Vad är det här för någon klump?

Att hitta rätt information idag blir svårare och svårare. Inte minst på Stockholms stads egen hemsida ”Stockholm växer”. Här presenteras mycket kort genomförda, pågående och kommande projekt. Såpass kort att man inte riktigt får koll på dem.  Och märkliga bilder som inte stämmer med verkligheten i ”genomförda projekt”. Är det slarv eller klassisk produktplacering till ännu en standardlösning mitt i staden?

När man på Stockholms stads hemsida https://vaxer.stockholm/projekt/bredare-gang–och-cykelbana-vid-tegelbacken/ läser om genomförda projekt så kan man exempelvis läsa om breddningar av gång- och cykelbanor vid Stadshusbron. Naturligtvis skall en sådan positiv nyhet illustreras med en bild på projektet. Men när man ser bilden är det inte den pigga och klimatneutrala gång- och cykeltrafiken som syns mest. Det är en stor, halvt genomskinlig och tillika bronsfärgad låda framför Centralstationen. Ingen förklaring ges. Man får helt enkelt klicka sig vidare till kommande projekt. På sidan https://vaxer.stockholm/projekt/centralstationen/ 

Centralstationsområdet som är i blickfånget för en överdäckning. Foto: Stockholms stad

Där hittar man inte bilden. Istället en gräslig presentation av nuläget i form av en drönarbild där trafikspaghettin en vinitereftermiddag ser ut att invadera staden. Men ingen bild av volymen på det av staden önskade bygget skall ta sig ut. Man kan dock läsa:

”Tillsammans med involverade aktörer tar nu Stockholms stad fram en målbild som belyser områdets fulla potential. Utifrån denna målbild vidareutvecklas en detaljplan för området. Genom en överdäckning av spårområdet kan ny byggbar mark skapas.”

Centralbron under byggnation. Den kunde ha grävts ned. Foto: Lennart af Petersens, (1913-2004), 1955 – 1965 Stockholms stadsmuseum , Fotonummer F 79034.

Det är helt sant att trafiklederna vid Centralstationsområdet inte är stadens stolthet precis. Det är trafiklösningar på trafiklösningar, en konsekvens av den moderna tidens sätt att hinna ikapp sig själv istället för att förekomma densamma.  Centralstationen kopplade ihop spåren in och ut ur staden istället för att som exempelvis Paris behålla sina stationer i norr, syd väst och öst. Detta bidrog kraftigt till logistiken och tidsbesparande. Konsekvensen blev en väl tilltagen bangård och tillkommande bilvägar. Det fanns t o m de som på 1800-talet föreslog en tunnel genom Riddarhuset som stod vägen för en mer bekväm trafik genom staden.  Så idéer välkomnas om hur man skall kunna städa upp i galleriet av trafiklösningar, för muntrationens del även de galnaste. Ett enkelt sätt som redan Sven Markelius ville var gräva ned den. Något som lyfts i debatten.

Så här såg planerna ut 2009 med en rad byggnader av spretig karaktär och höjd. Pressklipp ur DN 2 juni 2009.

För tio år sedan marknadsfördes ett annat förslag på  hur man skulle kunna utnyttja platsen till byggnation. Då ett spretigt volymförslag där det viktigaste var höghusen, något som som gjorde grunden till att Skyline skapades för att motverka. Då skulle allt upp till Manhattans höjder och ”samtida” arkitektur var på alla sätt och vis den främsta medlet till lyckad framtid. Att resultatet skulle se ut som en enorm industrihamn blev dock för tydligt i framlagda skisser. Stora delar av projektet var helt ogenomtänkt och verkade mest gå ut på att sälja mark som ännu inte fanns.

Bild: Utopia Arkitekter.

Inför förra valet lanserades en bild av en gigantiskt, bågformad hall övertäckt med ett nätliknande tak. En rad andra förändringar såsom nya kontorsbyggnade och passager syns på bilden. Utopia Arkitekter ville i princip avlägsna all biltrafik runt Centralbron, Centralstationen, Klara sjö och längs med Riddarholmskanalen genom att gräva ned dem, en sorts fortsättning på Markelius idé. Stiligt förslag som dock gömde en hel del exploateringsidéer. Ett förslag Moderaterna gav sig in i valdebatten med. Anna König Jerlmyr lovade att äta upp sin hatt om inte projektet drogs igång om och när Moderaterna fick makten i Stockholm. Sen fick dom den. Man får hoppas att hatten smakade gott då inget hänt och projektet verkar vara lagt på is. Socialdemokraterna var inte så sena de heller med stora vallöften i sista stund. Karin Wanngård lovade att alla  mellan 18-25 skall få ett förstahandskontrakt. Så fagra vallöften ska man ta med en nypa salt. Inte minst i vid Tegelbacken.

Utopoia Arkitekter tog åtminstone upp vikten av vyer – men denna gången inifrån byggnaden. Inte från andra hållet där dem då vyn byggs igen. Bild Utopia Arkitekter

Dagens förslag är långt från en spetsliknande ankomsthall i en skog av bågar. Inte mycket nämns heller om att en del av den stora upplevelsen av en av världens vackraste städer är just öppenheten och vyerna. Med alla uppräknade förslag på överdäckning av spår och vägar vid Centralstationen så plågas denna igen. Man slipper se spåren, men man förlorar öppenheten och karaktären av skärgårdslandskapet. Och så upplevelsen av hur staden växt fram genom sina minst 767 år. Det tar ännu ett steg åt en stad i mängden. Och kanske får man ta att storstäder har lite fula områden i form av bangårdar?

Man förstår därför att marknadsföringsarbetet med ett överdäckningsförslag blir svårt. Såpass svårt uppenbarligen att man låter volymskissen hamna på ”fel” ställe. Där den borde finnas som information har man en skräckbild och på ett projekt som av samtiden anses positiv ur hållbarhetsperspektiv – mindre biltrafik – hamnar den. Till på köpet på ”genomförda projekt”.

Det hela kan naturligtvis vara en fråga om slarv. En kommunikationsmiss mellan ansvarig och webbmaster. Vi har tidigare hittat märkliga tankepunkter i informationssidan om Slussen nya bro http://www.stockholmskyline.se/2019/11/guldbron-fran-kina-tillagg-i-den-grona-huvudstaden/. Men här blir det lite för slarvigt. Eller är det en solklar produktplacering?

För att arbeta in en idé eller vara har man länge använt sig av all form av underhållning, men främst film och tv. Produkter som skall förknippas positivt läggs in bland hjältar eller härliga personligheter, som exempelvis cigaretter, sprit, datorer, bilar eller klädmärken för att nämna några. Varumärkena i sin tur bidrar till finansieringen av t ex filmen. Är det i detta fall för att mentalt mala in att det kommer att bli något likande hos miljöentusiaster och samtidigt blidka tilltänkta finansiärer? Fejk news är ju inte till för intet så att säga.

Produktplacering av cigaretter i komiska filmen ”Ivan Vasilevich changes profession”, Sovjet 1973.

Men här handlar det om en jättebyggnad som förändrar stadens karaktär och inte en bubblig läskedryck eller ny iphoneklocka. Det krävs lite mera förhandskoll innan man klämmer in en solig bild på något som inte finns.

Stockholm stad skriver på hemsidan på avsnittet om centralstationsområdet:

”Förnyelsen av City har människan i fokus. Inriktningen är bland annat att skapa intensiva stadsmiljöer, attraktiva stråk, aktiva bottenvåningar och bättre kontakt med vattnet. Översiktsplanen pekar på vikten av en socialt sammanhållen och levande stad där tillgången till service är viktig. Föreslagen utveckling överensstämmer med intentionerna i översiktsplanen.”

Men man redovisar inte hur det kommer att se ut – åtminstone inte på rätt ställe. Denna fokusering på ”människan i fokus” borde också ha fokus på skattebetalaren, denne som är ,med och finansierar både hemsida, volymskisser och projektet i sin helhet. Och inte på  Varför skulle det vara så farligt, för luras vill man väl inte?

Om man ändå vid gott mod vill fortsätta att förkovra sig i ämnet kan man klicka på en länk utskriven på sidan.

Man kommer till: https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/pagaende-planarbete/planarende/2016-17154/process 

och behöver ladda ned en pdf med beslut om fortsatt arbete signerat Stadsbyggnadsnämnden. Där står inte mycket. Beslut om att gå vidare med planerna är från 2016-12-08. Och volymskissen är som bortblåst.

Det mesta är fortfarande en reklamskrift i beslutet att gå vidare med planarbetet där ordet ”unik” används flitigt:

”En överdäckning av spårområdet vid centralen är en unik möjlighet att laga ett sår i stadsväven och binda ihop ett område som idag bara är en genomfartsplats. Det är även en möjlighet att utöka det växande city med fler arbetsplatser, mer service, fler hotell, bostäder samt torg, parker och strandpromenader. Utvecklingen i västra city är en unik möjlighet för Stockholm.”

Det är snarare en standardbeskrivning  där konsekvensen inte tas med.

Matti Shevchenko Sandin


Kommentarsregler: För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Du ansvar själv för din kommentar.Telefonnumret publiceras eller sparas  inte.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *