Missledande argumentation för Nobel Center på Blasieholmen

-1

Att likna Nobelcentret med Vasamuseet är som att jämföra äpplen och päron menar Kerstin Westerlund Bjurström som var projektledare för Vasamuseet. Ett projekt som handlade om karaktär och samband. Läs hennes kommentar till hur projekten skiljer sig på flera punkter:

”Nobel Center kommer att tillföra mycket till Sverige – både verksamheten och byggnaden i sig.” skriver trosvisst Per Wästberg och sex andra kända svenskar i SvD 15 mars. Deras argument för att Blasieholmen är rätt plats för verksamheten är högst tvivelaktiga. Att använda Vasamuseet, som också förorsakade debatt men som idag ses som en naturlig och viktig del av stadsbilden, som argument är okunnigt. Det enda som förenar är det känsliga läget vid vattnet.

Vasamuseet_2008Vasamuseets arkitekt Göran Månsson har med sin byggnad fångat och förstärkt Djurgårdskaraktären med dess överdådiga paviljonger från Industriutställningen 1897 och dess livfulla byggnader för cirkus, nöjespark, kultur och förkovran. Släktskapet med Galärskjulen, Biologhiska museet, Skånska gruvan och många av villorna är påtaglig. David Chipperfields monolitiska metalliska byggnadskropp kommer tvärt om att upplevas som en på bekostnad av sin omgivning alltför iögonfallande främling.

nobelhuset1

Nationalmuseum döljs t o m i reklambilderna. I verkligheten kommer Nobelcentret att ta över all uppmärksamhet på den trånga tomten man tänkt åt projektet.

Galärområdets marina miljö är en naturlig hemvisst för ett regalskepp som Vasa. Nobel Center skulle om det förverkligas bli en gökunge på Blasieholmen. Att jämföra den mångdubbelt större ytan mellan Vasamuseet och Nordiska Museet med den högst begränsade yta, där Nobel Center ska trängas med en framtida ny byggnad för Nationalmuseum, med museipark och med skärgårdsturismens ökande utrymmesbehov är direkt bedrägligt. Inte heller är det riktigt att debatten om Vasamuseet dominerades av stadsbildsfrågan. De var den begränsning av fria ytor för rekreation som museet skulle medföra som upprörde så många. Också debatten om valet mellan de i arkitekttävlingen två vinnande förslagen var tidvis het.

Nordiska museet/ Vasamuseet

Vasamuseet, till höger i fonden, ligger på bekvämt men distinkt avstånd från Nordiska museet. De konkurrerar inte om varken yta eller blickfång.

”En publik byggnad fungerar bara om den är lätt att besöka och ligger på en plats som inbjuder till spontana besök” framhålls också som argument. Man frågar sig då varför inte ett läge vid välfungerande museer som Tekniska museet eller Riksmuseet eller invid Wennergren Center skulle uppfylla kraven. I ett Stockholm med en diameter på tre-fyra mil måste väl ett avstånd från centrum på någon kilometer eller två betraktas som högst centralt. För att göra miljön på Blasieholmen mer tillgänglig finns det bättre sätt. Om viljan finns att skapa den vattennära, kvällstid befolkade och trygga mötesplats som så väl behövs i Centrala Stockholm så är den gamla hamnmiljön, till skillnad från ett modernistiskt elegant Nobel Center, oslagbar för etablering av restauranger, uteserveringar och andra mötesplatser. Runt om i världen finns otaliga bevis på detta.

Kerstin Westerlund Bjurström                                                                                                      

Arkitekt SAR/MSA

Projektledare för bygget av Vasamuseet         


Kommentarsregler:

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.

   

12 kommentarer

  1. Bertil Thermænius den 27 april 2016

    Nobels omtalade varumärke symboliseras fn av arrogans och dåligt omdöme.

    Med anledninga av Per Wästbergs mfl uttalande till stöd för det okänsliga, respektlösa och ifrågasatta förslaget till Nobelcenter på Blasieholmen så ligger det nära tillhands att ifrågasätta om författarna tillämpat Akademiens eget valspråk ”Snille och smak”.
    ”Silly och smaklöst” är kanske en mer passande beskrivning i sammanhanget?

  2. Pingback: Vitamininjektion!? | Gabrielles blogg

  3. katarina grönvall den 31 mars 2016

    I stadshuset sitter numera politiker utan känsla för stadens skönhet, som dessutom raljerar över människors intresse av en vacker stad och anser att överklaganden bara är något som folk tycker är roligt, människosynen är under all kritik och man anser sig således ha rätt att håna de som engagerar sig och att som politiker utöva makt utan att lyssna till de som bor i staden.

    Alternativ stad kom till på grund av politikerföraktet då almarna i Kungsträdgården var på väg att huggas ner och Stockholmspartiet fungerade som ett parti för stockholmarna under många år. Det är uppenbarligen nödvändigt att bilda ett liknande parti för att värna om vår stad och få en möjlighet att lägga en röst på ett parti som vill stan väl. Slussen, Kungsträdgården, Stureplan och nu Nobelhuset. Stockholm is under risk.

  4. Finn Zanden den 28 mars 2016

    Jämförelsen ter sig idiotisk…i Wasamuseet finns ett flera hundra år gammalt skepp – Det tänkta Nobelmuseet är bara ett skal !!
    Wasamuseet har till den yttre formen tagit intryck av innehållet – det tänkta Nobelmuseet är till den yttre formen bara en tom kub – lika tomt som beslutfattarnas argument !!

  5. Arne Kriström den 28 mars 2016

    Mycket är skevt med Nobellådan men framförallt platsen, storleken och det fula utseendet

  6. Monica Lauritzen den 28 mars 2016

    Så klokt. Men hur få dessa hallstarriga, tondöva beslutsfattare att tänka on?

    • Carl-Johan Rosén den 28 mars 2016

      Kontakter!

  7. Claes-Göran Carlman den 28 mars 2016

    Mycket tankvärda kommentarer från ovanstående.
    Hur kan Per Wästberg och sex andra kända svenskar bortse från
    placeringen av denna koloss. Områden kring Hagastaden borde väl
    passa för detta forskningsanslagsgrundande bygge. För turister
    och andra besökare är avståndet från centrum inte det avgörande.

  8. Inga Almström den 28 mars 2016

    En mycket bra artikel av Kerstin Westerlund Bjurström.
    Och då jag var på Blasieholmen vid demonstrationen och lyssnade på alla dessa duktiga och kunniga talare förstod jag verkligen hur galet detta är.
    Som gammal stockholmare blir man så ledsen. Denna hemska koloss ser ut som om den skulle tynga ner hela Blasieholmen.
    Och de trafikproblem som redan finns i innerstaden. Fram för att flytta bygget till Hagastaden.
    Inga Almström

  9. Steffen Juul, arkitekt, DK den 27 mars 2016

    Meget fine og vigtige overvejelser vi læser her.
    Forslaget til Nobelbygget ville aldrig kunne godkendes hvis du lavede projektet i Danmark som dit afgangsprojekt på Arkitekskolen, i hvert fald ikke da jeg selv blev arkitekt først i 80-erne.

    Om igen med ny konkurrence eller nyt stelle.

    Vi har respekt for Nobel i Danmark, men ikke det valgte projekt!

  10. Mats Nyström den 27 mars 2016

    Den vintriga reklambilden är felaktig, Hovslagargatan 5 ser ut att vara den enda uppgången som mister ljusinsläpp, men i verkligheten försvinner ljuset även för Morgan Stanley i nummer 5A och hos halva huset på nummer 5B. Och för att inte tala om nummer 4, hamnar i total skugga bakom belätet. Nummer 3 har idag lite utsikt, men den försvinner fullständigt.

  11. Bine, Birgitta Renmark den 27 mars 2016

    Placeringen av Nobelbyggnade på Blasieholmen är helt felaktig.Kommunikationsmässigt är det en katastrof med det läget.Trafiken är överbelastad i innerstan.Turistbussarna runt Gamla stan får inte plats.Hur ska det då gå vid Blasieholmen ? Dessutom passar det inte med två jättelika byggnader på lilla Blasieholmen.Holmen är en gammal marin miljö för en stor båtflotta, därför får man inte förstöra den miljön.Däremot café’ och el. liten restaurang i el. vid sidan av tullhuset och att man återskapar parken och grönskan på holmen, som hittils har fått förfalla.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *