Synpunkter på detaljplan för Nobel Center

slide_3

 

Redan idén om att lokalisera in en ny stor besöksverksamhet som Nobel Center till en av Stockholms mest centrala delar tyder på stor okunskap om vilka faktorer som är viktiga för en gynnsam stadsutveckling för en stad med Stockholms förutsättningar. Det handlar såväl om stadens funktion och långsiktiga hållbarhet som om dess framtida attraktivitet.

Nackdelarna med byggnadens negativa påverkan på stadsbilden och med förlusten av de byggnader på Blasieholmen som berättar om sjöfartsstaden har starkt undervärderats i förslagstexten. Viktiga aspekter på detta har inte ens nämnts. Bearbetningen av tidigare presenterat detaljplaneförslag, med en minskning på några få meter av byggnadens höjd respektive planmått och ett i övrigt i stort sett oförändrat, minskar endast ytterst marginellt problemen. De tyder mest av allt på en total nonchalans gentemot den massiva opinionen mot förslaget.

original

Lokaliseringen av Nobel Center till Blasieholmen

Tvärtemot vad som sägs i förslagets målformulering ligger det inte vare sig i Stockholms intresse eller i medborgarnas att tränga in ett nytt stort besöksmål i dess mest centrala del. Den centrala staden visar tydliga tecken på överhettning, vilken kommer att tillta i takt med den snabba befolkningsutveckling som väntas ske. Jämfört med andra storstäder är Stockholms innerstad ytterligt begränsad och hopträngd i relation till helheten och bör därför inte koncentreras ytterligare. Bara den ökade trafikbelastning med tidvis mycket svårbemästrade problem i en redan ansträngd stadsdel som en lokalisering av Nobel Center till Blasieholmen skulle medföra är ett skäl.

För att Stockholm ska få en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar struktur är det nödvändigt att nya kluster av besöksmål och institutioner utvecklas i dess tillväxtzon allt eftersom den täta staden växer på liknande sätt som skett under gångna århundraden. Nationalmuseum är ett strålande exempel på detta. Den Stockholmska skärgårdstopografin erbjuder otaliga möjligheter till spektakulära lägen. Att inte nu finna ett sådant läge för Nobel Center och att som nu sker sådana lägen av ekonomiska skäl över huvud taget används för exklusivt bostadsbyggande är starkt kontraproduktivt.

skyline2

Stockholms täta innerstad är i behov av nya kärnor utanför den historiska kärnan. I dem bör nya nodbyggnader läggas för att öka attraktiviteten, som exempelvis Nobelcentret. Foto. Magnus Eriksson

Några riktigt trovärdiga argument för vald placering presenteras inte. I förslagstexten hänvisas till genomförda lokaliseringsutredningar. Bland dessa saknas t.ex. den så kallade bensinstationstomten, en attraktiv tomt vid Brunnsviken mellan Wennergren center, Stallmästargården och Norrtull. Den har nyligen varit ute för samråd för utbyggnad av bostäder, skola mm, som rimligen skulle kunna lokaliseras på annan plats inom Hagastaden med närområde. Andra placeringar som inom norra Djurgårdsstaden har avfärdats alltför lättvindigt.

tullhuset

Den historiska miljön på Blasieholmen

Hamnbyggnaderna är inte bara unika för innerstaden. Åtminstone magasinen är unika till och med i ett europeiskt perspektiv. Men det absolut avgörande skälet för bevarande är att de ger upphov till tankar, frågor och intresse för den så unikt fantasieggande historien om Stockholms utveckling bara för att de finns där på platsen. Det blir ju så fel när så mycket fokus, i en antikvarisk utredning för bedömning av en stadsbyggnadsfråga som denna, läggs på brister i byggnaders underhållsstatus och autenticitet.

Tullhuset

En fasadrakad sida på Tullhuset samt utbytt inredning gavs som anledning till bristande autenticitet. Hur många byggnader har inte gått ett brutalare öde till mötes i Stockholm?

Det vittnesmål, om den i ett internationellt perspektiv så speciella historien om Stockholms utveckling, som byggnaderna utgör har också ett ekonomiskt värde som över huvud taget inte berörs i förslagstexten. Den forskning om kulturmiljöns betydelse för ekonomisk och social utveckling som främst pågår inom institutioner för samhällsekonomi och också kultur vid universitet världen över verkar helt ha gått förslagsställarna förbi.

Området_för_Nobel_Center-625x251

Att det finns viktiga fornlämningar på platsen som ytterligare befäster des roll i sjöfarts och också marinhistorien och att dessa måste grävas upp beskrivs som ett relativt litet problem som ”kompenseras av den nya kunskap som detta kommer att ge”. Men så enkelt är det antagligen inte. Det kan bli en extremt långdragen process med besvärande situationer som kan ge negativ publicitet värden över om den av tidsskäl inte sköts så att t. ex. funna föremål kan hanteras riktigt. Potentialen för Stockholm i sambandet med den redan världskända vasahistorien och den fysiska närheten mellan Vasa, Skeppsholmen och Blasieholmen gör det än mer intressant att värna om de synliga delarna av sjöfartsmiljön på Blasieholmen.

förslag till balsieholmen

Andra förlag om uppdatering och bevarande av platsen i sin helhet har lagts fram. Även denna högst publik, med kultur och caféer.

Blasieholmens utveckling

Formuleringar som antyder att Nobel Center behövs för att skapa en attraktiv allmän plats och trevliga gångstråk används flitigt i förslagstexten. Det är ett högst bedrägligt argument för dess lokalisering. Exempel över hela världen visar att det tvärt om den typ av möjligheter som speciella historiska miljöer som tullhuset och hamnmagasinen som ger de bästa förutsättningarna för att skapa nya attraktiva mötesplatser. Att där dessutom pågår viss praktisk verksamhet bidrar positivt till detta.

Det är t. ex svårt att tänka sig en intressantare miljö för t ex restaurangverksamhet än ett hamnmagasin med fönster mot vattnet och med väderskyddad uteplats som gränsar mot en upprustad museipark med plats för tillfälliga evenemang åt sydväst. All övrig yta på Blasieholmen måste reserveras för Nationalmuseums och skärgårdsbåtarnas växande verksamhet. Något annat vore ytterst kortsiktigt.

NobelCenter_granskningsforslag_september2015_1

Stadsbilden och Stockholms särdrag

I miljöbeskrivningen bedöms förslaget medföra ”måttlig påverkan” på kulturmiljö och stadsbild och ”ej påtaglig skada” på riksintresset Stockholms innerstad. Varje för stadsbilden problemetisk aspekt avfärdas som obetydlig såväl byggnadens dominans och skymmande verkan, förlust av viktiga vyer, skalförskjutningen i stadslandskapet, nivelleringen av befintligt taklandskap som den stora kontrasten till befintlig bebyggelse. Samtidigt betonas vikten av bevarande av Stockholms karaktärsdrag, mänsklig skala m.m. i texten.

Nobel_Center,_planområde

Verkligheten är ju tvärt om att det snart inte finns någon vy i Stockholm där inte upplevelsen av dess så karakteristiska stadsbild och den byggnads- och utvecklingshistoria som den berättar om inte illa störs av för helheten okänsligt utformade nytillskott. Också här vill vi påpeka nyttan av kunskap om den positiva påverkan inte bara på turismen utan på hela samhällsekonomin av historisk miljö i stort och av det genuint karakteristiska hos en plats.

Nobelhuset_View-from-Djurgardsbron

Från Nobelcenters hemsida.

Att byggnadens stora och kantiga volym blir orimligt påträngande från såväl Nybroviken, Strandvägen och Djurgårdsbron gick att utläsa redan av tidigare redovisat bildmaterial. I det nu aktuella visas också hur det från Katarinavägen och från inkommande passagerarfartyg totalt kommer att dominera över Nationalmuseum och blockera vyn in i Nybroviken eftersom den totalt täpper till hela gluggen mellan Blasieholmen och Skeppsholmen. Likaså har det förtydligats att genomsiktligheten från Slottsbacken och Kungliga slottet kraftigt försämrats.

slidehuset

Från Nobelcenters hemsida.

Arkitektur och funktion

Förslagstexten är fylld av beskrivningar som ska göra det trovärdigt att byggnaden blir ett tillskott i i stadsbilden. De flesta liknar mest fromma förhoppningar som förhoppningsvis beror på okunskap. Man får ju hoppas att det inte är ett medvetet sätt att lura de i ärendet mindre insatta. Det i stort sett enda relevanta som sägs beträffande byggnadens relation till sin omgivning är ”En viktig del av platsens karaktär är de stora träden som får en betydelsefull inverkan genom att ta ner skalan på platsen och den nya byggnaden.”

Helene Schmitz som gjort filmen är fotograf och utbildad vid Stockholm universitet, Konstfack och Kungliga Konsthögskolan.

Slutord

Med sin höjd och sin kantigt metalliska från omgivningen avvikande design skulle Nobel Center på ett oacceptabelt sätt komma att störa upplevelsen av stadsbilden, urholka dess unika värden och ta loven av omgivande monumentalbyggnader.

Att lokalisera en ny stor växande besöksverksamhet så centralt i Stockholm som till Blasieholmen är kontraproduktivt för Stockholms utveckling. Det är en missad möjlighet till att vidga dagens alltför hopträngda centrum.

Betydelsen av den historiska miljön på Blasieholmen har starkt undervärderats. Det samma gäller dess potential för utveckling av platsen som attraktiv mötesplats och för utvecklingen av Stockholm som turiststad

Det vore på sin plats för Stockholms beslutsfattare att lära sig mer om och begrunda den ekonomiska betydelsen av historisk stadsmiljö och stadsbild med unik karaktär och skönhet.

Stockholm Skyline avråder bestämt från att förslaget genomförs. Det måste vara av högsta prioritet att Nobel Center ges förtur till idag obebyggda attraktiva tomter runt innerstan.

För Stockholm Skylines styrelse

Kerstin Westerlund Bjurström