Arkitektur Stockholm del 5 – Fungerande stad med sammanhang mellan stadsdelarna

 

 

I del 5 av Arkitektur  Stockholm har vi i vårt remissvar behandlat hur man bör utveckla områdena i närheten och i de gröna kilarna. Dessa är viktiga för staden, men eftersom stockholmarna blir fler bör man nu skaffa sig tydliga riktlinjer för hur de skall hanteras. Med större befolkning kommer fler möjligheter, men man skall inte bortse från problem som kan uppstå, speciellt runt platser som stora delar av dygnet är obefolkade.  Att skapa god stad är att förse innevånarna med trygghet och hållbarhet:

Som vi tidigare beskrivit ser vi översiktsplanens strategi att där landkontakt finns koppla samman Stockholms olika delar. Vi vill dock betona att sammanhang på tvären är minst lika viktigt som sammanhang radiellt. Det gäller då att hitta en form för hur de gröna kilarnas funktion som ekologisk korridor och kulturbygd kan samsas med behovet av fungerande trygga stråk över dessa. Vi tror inte att som det står i texten att detta kan lösas med mötesplatser i dessa grönområden. De funktioner som kan komma i fråga tror vi är till större nackdelar för det gröna flödet än speciellt anpassad småskalig bostadsbebyggelse.  De bidrar inte till tryggheten och kan inte sammanfoga stadsdelar tillräckligt bra.

 

 

För att ta sig över de gröna kilarna räcker det inte med välfungerande kollektivförbindelser. Det är nödvändigt att kunna promenera och cykla. För att det ska kännas tillräckligt tryggt behövs det precis som i innerstan invid broarna bebodda hus, helst småskaliga, på vanliga gator särskilt under tider då lite folk rör sig utomhus. Det är känslan av att det finns folk nära, som kan höra eller se, som gör skillnad. Principen måste vara att värdekärnorna i de gröna kilarna helt fredas men samtidigt ses som naturliga delar av stadsmiljön och sköts på ett kvalificerat sätt. I övriga delar måste eventuell bebyggelse anpassas så att funktionen som ekologisk korridor inte äventyras. Trädgårdsstaden t ex är underskattad som plats för ekologisk mångfald, som plats för promenad och rekreation och som lunga för omgivande tätare stadsbygd.

 

 

Möjligheten att uppleva Stockholms årsringar dvs tydligt särskilja stadsdelar som representerar viktiga tidsskeden från varandra är en viktig del av Stockholms identitet. Enligt vår mening borde tydliga årsringar inte behöva stå i motsatsförhållande att infoga dessa befintliga stadsdelar i ett nytt sammanhang.  Detta borde kunna lösas med mer begränsande parkrum än idag, med ett mindre doktrinärt sätt att se på att tillägg måste teckna sig eller med anslutande bebyggelse som är småskalig som t ex trädgårdsstadens.

Till riktlinjer bör de allmänna principer som beskrivs i texterna införas; sammanhang i stadsbilden radiellt och på tvären, skärgårdslandskapets bebyggelsemönster fullföljs i hela Stockholmsområdet, gröna kilar integreras i stadslandskapet och motorleder av dagens snitt omformas till stadsboulevarder

Kerstin Westerlund Bjurström

Peter Elmlund 

Henrik Waldenström

Erika Wörman

Matti Shevchenko Sandin

Stockholm Skyline

Läs Del 1, 2, 3 och 4

Länk till Naturskyddsföreningen om Gröna kilar här

10 kommentarer