakt för äldre tiders estetik och arkitektoniska formspråk. Lådan visar hur man effektivt kan döda en historisk atmosfär. Och nu är det dags igen, på Blasieholmen denna gång.

Nationalmuseumfasad

Redan som mycket ung, nyinflyttad elev vid Konsthögskolan fängslades jag av Blasieholmens speciella stämning. De mystiska gamla palatsen, läget vid vattnet, både förnämt avskilt och ändå centralt. Och så pärlan Nationalmuseum som med åren blivit mitt favoritmuseum.

Nationalmuseum byggdes 1866 efter många diskussioner om olika förslag och platser. Arkitekt blev till slut den tyske Friedrich August Stüler, en berömd museiarkitekt som utan att skämmas hämtade sin inspiration från Florens och Venedigs renässanspalats vars arkitekter i sin tur låtit sig influeras av grekisk/romersk antik arkitektur. Så har konstnärer och arkitekter i tusentals år byggt vidare på en levande tradition som  utmejslats och förfinats, anpassats och förändrats men alltid behållit kontakten med sina rötter. Så skapas en kontinuitet och en historisk hemkänsla. Så skapas en kultur. Alla vet att något radikalt förändrades vid funktionalismens genombrott. Jag vill inte gå in vidare i det ämnet.

Nationalmuseum_entre_takfris

Nationalmuseums dekorelement påvisar en historisk kontinuitet, med sin tids tolkning av motiven. Foto: Holger Ellgaard

Däremot vill jag lyfta frågan om den skam och det absoluta tabu som råder kring att bygga något nytt i en annan stil än den förhärskande moderna. Eller att någon politiker eller makthavare skulle föreslå något sådant. De allra flesta arkitekter och politiker är livrädda för att framstå som konservativa och bakåtsträvande, som någon som förordar pastischer och kopior. Alla vill de vara nytänkande, nyskapande, progressiva och spegla sin tid, ja allra helst vill man spegla framtiden.

View_3-1024x544

Ett av de idag ratade förslagen. Hur utformades frågan egentligen?

Jag är varken arkitekt eller politiker. Jag är konstnär med siktet inställt på skönhet och harmoni. Inte på ”spännande kontraster” eller ”kartsättande”. Min önskan och mitt förslag är att det nya Nobelcentret på Blasieholmen byggs med utgångspunkt i den historiskt känsliga befintliga bebyggelsen. Att det byggs med samma formspråk och material som Nationalmuseum, med pelare och pilastrar, i grå och rosaskimrande kalksten, med stiliga rundade fönster i varierade storlekar på olika våningsplan, med ett välvt koppartak kanske med en kupol och en ståtlig trappa mot vattnet. Med betonade lodlinjer i stället för de depressiva horisontala linjerna som dominerar speciellt två av de tre utvalda förslagen.

det fjärde förslaget

Författarens egna idéskiss- Det fjärde förslaget. Teckning: Linda G Nameth

Man kan välja att bygga ihop Nobelhuset med det fina gamla tullhuset som skulle kunna fungera som handikappingång, varuintag, personalingång etc. Eller att det står kvar som en separat byggnad, skild från NC av en smal gränd. Museiparken behålls nästan helt intakt. Det nya NC skulle spegla sin huvudfasad med ett mittparti och trappa i Nybrovikens vatten som ett venetianskt renässanspalats och förstärka bilden av Stockholm som Nordens Venedig. Och kopplingen till Italien är verkligen inte fel med tanke på Nobels sista hem i San Remo.

Katarina kyrka

Katarina kyrka byggdes upp igen efter branden. Det finns kunskap att bygga nytt efter gamla ritningar. Mycken hantverksskicklighet skulle stimuleras och utvecklas i byggprocessen. Foto: Bermax

Interiören kan vara hur modern man vill och behövs mer utrymme kan underjorden utnyttjas. Det viktigaste är att exteriören inte förstör den utsökta stämning av lätt sagoaktig värdighet som råder på Blasieholmen. En modern byggnad i den miljön skulle vara som om Nobelpristagarna kom till Nobelfesten iförda jeans.

-Stockholm,_Gamla_stan_och_Riddarholmen

Blasieholmen med sina 1600-tals palats har för mig samma kulturella dignitet som Gamla Stan och Riddarholmen. Få arkitekter och politiker skulle våga föreslå något modernt bygge på dessa platser. Foto: Hans A

Låt oss komma över den mentala blockeringen som hindrar oss från att bygga nytt efter äldre ritningar. Vi spelar och lyssnar ju fortfarande till musik av klassiska kompositörer!

Det finns en skattkista full med utsökt material i Stockholms Stadsarkiv som bara väntar på att återanvändas. En stimulerande, kreativ utmaning för de arkitektkontor som vågar. Mitt tips till Nobelstiftelsen är: Utlys en ny tävling, denna gång inspirerad av klassiska förtecken!

Avslutningsvis ett citat från en artikel nyligen av Calle Pauli i Svd om Shakespeare och hans tid:

Eftersom plagiat i dag är tabu kan det vara svårt för oss att inse hur hedervärt det var på Shakespeares tid att använda andras verk som

utgångspunkt för egna. Imitatio  betraktades som en skön konst”.

Låt Nobel Center bli en byggnad som samspelar över vattnen med Slottet, Nationalmuseum, Dramaten, Strandvägen, Nordiska museet… En byggnad som förstärker varumärket Nordens Venedig och som Alfred Nobel skulle känna sig hemma i. Och jag lovar, alla de amerikanska pristagarna kommer att älska det nya NC, likaså stockholmarna!

Linda G Nameth

Länk till förslagen här

Läs mer i DN här

Läs vad Ola Andersson tycker i DN här

Fler artiklar i ämnet här

Kommentarsregler: 

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret  publiceras inte.

18 kommentarer

  1. Anna Gustin den 25 januari 2014

    Det skulle vara bra om det fanns åtminstone några bland klättrarna som var just ”inställd på skönhet och harmoni”. Men det finns det inte. Det skulle inte förvåna mig om de flesta är individer med psykopatiska drag…sådana som inte har några ”känslor” alls för byggnader…riv bara, för nu ska banker och byggbolag hållas igång.

    Läs om den lilla staden Hagalund i Solna…och hur huvudlösa dårar totalförstörde en hel liten egen stad.
    https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/arkitektur-i-solna/hagalund/

    Ingenting har hänt sen dess. Vi har samma sorts girigdjävlar som kallar sig för våra företrädare idag som vi hade då. Vi behöver en folkresning!

  2. Peter Bergström den 25 januari 2014

    En sådan insiktsfull artikel! Kan bara hålla med. Den samtida stilen har gått bananas fast åt tristaste håll. Varför en byggnad som skall slå ut alla andra på platsen? Jag fnissade gott åt den som verkade sakna fönster – varför då? för att nobelpriset är hemligt fram t o m det presenteras? Både politiker och Nobelstiftelsen bör tas i örat – båda öronen. Det är faktiskt fler än dom som ska gilla förslaget. Om sisådär 50 är alla inblandade döda och vad händer med arvet? Vi måste lämna bättre saker till framtiden, inte nåt krafs anno 1972.

  3. Michael Diamant den 25 januari 2014

    Alla som är intresserade är välkomna till nätverket modern klassisk arkitetkurs FB-grupp ”Nyproduktion i klassisk tradition”

    Här kämpar vi just för mer harmonisk arkitektur!

    Mvh Michael Diamant

  4. Britt Westerlind den 27 januari 2014

    Håller i stort med ovanstående tillägg. Ett som jag ser det viktigt inslag måste vara storleken. Att inte Nationalmuseum överskuggas av den nya byggnaden är betydelsefullt.

    • Linda G Nameth den 31 januari 2014

      Jo, jag tycker också storleken är viktig. Nationalmuseum bör inte
      övertrumfas. Problemet är att Nobelstiftelsen vill pressa in så förtvivlat många funktioner i huset och att den stora prisutdelnings-
      salen skall rymma 1500 personer. Jag funderar på om det är möjligt att
      dela upp utdelningsceremonin på två dagar, då borde antalet sittplatser kunna minskas betydligt. Eftersom många pristagare är ålderstigna skulle de antagligen uppskatta en kortare ceremoni och en dags vila innan den stora festen i Stadshuset.
      Linda G Nameth

  5. Gunilla Bade den 30 januari 2014

    Det här är det första vettiga förslaget !

    Paradoxalt nog är det radikalt och nytänkande i förhållande till den
    rådande nybyggnadstrend som varit cementerat förhärskande i åtskilliga decennier. Det är djärvt nog att anpassa formspråket till den omgivande miljön. Ja,det går motströms. Denna hyllning till vår arkitektoniska kulturskatt (som systematiskt utraderats i stora delar av innerstaden) vore sannerligen värdigt ett nobelcenter.

    Vi vill inte ha ett till överdimensionerat(alienerande ,förfulande) skrytbygge i stockholm. Tänk om

    Gunilla Bade

  6. Johannes Gustavson den 31 januari 2014

    Nobel Center

    Utan att i detalj vara insatt i de olika planerna för byggnaden ifråga, vädrar jag vid ett första inkännande en unken doft som ej är svår att känna igen. Nej, samma omisskänneliga odör av arrogans mot vårt byggnadsarv och våra klassiska miljöer har länge svept över vårt land. En ödeläggelse fullt jämförbar med den som drabbade Dresden 1943-45 har de senaste 70 åren hemsökt oss och många vackra, harmoniska miljöer är borta för alltid.

    Vid en bilutflykt i riket, ser varje svensk stad, med några få undantag, ungefär likadan ut som den man nyss körde igenom. Kan de arkitekter, politiker och byggherrar som är ansvariga för landets byggnadskulturella förstörelse känna minsta lilla stolthet över vad de gjort?

    Dock; Stockholm är kanske den stad som klarat sig bäst och bland turister räknas vår huvudstad fortfarande till en av världens vackraste och praktfullaste städer. Vedervärdigheten i övergreppet av att mitt i denna stilfulla och ståtliga miljö, skapad av närliggande historiska byggnader, placera ett postmodernistiskt missfoster av den kaliber som flera av förslagen illustrerar, står antagligen utan motstycke.

    Undertecknad vill be ansvariga att beakta Linda Gustavson-Nameths förslag, där stor hänsyn tagits till kringliggande miljöer.

    Johannes Gustavson

  7. Inger Söderbom den 16 februari 2014

    Hej!

    Jag vill förorda Linda G Nameths förslag som vackert smälter in i omgivningen.

    Inger Söderbom

  8. Bo Lagerqvist den 26 februari 2014

    Något bantade förslag har presenterats:
    http://www.nobelcenter.se/program/

    vilka alla tycks innebära rivning av tullhuset och hamnmagasinen,
    vilket i och för sig även Nameths förslag tycks göra.

    • Stockholm Skyline den 27 februari 2014

      Hej Bo, Linda Nameth har sparat Tullhuset i sitt förslag.

      • Linda G Nameth den 4 mars 2014

        Självklart är Tullhuset kvar i Det Fjärde förslaget! Det är mig helt främmande att riva en sådan vacker byggnad!
        Jag fortsätter att utveckla mitt förslag så att även hamnmagasinen kan vara kvar om än flyttade men inom samma område. Återkommer när jag ritat färdigt.
        Mvh Linda G Nameth

        • Bo Lagerqvist den 5 mars 2014

          Tack för upplysningen ang. tullhuset, jag ber om överseende med den felaktiga uppgiften i mitt tidigare inlägg !
          Då återstår frågan hur vi ska kunna bevara de unika hamnmagasinen och kajplatserna för skärgårdsbåtarna samt de lokaler som behövs för den verksamheten, vilken väl ändå får sägas vara ett levande och naturligt inslag i den historiska hamnmiljön som inte bör utplånas helt.
          Att området behöver snyggas upp en del råder det dock ingen tvekan om.
          Men f.n. används ju delar av området som uppställningsplats för byggmoduler för arbetena på Nationalmuseum.

  9. Pingback: Bra att protestera! | Stockholm Skyline

  10. Margareta Skantze den 3 mars 2014

    Man kan nästan tro att dessa förslag till NobelCenter är ett absurt skämt, en drift med hela arkitekt-kåren och med politiker som vill skapa ”landmärken” som ska gå till eftervärlden.

    Det som är så sorgligt är att initiativtagarna till detta projekt inte ser vad som är så speciellt med Stockholm: att vi genom att undslippa Andra Världskrigets bombningar och trots 50- och 60-talets rivningshysteri ännu har en stad med så många vackra byggnader, skapade av arkitekter som sett sig som stolta arvtagare till en lång succession av byggnadskonstnärer.

    De förslag till Nobelhus som nu föreligger kommer att slå sönder hela stadsbilden och riskerar att göra Sverige till ett åtlöje. Att tro att Nobelpriset åtnjuter denna oerhörda internationella nimbus är ett utslag av både provinsialism och hybris.

    Folkopinionen lyckades få stopp på Lennart Holms planer på att riva Operan och Nationalmuseum och ersätta dem med ”moderna” och ”funktionella” byggnader. Helge Berglunds förslag att riva ”äckliga gamla Strandvägen” hejdades. Vera Sjöcrona drev fram en folkopinion som satte stopp för skövlingen av Gamla Stan.

    Måtte du kunna väcka en opinion som förhindrar också detta vansinnesprojekt, för att i stället satsa på ditt utmärkta och konstruktiva förslag att utlysa en ny tävling med krav på en byggnad ”i äldre tonart”.

    Margareta Skantze

    • Linda G Nameth den 4 mars 2014

      Tack Margareta för din insiktsfulla kommentar som ger historiskt perspektiv! Linda G Nameth

  11. Pingback: Nobel center – fjärde förslaget förfinat | Stockholm Skyline

  12. Bertil Thermænius den 1 april 2014

    TACK för Linda Gustafsson Nameth´s förslag till Nobel nybyggnad på Blasieholmen.
    Väl motiverat och väl formulerat.
    Lekfullt och Vänligt, Vackert och Trivsamt.
    En gåva till Stockholm.
    Tag emot den!

  13. Pingback: Riksantikvarieämbetet sågar Nobel Center på kulturhistoriska Blasieholmen | Sustend

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *